Förtroendet för Sverige som militär partner väger tyngre än vår yttrande- och tryckfrihet?

Lars-Gunnar Liljestrand

Utredningen om utlandsspionage, Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i(SOU 2017:70), är ute på remiss och om det skall ske förändringar i grundlagen krävs beslut av två riksdagar. Förslaget är kopplat till Sveriges militära insatser i utlandet.

Utredningen föreslår två nya brott som skall införas i brottsbalken: utlandsspionage (kan ge mellan fyra och åtta års fängelse) och obehörig befattning med hemlig uppgift. De skall också införas som nya brott i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Därmed försvinner meddelarfriheten för sådana brott. Utlandsspionage definieras som att någon lämnar uppgifter som är hemliga och vars utlämnande kan leda till ”allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation”.

Tyngdpunkten i förslaget ligger inte på skada för Sveriges säkerhet utan på hur förtroendet för Sverige som militär partner kan komma uppfattas av andra stater som vi ingår tillsammans med i koalitioner för militära operationer.

Läs mer

Logisk at ny radar i Vardø er en del av omstridt skjold mot atomraketter, nrk.no

Forsker Michael Mayer ved Institutt for forsvarsstudier mener den nye etterretningsradaren under bygging i Vardø kan være en del av omstridt rakettskjold mot atomraketter. Vestlige lands arbeid med et rakettskjold i Europa har vært et av de vanskeligste tema i forholdet til Russland det siste tiåret. […]

Tidligere flaggkommandør Jacob Børresen mener utbyggingen av et rakettforsvar mot interkontinentale atomraketter fører til større fare for atomkrig. Russland frykter USA skal kunne gå til atomangrep mot Russland uten selv å bli rammet tilbake, mener Børresen.

– Russland har satset på å kunne ramme USA med raketter. Hvis de opplever at USA lykkes i å hindre dem i kunne gjøre det, så har man jo nøytralisert dette som russerne mener er et nødvendig bidrag til russisk sikkerhet. Det bidrar ikke til stabilitet, sier Børresen. Läs artikel

NATO command center to be built in Germany: report, dw.com

NATO states have agreed to build a command post in the German city of Ulm as a response to Russia’s policy in eastern Europe, according to German news agency DPA. Another center is set to be established in the US.[…]

The move comes as a response to Russia’s military assertiveness in Crimea and eastern Ukraine. The crisis which started in 2014 already saw Germany and the US deploy troops to NATO’s eastern flank, including Poland and the Baltic states. Läs artikel

Perspektiv från Finland, carlbildt.wordpress.com

I går var det försvarsmaktens s k flaggdag i Finland, tillika Marskalk Mannerheims födelsedag, och dessutom firandet av hundra år sedan Finlands försvarsmakt grundades.

Försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg gav stor mottagning för det finska samhällslivets alla toppar och förtjänta i anrika ständerhuset. Alla var där. Och när president Sauli Niinistö gjorde entré började orkestern omedelbart, som sig bör, spela Björneborgarnas Marsch. En gammal vän sade att försvarsmaktens insatser för Finland förvisso var någonting att fira. Hade de inte gjort vad de gjort hade jag nog fått tillbringa mitt liv i Sibirien, noterade han utan minsta antydan till dramatik i formuleringen. […]

President Niinistö har tagit ett tydligt kommando över utrikespolitiken inte minst genom de s k Gullranda-samtal som han ordnar varje försommar för att summera världen och dra upp de stora linjerna i utrikespolitiken.[…]

Säkert kommer man på G7-mötet också att ha anledning att diskutera hur den iranska fortsatt skall hanteras. Israels premiärminister Netanyahu åker just nu runt i Europa med budskap som åtminstone delvis saknar så gott som varje verklighetsförankring i sin fientlighet mot Iran.

Och i Teheran är det tydligt att de mer militanta krafterna uppfattar signalerna från omvärlden och börjar att agera därefter. Vi var i en långsamt positiv cirkel, men nu är vi tydligt på väg in i en ond cirkel i regionen.

Från europeisk utgångspunkt påtagligt bekymmersamt, men från viss amerikansk och viss israelisk kanske någonting man i själva verket strävar efter. Läs bloggen

Nästan dubbelt så många kallas till mönstring i år, svt.se

Förra året kallades 6 000 personer födda 1999 till mönstring. I år kommer det bli 11 000 personer födda år 2000 visar nya siffror från Rekryteringsmyndigheten.

Av de som kallas är knappt 8 000 män och drygt 3 000 kvinnor, födda år 2 000. Det är 5 000 fler än förra året.[…]

Enligt tidigare beslut, ska minst 4 000 personer om året göra grundutbildningen 2018 och 2019. I november 2017 meddelade regeringen att den vill öka det till 5 000 personer per år. Från 2020 ska 5 000 göra värnplikten varje år. Läs artikel

Tal av kommendören för försvarsmakten vid paraden på dagen för försvarets fanfest i Seinäjoki 4.6.2018, puolustusvoimat.fi

[…] Försvarsmakten är i dag i god form. Grunden för vårt försvar är den finländska modellen som är skapad för våra förhållanden och behov. Dess hörnstenar är värnplikten, ett trovärdigt försvar som täcker hela landet och militär alliansfrihet. I bakgrunden finns medborgarnas starka försvarsvilja. För förebyggande av militära hot och vid behov för avvärjning av angrepp behöver vi både spetsförmågor som grundar sig på modern teknologi och en omfattande reserv.

Den allmänna värnpliktens centrala betydelse för Finlands militära försvar kan inte nog betonas. Värnplikten, som grundar sig på en försvarsskyldighet som berör alla medborgare, har visat sig vara ett effektivt sätt att upprätthålla både den fredstida och den krigstida försvarsförmågan. Vi kan med hjälp av den producera och upprätthålla de krigstida trupper som behövs för försvaret av hela Finland. Folkets stöd för värnplikten har ökat under de senaste åren. Fyra femtedelar av folket stöder det nuvarande försvarssystemet, som bygger på värnplikt för män och som kompletteras av kvinnor som gjort frivillig militärtjänst. Läs talet

Övar inför ofred, forsvarsmakten.se

En motståndare genomför luftlandsättning av trupp i Bodenområdet och har förstört broar i syfte att hindra våra styrkors rörlighet, men Norrbottensbataljonen är redo att möta hotet. Bataljonen genomför en krigsförbandsövning med broläggning, anfallsstrid i kompani och sök med hund, moment som skapar förutsättningar att möta en stor hotbild.[…]

I landet finns idag tre pionjärplutoner och den fjärde är under uppbyggnad. Pionjärsoldaternas främsta uppgift är att försvåra motståndarens framkomlighet genom minering eller sprängning av transportsträckor eller för motståndaren strategiskt viktiga platser. Stöter den egna bataljonen på hinder är det pionjärplutonens uppgift att röja undan hindret. Exempel på det kan vara att spränga bort minor, eller som här, bygga en tillfällig broförbindelse för övergång vid vattendrag eller annan svåröverkomlig plats. Läs pressmeddelande

Medborgaren som försvann

Anders Björnsson

I en vass kommentar till myndighetspublikationen Om krisen eller kriget kommer  reagerar professor Kristian Gerner mot att regeringen tilltalar mottagarna av broschyren inte som svenska medborgare utan som “Sveriges invånare”.

”The appeal to ’the population’ instead of to ’citizens’ makes the leaflet unoperative”, skriver Gerner. ”The profound challenge for contemporary Sweden is integration, to make the ’population’ into committed citizens who identify with the country. A leaflet won’t achieve that goal.”

Ja, det är onekligen någonting suspekt med att medborgarbegreppet sorteras ut ur den officiella retoriken. I medierna hör man oavbrutet referenser till ”civilsamhället”, nästan aldrig till medborgarsamhället. Civilsamhället är någonting som anses bli över när stat och marknad har tagit sitt. Man kan spela schack till exempel eller påta i trädgården eller gå på teater, eller man kan avstå. Med medborgarskapet är det annorlunda. Medborgaren står i en direkt relation till hur staten styrs och hur landet försvaras. Det gör inga andra som bor i Sverige. Endast den som är medborgare i landet har rösträtt till Sveriges riksdag. När vi hade en allomfattande värnplikt, var denna knuten till medborgarskapet.

Läs mer

Häften av unga vuxna positiva till allmän värnplikt, Aftonbladet

I sommar genomförs den första militära grundutbildningen sedan beslutet att återinföra värnplikten togs 2017.

Men frågan splittrar de unga. Hälften är för, en tredjedel är emot.

Partier till höger och vänster är eniga om att Sveriges försvar måste stärkas upp med mer resurser och högre beredskap. Ett steg i detta var beslutet att återinföra värnplikten som varit vilande sedan 2010.

Hos de unga går åsikterna om beslutet isär. Enligt en ny undersökning från Aftonbladet/Inizio tycker 49 procent av alla mellan 18 och 29 år att allmän värnplikt är bra – medan 32 procent svarar att det är dåligt. Läs artikel

Niinistö i intervju med Financial Times: ”Om vi förlorar Arktis är hela planeten förlorad”, svenska.yle.fi

Republikens president Sauli Niinistö har deltagit i en omfattande intervju med tidningen Financial Times. I intervjun kommenterar han det rådande världspolitiska läget, finskt medlemskap i Nato och det Arktiska rådet.[…]

Enligt tidningen försöker Niinistö inte gömma att Ryssland oroar honom. På basis av sina erfarenheter anser Niinistö att EU bör hantera Ryssland med respekt och beslutsamhet.

– Man måste ha en tydlig åsikt och framföra den på ett tydligt sätt, säger Niinistö.[…]

Journalisten valde också att fråga presidenten om Finland borde ansluta sig till Nato.

– Det är bättre att ha Natokortet i handen än att spela det, svarar Niinistö.

– Finländarna stöder inte det och jag är finländare, tillägger Niinistö och syftade på resultaten i olika opinionsundersökningar som tagit reda på finländarnas intresse för Nato.

Niinistö påpekar att de finska medborgarna är redo att försvara sitt land. Enligt opinionsundersökningar är 75 procent av finländarna färdiga för det – en uppseendeväckande skillnad om man jämför Finland med Tyskland. I Tyskland är bara 16 procent av medborgarna redo att försvara sitt land. Läs artikel

 

USA rykker inn med inntil fem P-8-fly, aldrimer.no

I løpet av juni skal USA ta over store deler av den løpende maritime overvåkingen av Barentshavet, med base fra Norge. Inntil fem P-8A Poseidon fra US Navy er ventet til Andøya. Det er uklart hvor lenge de amerikanske overvåkingsflyene blir værende. […]

Med fem fly kan USA ivareta en løpende og døgnkontinuerlig maritim overvåking av nordområdene. Ved å gjennomføre disse flyvningene fra Andøya, slik US Navy tidvis har gjort også tidligere, får flyene vesentlig lenger tid i operasjonsområdet og mer tid til å blant annet lete etter russiske ubåter. De amerikanske P-8-flyene som flyr i Nord-Atlanteren, opererer til vanlig fra Keflavik airbase på Island. Läs artikel

NATO war games: 18,000 troops in eastern flank maneuvers, dw.com

A major US-led exercise in Poland and the Baltic states has kicked off. It comes amid interest from Poland in welcoming a permanent US military presence on its territory.[…]

Israel, which a not a member of the North Atlantic Treaty Organization (NATO), is taking part for the first time in the drills, which are scheduled to run until June 15. Läs artikel