Redaktionen

Morgonen gryr och vinden ruskar i tältduken. Runt omkring står flera kamouflerade lastbilar som bär arbetsutrymmen för tredje brigadstaben. Stämningen är laddad och det sprakar högtalaren: ”Viktor Ivar uppfattat, påbörjar vägförstöring”. Sverige är sedan någon dag i krig och brigaden ska avvärja det fientliga anfallet. […]

En fiende framrycker genom de norrländska skogarna och de två svenska brigaderna slår tillbaka. Det är scenariot för Arméns stabs- och sambandsövning, ASSÖ 18. Läs pressmeddelande

Misstankarna om skattefusk och penningtvätt i Pargas väcker en bred debatt om hur öppenheten ska hanteras i Finland. President Sauli Niinistö har uttalat sig om frågan på en presskonferens i FN-högkvarteret i New York. Det kan gälla både militär säkerhet, stora skatteintäkter och bulvaner som drar nytta av Finland.

– Det handlar om en ovanligt stor skatteutredning av polisen som behöver mycket personal, konstaterar president Niinistö.

Det misstänkta bolaget äger så många fastigheter, och man har hittat stora mängder kontanter, noterar presidenten.

– Det handlar om misstänkt grov penningtvätt och skattefusk. Därför var en ovanligt stor operation nödvändig.

Han var informerad ”i god tid på förhand”, men vill inte precisera hur långt på förhand han fick informationen. Den utrikespolitiska ledningen var involverad i planerna. Läs artikel

Nu drar storövningen Trident Juncture 2018 igång. Norge är attackerat och ska befrias av styrkor från Nato och vänskapliga nordiska länder – Sverige och Finland. I den största internationella övningen som Försvarsmakten hittills varit med om ställs 2 000 soldater ur svenska förband mot utländska. Natoövningen Trident Juncture 2018 blir det närmaste skarpt läge man kan komma och en unik möjlighet att samöva med andra nationer. Norska landområden har tagits över av främmande makt. Nato reagerar blixtsnabbt och sätter in styrkor från ett stort antal medlems-­ och partnerländer. Totalt handlar det om 40 000 personer, 10 000 fordon, 130 flygplan och 70 fartyg från ett 30­-tal nationer, som mobiliserar och organiserar ett försvar inom ramen för snabbinsatsstyrkan Nato Response Force.

Övningen sker mellan den 25 oktober och den 7 november där 2 000 av de soldater och officerare som agerar på norskt territorium kommer från svenska förband. Det övergripande målet är att samöva förband och enheter från olika länder för att gemensamt kunna möta kriser. Deltagandet bottnar i den svenska solidaritetsförklaringen, som bland annat säger att vi ska kunna ”ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt” om ett EU-­land eller nordiskt land drabbas av en katastrof eller ett angrepp. Läs artikel

Överste av första graden Per Blomquist påtalar i ett blogginlägg i denna spalt att det ter sig ogenomtänkt att i samband med KV21 hävda ”att det endast är Ryssland som kan utgöra ett hot mot vårt lands suveränitet och självbestämmande”. Det är både sant och ett understatement. Som exempel kan anföras att handelskriget mellan USA och Kina höjer intensiteten i de pågående tvisterna i Västra Stilla havet och kan dra in NATO-området i väpnade konflikter. I ett sådant läge kan såväl Ryssland som en normalt vänligt sinnad nation kräva tillgång till delar av svenskt territorium eller stöd för sin krigföring i andra former.

Det sammanhanget kräver en närmare förklaring. Ryssland och Kina var under det kalla kriget djupt oense och stod tidvis på gränsen till krig mot varandra. Efter Sovjetunionens upplösning lyckades de båda länderna bilägga sina gränstvister, inleda samarbete och skapa nya former för regionalt samarbete såsom Shanghai Cooperation Organisation samt organisationen för internationell samverkan mellan de större ”icke-västländerna” Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika (BRICS). Sedan trycket från USA mot Kina och Ryssland började hårdna och ta sig uttryck i sanktioner har de båda länderna enligt principen ”min fiendes fiende kan bli min vän” utvecklat det redan inledda strategiska samarbetet och givit det nya former. Läs artikel

Finlands sak är vår heter det med rätta som bekant. Men när en lika storskalig som ovanlig polisoperation inträffar en lördagseftermiddag i vårt östra broderland var det länge tyst i svenska medier. Detta trots att operationen inträffade i det svenskspråkiga Finland och omgående rapporterades i pressorgan som Hufvudstadsbladet, Åbo Underrättelser, Österbottens Tidning och Vasabladet. […]

Centralkriminalpolisen dementerar att insatsen hade andra syften än att bekämpa misstänkt penningtvätt. Några timmar efter det att tungt beväpnade och maskerade poliser genomfört husrannsakningar talade dock försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva om att utländska markinköp på strategiska platser Finland måste begränsas. Det ger en signal om vad insatsen i skärgården i verkligheten handlar om.

Det är ingen hemlighet att bolaget i centrum för helgens stora operation är ryskt. I flera år har det köpt upp fastigheter i Åbolands skärgård nära djupa farleder. Bolaget äger också fastigheter invid militära skyddsområden och flygfält vilket den finska Skyddspolisen uttryckt oro för då investeringarna förefaller kommersiellt sett tveksamma. Läs artikel

I oktober och november deltar Sverige i den militära övningen Trident Juncture. Övningen, som huvudsakligen genomförs i Norge, är en del av Natos övningsserie och samlar totalt kring 40 000 soldater, 10 000 fordon, 130 flygplan och 70 fartyg. Scenariot för övningen är en väpnad konflikt i vårt närområde där delar av norra Norge utsätts för ett väpnat angrepp. Sverige deltar med 2500 soldater, åtta Jas Gripen och två fartyg.[…]

Deltagandet i internationell övningsverksamhet bidrar till att öka vår militära förmåga, till att stärka vår kompetens att samverka med andra länder och därmed i förlängningen till stabiliteten i vår del av Europa. Att delta i den här typen av övningar är ett sätt för Sverige att ta ansvar för säkerhet och stabilitet i vårt närområde. Vårt deltagande i övningen sker inom ramen för den militära alliansfriheten. Läs artikel

Kina raser mot USA. For første gang rammes landet av sanksjoner i tillegg til handelskrigen som pågår. USA innfører sanksjoner mot det kinesiske forsvaret fordi landet kjøper krigsfly og våpen fra Russland. […]

– Vi ber USA på det sterkeste om å rette opp feilen de har gjort umiddelbart. USA må trekke tilbake de såkalte sanksjonene, hvis ikke så må USA bære konsekvensene, sier talsmann for det kinesiske utenriksdepartementet, Geng Shuang, ifølge nyhetsbyrået AFP.[…]

Det som utløser sanksjoner mot Kina er at landet kjøper krigsfly og våpen fra Russland. […]

Om kineserne reagerer sterkt, så er svarene fra Moskva om enn enda kraftigere.

– Å leke med ilden er dumt, det kan bli farlig, sier viseutenriksminister Sergej Rjabkov, ifølge AFP.

– Det ville vært bra om de husket at det er noe som heter global stabilitet. De tankeløse undergraver global stabilitet når de fyrer opp under spenningene mellom USA og Russland, fortsetter viseutenriksministeren. Läs artikel

Han sa det rett ut: «Folk i Finnmark har like stor rett på beskyttelse som innbyggere i tettere befolkede områder av Norge».

Pensjonert generalløytnant Kjell Grandhagen er forhenværende sjef for Hæren og avsluttet sin lange karriere i Forsvaret som sjef for Etterretningstjenesten til han gikk av ved årsskiftet 2015-2016. Grandhagen har blitt tildelt en rekke æresbevisninger for sin tjeneste og i 2016 ble han utnevnt til kommandør av St. Olavs Orden «for fremragende samfunnsnyttig innsats». Han nyter stor respekt i de fleste leire og er kjent for sin åpenhet og tydelighet. […]

Han slapp katta ut av sekken: «Jeg har ved flere anledninger hørt representanter fra vårt eget forskningsmiljø si at det er vanskelig, endog umulig å forsvare Finnmark, og at vi derfor ikke skal gjøre det. Dette er jeg fundamentalt uenig i», erklærte Grandhagen. Läs artikel

Libya-utvalgets rapport kaster nytt lys over forhandlingene innad i regjeringen da de rødgrønne i juni 2011 forlenget bombingen av Libya med fem uker.

Norge hadde allerede bombet Gaddafi-regimet i Libya i to måneder og tre uker. Muammar al-Gaddafis hær var kraftig svekket, og på bakken i Libya sto krigen stille. Den rødgrønne regjeringen hadde vedtatt å sende seks kampfly til Libya-krigen i mars 2011. Oppdraget hadde en tidsramme på tre måneder, og i juni var fristen snart ute. Regjeringen måtte bestemme seg for om norske kampfly skulle fortsette bombingen.

Avgjørelsen falt 9. juni, «etter betydelig tautrekking innad i regjeringen», skriver Libya-utvalget. Det norske bidraget skulle trappes ned og avsluttes 1. august 2011. Läs artikel

Se även kommentaren till den norska rapporten som vi lagt ut på den här sajten.

Tysklands förbundspresident Frank-Walter Steinmeier anlände till Finland måndagen den 17 september 2018 för ett tre dagar långt statsbesök tillsammans med sin maka fru Elke Büdenbender. Värdar för besöket är republikens president Sauli Niinistö och fru Jenni Haukio. […]

Under den gemensamma presskonferensen efter diskussionerna förde presidenterna särskilt fram sitt samtal om säkerheten i Europa.

”Jag är väldigt glad över att man nu allt oftare diskuterar hur Europa skulle kunna bära större ansvar för sin egen säkerhet”, konstaterade president Niinistö. Han fortsatte med att poängtera hur viktigt det är att EU-länderna äntligen sinsemellan har börjat tala om vad skyldigheten att ge ömsesidigt bistånd enligt Lissabonfördraget innebär: ”Vi har talat om artikel 42.7 i Lissabonfördraget. Själv har jag säkert fört den på tal redan i tio års tid. Det är mycket bra att vi nu, i enlighet med innebörden i fördraget, kan föra en diskussion om den mellan regeringar, alltså bilateralt.”Läs pressmeddelande