Redaktionen

Teori blandat med praktiska moment som avslutades med examen i form av granatkastarskjutningar. Efter fyra utbildningsveckor har Försvarsmakten numera tillgång till elva nyexaminerade eldledare som i framtiden kommer arbeta med funktionen indirekt bekämpning.

Artilleriets uppgift är att skjuta indirekt eld vilket innebär att pjäserna inte ser sitt mål när de skjuter. Därför behövs en sensorenhet som meddelar positionen för granaternas nedslagsplats.
Det arbetet faller till eldledarna som beroende på förbandstyp antingen innästlar bakom fiendens linjer för att kunna observera fientliga styrkor, alternativt understödjer ett manöverförband med indirekt eld.
Som funktionsansvariga för funktionen indirekt eld är en av Artilleriregementets uppgifter att genomföra utbildning av nya eldledare. Läs pressmeddelande

Utdrag från Svensk säkerhetspolitik under det kalla kriget – öppen för olika tolkningar? Symposium den 25 maj 2011 vid Stockholms Universitet

Säkerhetspolitik är ett begrepp som kommit sent in i svensk akademisk och samhällelig debatt. Traditionellt har det rått en klyfta mellan å ena sidan diplomati och utrikespolitik, och å den andra försvarspolitiken. Den utrikespolitiska kulturen har dominerats av utrikesdepartementet med dess koncentration på att med diplomatiska medel reducera motiv för angrepp från Sovjetunionen och dess allierade, medan försvarsmakten har skött sitt uppdrag genom att inom angivna budgetramar utforma ett försvar kapabelt att motstå sådana angrepp. Ett inom utrikesförvaltningen populärt uttryck var att utrikespolitiken utgjorde den främsta försvarslinjen (någon gång också använt av Olof Palme).
Under det tidiga sjuttiotalet blev begreppet säkerhetspolitik efterhand en del av den svenska vokabulären även om sedan dess dualismen diplomati och försvar alltjämt tycks hålla greppet om media och vissa akademiska miljöer. För seriösa försvarspolitiska överväganden och utvärderingar av Sveriges politik under det kalla kriget har dock definitionen av begreppet säkerhetspolitik kommit att innebära en politisk/utrikespolitisk styrning av försvarets inriktning fastlagd i demokratisk ordning av statsmakterna, det vill säga regering och riksdag. Liksom i alla mogna demokratier
har krigsmakten/försvarsmakten att följa de fastlagda riktlinjerna. Läs hela anförandet , sid 14-19

[…] We welcome that Turkey and Russia have reached an agreement on ceasefire in Idlib. A military offensive in Idlib would not only have catastrophic humanitarian consequences, but it would have put at risk a credible political solution. […]

The ceasefire in Idlib offers an opportunity to reinvigorate the UN-led political process. This opportunity must be seized. As agreed by this Council, the first step towards a sustainable political solution, in line with resolution 2254, is the establishment of a constitutional committee. We must now join efforts and support and insist on the swift establishment of this Committee. […]

This agreement can and should be used to reinvigorate the UN-led political process. Only the UN has the legitimacy and the credibility for a viable and enduring political solution in line with the resolution 2254. Läs uttalandet

Med en samtidig avfyring av 36 granater genomförde FMV en verifieringsskjutning av det anti-ubåtsvapen som 2020 ska finnas på två minröjningsfartyg.

”Om Finland blir anfallet, borde finländarna enligt er åsikt försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert?” Sju av tio finländare besvarar frågan jakande. Åtta av tio förespråkar allmän värnplikt. Relationen mellan medborgarna och försvaret rymmer trots detta också mycket annat. Försvarshögskolans forskningsprojekt TAHTO2 flyttar fokus från försvarsviljan till försvarsrelationen.[…]

Försvarsviljan har varit föremål för många olika undersökningar i olika sammanhang under flera års tid. Målsättningen med forskningsprojektet TAHTO2 är att förutom att presentera statistiska uppgifter direkt lyfta fram medborgarnas synpunkter som underlag för debatten om försvarsfrågor.

– För att kunna utveckla medborgarnas roll inom arbetsfördelningen som avser säkerheten i samhället, behöver vi mer forskningsdata om medborgarnas relation till försvaret, betonar Tallberg. Läs artikel

[…]Mitt anliggende er den doble operative ubalansen som er i ferd med å bli synlig. Et forsvar med en operativ ubalanse i kapasitetene forsvarsgrenene imellom og en ubalanse internt i Hæren.

Norsk luftmakt er prioritert på bekostning av Sjøforsvaret og Hæren innenfor den budsjettrammen som er gitt. Med andre ord har «noen» lykkes med å overbevise beslutningstagerne, til tross for all nyere empirisk og krigshistorisk kunnskap om det motsatte, at luftmakt er svaret på nasjonens forsvarsproblemer.

Et sjøforsvar med fremtidig fire ubåter og fem fregatter skal ivareta operasjoner i enorme egne havområder. Det er verdt å minne om at ikke alle disse fartøyene er tilgjengelige til en hver tid.

Hæren skal forsøke å skape kampkraft ut av én fragmentert og geografisk oppdelt brigade. […]

Det er dødelig risikosport og respektløst overfor Hærens soldater og ledere. Det er verdt å dvele ved hvem som har det ultimate ansvaret for risikotagningen. Läs artikel

(…] 24. august i år gjenopprettet USA sin Second Fleet. Den ble først opprettet etter andre verdenskrig, med hovedansvar for å forsvare Nord-Atlanteren.[…]

Det gir nordområdene tilbake mye av den strategiske betydning de hadde under den kalde krigen. US Marines har fra før etablert en base på Værnes, og i september inngikk USA en intensjonsavtale om storstilte investeringer i Thule Air Base på Grønland. Danske myndigheter fulgte opp med å love det samme, samtidig som selvstyremyndighetene forhandler med kineserne om store investeringer i infrastruktur.

Dette skjer mens 50.000 soldater fra 30 land er i ferd med å innta Norge, for å delta i Natos største fellesøvelse siden den kalde krigen tok slutt, Trident Juncture. En øvelse hvis uttalte formål er å trene på å stå mot et angrep fra Russland. […]

Både på Thule og i Nord-Norge har amerikanerne enorme radaranlegg som nettopp vil kunne oppdage angrep tidlig. Disse er igjen blitt ekstremt viktige for USA, og det kan utløse både økt investeringslyst, og økte krav om kontroll. Det første vil kunne gjøre det lettere å gjenoppbygge forsvaret av Nord-Norge, et forsvar som ble bygget kraftig ned i samme periode som Second Fleet forsvant.

Det andre vil kunne gjøre det vanskeligere å beholde en nasjonal kontroll over gjenoppbyggingen, og sikre at det er norske og ikke amerikanske interesser som får det avgjørende ord. Läs artikel

Excerpts from President Donald Trump’s interview with Lesley Stahl, aired on October 14, 2018.

Stahl  You have also slapped some tariffs on our allies.

Trump:  I mean, what’s an ally? We have wonderful relationships with a lot of people. But nobody treats us much worse than the European Union. The European Union was formed in order to take advantage of us on trade. And that’s what they’ve done.

Stahl:  This is hostile.

Trump:  It’s not hostile…. You know what’s hostile, the way they treat us. We’re not hostile. We’ve been, we’ve been the stupid country for so many years….

Trump:  I like NATO. NATO’s fine. But you know what, we shouldn’t be paying almost the entire cost of NATO to protect Europe. And then on top of that, they take advantage of us on trade.I’m not going to do it anymore. They understand that….Läs utdraget ur intervjun

[…] Vi har nyligen varit med om en intensiv valrörelse. Partier och politiker över hela den politiska skalan har bjudit över varandra genom att utlova förbättringar inom den offentliga sektorn, särskilt inom välfärden. På den kommunala nivån har det handlat om fler äldreboenden, mindre barngrupper i förskolan, nya simhallar m m. På statlig nivå har det bl a rört sig om ökad ledighet för föräldrar, bidrag till elcyklar m m. Politiker som vill bli valda – eller omvalda – har lyft fram den offentliga sektorns möjligheter att stärka medborgarnas välbefinnande i fredstid.

Men det är väldigt få politiker som tagit fasta på några av den offentliga sektorns kärnuppgifter, nämligen att värna befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och upprätthålla en nödvändig försörjning även i händelser av kris och krig.

Det är väl ingen vild gissning att dessa frågor inte heller kommer att dyka upp i nästa valrörelse. Men medborgarna kan kräva att de politiker som nu valts använder mandatperioden för att stärka den svenska försörjningsberedskapen. Försvarsberedningen har lagt många bra förslag om vad som behöver göras. Det är bara att sätta igång. De politiker som inte tar sitt ansvar på detta område bör inte väljas om. Läs artikel