Redaktionen

Storbritannia skjenket Bardufoss flystasjon et SeaKing som takk for gjestfriheten. Forsvaret la vekt på viktigheten av allierte styrker i nord.

Torsdag feiret britisk militært personell og prins Harry at britene har trent på Bardufoss gjennom øvelsen Clockwork i 50 år. Som takk fikk flystasjonen et SeaKing-helikopter til pynt ved porten. […]

– Indre Troms skal bli hovedtyngdepunktet for alliert øving og trening i vinterforhold, så Bardufoss og Indre Troms blir et viktigere og viktigere område for den treningen. Og det gir også en stor fordel for oss nasjonalt, fordi det betyr at de vil være i nærheten med både hær, sjø og luft, og kan samvirketrene med de allierte som er her. Läs artikel

Förvarsminister Peter Hultqvist, S, kritiserade vid Natos försvarsministermöte på torsdagen att Ryssland brutit mot INF-avtalet om kärnvapen.

– Jag har varit tydlig med att Ryssland har brutit mot avtalet. Det är viktigt att man nu på ett konstruktivt försöker återupprätta avtalet, säger Peter Hultqvist till DN. USA har anklagat Ryssland för att bryta mot avtalet och därför sagt upp det. I regeringens utrikesdeklaration från i onsdags konstaterades ”ryska avtalsbrott” och att ”säkerheten i vårt närområde försämras”.

Efter mötet hade Hultqvist en egen överläggning med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Det handlade förutom kärnvapnen om hur Sverige ökar sin militära förmåga samt om hur övningar och samarbetet med Nato ska utökas.

– Vi talade också om EU och Nato som organisationer ska komplettera, och inte konkurrera med varandra, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

USA:s representanthus har röstat igenom en resolution om att USA bör dra tillbaka sitt stöd för den saudiledda alliansen i kriget i Jemen. Politikerna markerar på så sätt också mot president Donald Trumps envisa stöd för Saudiarabien.

Demokraterna har majoritet i representanthuset, men 18 republikaner röstade också för resolutionen där det krävs att USA avslutar allt engagemang i kriget i Jemen. Rösterna föll 248 – 177.

Omröstningen var historisk eftersom det var första gången som representanthuset röstade igenom en resolution om att stoppa en militär intervention på basis av War Powers Act.

War Powers Act är en lag från Vietnamkrigets tid som innebär att presidenten måste få klartecken från kongressen innan USA går i krig. Läs artikel

Sverige gör helt om i försvarspolitiken. För första gången på över 40 år ska försvaret växa. Det är samtliga åtta riksdagspartier överens om.

Arméns krigsorganisation kan bli dubbelt så stor: från 15.000 till 30.000 soldater, fler Gripenplan ska behållas och antalet ubåtar ökar. Förslaget som tagits fram av Försvarsberedningen ska läggas fram i maj inför riksdagens nästa stora försvarsbeslut 2020. […]

– Vänsterpartiet vill inte att försvaret ska lägga ner fler förband. Tvärtom ser vi att det kan bli aktuellt med satsningar på förbandsverksamheten för att försvaret ska ha kapacitet att möta relevanta hot, men också för att vår militära alliansfrihet ska vara trovärdig, svarar partiets ledamot i beredningen, Lotta Johnsson Fornarve.

– Nu börjar övriga partier ansluta sig till vår uppfattning att Sverige ska ha ett starkt försvar över tiden, oavsett dagsformen i Ryssland, säger Sverigedemokraternas ledamot Roger Richtoff. Läs artikel

Antalet unga som gör lumpen ska öka – det slås fast i Januariavtalet. Om tre år kan dubbelt så många som i dag rycka in.

– Vi kommer nu att utreda och titta på vad det skulle innebära om vi stegvis skulle gå upp till 8 000, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). […]

– Det som står i Januariavtalet innebär att vi ska verkställa att det blir fler. Då måste vi ta fram ett förslag som handlar om hur ett utökat antal värnpliktiga ser ut, säger han.

Som grund för arbetet ligger en utredning som på regeringens uppdrag gjordes av Annika Nordgren Christensen. I den föreslogs en stegvis upptrappning av antalet värnpliktiga till 8 000 personer år 2022. Även om Hultqvist inte vill säga en exakt siffra är han tydlig med att antalet värnpliktiga ska öka utöver de 5 000.

– Men vi har inte låst oss i det exakta antalet ännu. Jag bara nämner att utredningen som gjordes, som specificerade att vi bör gå upp till 8 000, kan vara en plattform att utgå ifrån när vi nu analyserar det här.

Om siffran ska upp ännu mer efter 2022 vill han inte spekulera om.

– Jag inskränker mig till att diskutera nivån i utredningen i nuläget. Men det skulle innebära att man på en tioårsperiod utbildar 80 000, det är klart att det ligger till grund för att man kan ha en större organisation. Läs artikel

Det påpekas inte sällan att Storbritanniens förhållande till Europa alltid varit ambivalent. Under i alla fall de senaste 300 åren har man i London fört en debatt om landets primära intressen återfunnits på kontinenten eller på den globala scenen. I tider då det brittiska imperiet, särskilt under 1800-talet, var den dominerande stormakten kunde man ha råd med att följa båda linjerna. Men det fanns alltid en tyngdpunkt i utrikespolitiken. Det gällde att se till att Europa inte dominerades av någon makt som kunde hota England och dess världsomspännande besittningar. Under 1700-talet och de första decennierna av 1800-talet var det Frankrike som var hotet, mot slutet av 1800-talet, efter ett relativt fridsamt sekel, det vilhelminska Tyskland och en bit in på 1900-talet först Hitlers Tyskland och sedan Stalins Sovjet. Läs artikel

– Skulle vi ha behov for støtte fra NATO i en reell krise- eller krigssituasjon har vi per i dag ikke en robust nok militær vertslandsstøtte for å kunne håndtere dette godt nok. Dette skriver sjefen for Forsvarets operative hovedkvarter, generalløytnant Rune Jakobsen i en artikkel i Norges Forsvarsforenings medlemsblad Norges Forsvar.

– Dette er kanskje den aller viktigste lærdommen fra gjennomføringen av fra storøvelsen Triden Juncture. Vi må vurdere hvordan vi kan styrke vårt militære mottaksapparat i form av dedikert vertslandsstøtte, både i ledelse og utførelsesleddet, skriver han.

Under Trident Juncture hadde vi på midlertidig basis styrket flere deler av organisasjonen for å kunne håndtere mottak av såpass mye materiell og personell. Det viktigste nå er å lære av de verdifulle og unike erfaringene vi har gjort oss, sier Jakobsen. Läs artikel

Ledamoten Ulf Henricsson skriver på akademins blogg den 24/1 : ”Flera officerare jag pratat med har stor tilltro till lätta och snabba förband – ingen av dem har på ett trovärdigt sätt förklarat hur man får en tung mekaniserad motståndare gripbar …” Svaret är minor och fältarbeten, menar Henricsson.

Javisst, minor är bra! Och utmärkt att ”flera officerare har stor tilltro till lätta och snabba förband”, som kan ge ett krigsavhållande försvar. Jag fäster mig vid Henricssons göra ”motståndaren gripbar”. Att möta en stormakt i duellstrid är inte realistiskt. Stormakten bekämpar och väljer snabbt områden.

Raimo Jakola har under decennier följt hur USA/Nato och Ryssland har utvecklat medel för preventiv krigföring och ta för dem vitala områden. Sverige kan vara ett sådant område.

Jakola har visat med inlägg på akademins blogg att oavsett angripare kan denne i krigsöppningen med robotar av olika slag slå ut brigader, avancerat robotluftvärn m m. Återigen, Sverige kan omöjligt föra duellstrid mot en stormakt. Jakola menar att strid över ytan ska föras med mindre jägarförband. […]

Sverige bör organisera små lättrörliga pansrade spaningsenheter, med lättrörligt robotluftvärn, drönare m m, spridda över ytan för att tillsammans med jägarförbanden göra ”angriparen gripbar”. Små enheter bedöms inte vara kostnadseffektiva att bekämpa. I gynnsamma fall kan små enheter även samlas och slå mot motståndarens mjukare enheter.

Vår militära styrka med beredskap ska finnas i folket över hela vårt markterritorium mot krig för fred. Angriparen ska redan vid planeringsbordet veta att han i Sverige kan förlora tid, tvingas binda stridskrafter för skydd och kan få förluster över tiden. Läs artikel

Ulf Henricssons artikel Den egentliga krigsverksamheten finns att läsa här

Utrikesminister Margot Wallström:

[…] Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och ökat samarbete på bred front: i Norden och Östersjöområdet, inom FN och OSSE, och genom partnerskapet med Nato.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.

Vår säkerhet är beroende av att den europeiska säkerhetsordningen respekteras, och vi ska verka genom EU samt i OSSE och Europarådet för att upprätthålla den.

Den transatlantiska länken är av avgörande betydelse för Europa. Vi ska värna den bilaterala relationen till USA, och samarbeta baserat på värderingar och intressen. Vi beklagar att USA har valt att frånträda ett antal internationella avtal. […]

Vi är pådrivande för att EU:s sanktioner mot Ryssland ska bibehållas så länge skälen till att de infördes består. Vi stödjer reformansträngningarna i Ukraina.

Samtidigt har vi, liksom EU, kontakter och dialog med Ryssland och det ryska samhället. Vi behöver samarbeta där vi har gemensamma intressen. Vi stödjer det ryska civilsamhället och strävar efter stärkta mellanfolkliga kontakter. Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet är format där vi har konkreta samarbeten. Läs deklarationen

Det blåser en sur vind over Nord-Norge. Russland ruster opp, og USA stasjonerer marinesoldater i Troms.

– Stormaktsrivaliseringen er for alvor i ferd med å sige inn over våre umiddelbare nærområder i nord, sa etterretningssjef Morten Haga Lunde i en tale mandag kveld.

Samtidig snakker norske utenriksmyndigheter nå åpent om problemene med Nato. Norge må klare seg mer alene i en krise, og det er ikke lenger sikkert at USA vil stille opp for sine Nato-allierte i ­Europa.[…]

– Under den første Stoltenberg-regjeringen trodde man at Norge kunne drive en utenrikspolitikk som gikk på tvers med amerikanske interesser. Prisen for alenegang er mye høyere nå, sier han. Toje tror det norske forsvaret må forberede seg på å delta i flere amerikanske kriger langt borte fra Europa.

– Libya var akkurat det. Da gikk Norge ut i front for å vise lojalitet og offervilje. Operasjonen fungerte godt som alliansepolitikk, sier han. Läs artikel

Utredningen om Sverige bör underteckna och ratificera konventionen om kärnvapenförbud innehåller många oklarheter. Bäst för Sverige är att säga ja till konventionen, och sedan verka för dess förbättring. Det vore ytterst egendomligt om nära 60 års insatser av svensk diplomati mot massförstörelsevapen inte skulle fullföljas. […]

Utredaren skriver att konsekvenserna av ett svenskt tillträde skulle bli ”mycket negativa” vad gäller svenska försvarspolitiska samarbeten med Nato, Natoländer och Finland. Men till stöd för den ståndpunkten åberopas endast ”signaler” från USA, vissa andra kärnvapenstater och några Natomedlemmar.

Här hade en egen grundlig analys varit i högsta grad påkallad. En sådan skulle möjligen kunnat förklara det paradoxala förhållandet att Natoländer, särskilt USA, i skarpa ordalag avrått Sverige från tillträde till konventionen, samtidigt som man lika eftertryckligt hävdat att denna saknar all realpolitisk betydelse. Både Sverige och Nato har betonat den ömsesidiga nyttan av samarbete. Det är osannolikt att alliansen eller dess medlemmar skulle äventyra denna samverkan om Sverige tillträder konventionen. Övningar och annan samverkan ska ju inte innefatta kärnvapen. […]

Utredningen bidrar inte till den större klarhet som efterfrågades i oktober 2017 då den tillsattes. Vi menar också i likhet med utredningen att det finns svagheter i konventionstexten och den bör stärkas på flera punkter. Men det finns goda möjligheter att påverka konventionen i positiv riktning. Den lösning som vi finner bäst för vårt land är att underteckna och ratificera konventionen, och sedan som statspart energiskt verka för dess förbättring och för att andra länder gradvis ska ansluta sig. Det vore ytterst egendomligt om nära 60 år av svensk diplomatis stoltaste insatser mot massförstörelsevapen inte skulle fullföljas. Läs artikel