200 soldater från USA kvar i Syrien, barometern.se

USA:s militär kommer att ha kvar 200 soldater i Syrien, meddelar Vita huset. Meddelandet kommer efter president Donald Trumps kritiserad beslut att kalla hem USA:s 2 000 soldater från Syrien senast den 30 april.(TT)

USA:s militär kommer att ha kvar 200 soldater i Syrien, meddelar Vita huset. Meddelandet kommer efter president Donald Trumps kritiserad beslut att kalla hem USA:s 2 000 soldater från Syrien senast den 30 april. Tillförordnade försvarsministern Patrick Shanahan besökte Europa förra veckan där han försökte övertyga allierade att upprätthålla militär närvaro i Syrien efter att USA drar ut.

Trump förklarade IS besegrat i Syrien i december i fjol. Läs artikel

Flygvapnet deltar i Sveriges Flygvapenövning 19, ilmavoimat.fi

Flygvapnet deltar med 8-12 multifunktionella Hornet-jaktplan i den svenska övningen Flygvapenövning 19 (FVÖ19) som ordnas den 22–27 mars. […]

Beväringarna vid Lapplands flygflottilj i Rovaniemi deltar i övningen i sina normala dagliga uppgifter inom flygteknik, bränsledistribution och militärpolis. Därutöver ska cirka 20 beväringar, som tjänstgör som hjälpmekaniker, delta i övningen med den finska övningstruppen i Kallax.

Flygvapnen i Finland och Sverige har som en del av det finsk-svenska försvarssamarbetet FISE sedan 2016 deltagit i varandras flygövningar som fokuserar på nationellt försvar. I maj 2018 deltog flygvapnet med åtta Hornet-jaktplan i FVÖ18, som ordnades över Östersjön samt de mellersta och sydvästra delarna av Sverige. Under FVÖ18 deltog finska flygvapnet likadant både i den blå sidans och i den röda sidans verksamhet tillsammans med det svenska flygvapnet. I oktober 2017 deltog svenska Gripen-jaktplan i Finlands luftförsvarsövning Ruska 17 i motsvarande roll.

Samtidigt med FVÖ19 ordnas övningen Northern Wind 2019 i norra Sverige. Northern Wind 2019 är den svenska arméns huvudövning, i vilken cirka 10 000 personer från Sverige, Finland, Norge, USA och Storbritannien deltar. Finska arméns övningstrupp uppgår till över 1 500 personer och cirka 500 fordon. Läs artikel

 

Försvarsminister Peter Hultqvist om alliansfrihet, riksdagen.se

Lars Püss har frågat mig vad jag anser är skillnaden mellan ett Natomedlemskap å ena sidan och att ha ett långtgående och fördjupat samarbete med Finland, Norden och EU samt slå vakt om den transatlantiska länken å den andra sidan?

I propositionen Försvarspolitisk inriktning. Sveriges försvar 2016–2020 (2014/15:109), som riksdagen beslutade om i juni 2015, konstaterar regeringen att den bortre gränsen för Sveriges försvarssamarbeten är ömsesidiga försvarsgarantier. Washingtonfördraget utgör Natos grund och gäller i sin helhet samtliga medlemmar. Kärnan i fördraget är artikel 5 som innebär ömsesidiga och bindande försvarsförpliktelser för Natoländerna att undsätta varandra i händelse av ett väpnat angrepp. Därmed kan det omöjligt finnas någon oklarhet kring skillnaden mellan Sveriges samarbeten och ett Natomedlemskap.

Sverige bibehåller sin säkerhetspolitiska linje. De fördjupade samarbetena med andra länder utgår från en militärt alliansfri position. Utifrån den positionen för vi en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten och en stegvis förstärkt nationell försvarsförmåga. Läs hela svaret

Försvarsminister Peter Hultqvist om ett fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och Finland, riksdagen.se

Hans Wallmark har frågat mig om regeringen avser att påbörja ett arbete för att söka riksdagens godkännande av det samförståndsavtal som undertecknades mellan Sverige och Finland i Åbo den 9 juli.

Det fördjupade samarbetet mellan Sverige och Finland har en särställning i bägge ländernas försvars- och säkerhetspolitik.

Samarbetet med Finland sker i enlighet med den inriktning som riksdagen beslutat om (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251). I propositionen anförde regeringen följande bedömning: Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige bör utvecklas till att omfatta operativ planering och förberedelser för ett gemensamt användande av civila och militära resurser i olika scenarier. Exempel på detta kan vara hävdandet av respektive lands territoriella integritet eller utövande av rätten till självförsvar enligt artikel 51 i FN:s stadga. Sådan planering bör vara ett komplement till, men skilt från, respektive lands nationella planering. Samarbetet innebär en möjlighet till gemensamt agerande, men inte några utfästelser. […]

Som Hans Wallmark mycket riktigt skriver krävs enligt regeringsformen i vissa fall riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse. Vad som avses är internationella avtal som innefattar någon form av juridiskt bindande förpliktelse för Sverige som stat. Det aktuella samförståndsavtalet mellan Sverige och Finland är ett övergripande politiskt ramverk där ambition och målsättning med försvarssamarbetet klargörs. Det innehåller dock inga juridiskt bindande förpliktelser och utgör därmed inte en sådan internationell överenskommelse som avses i regeringsformen. Riksdagens godkännande av samförståndsavtalet krävs därmed inte. Läs hela svaret

Om Sverige ska försvaras måste landet kunna försörjas, svd.se

Bo Rask, sekreterare i Kungliga Örlogsmannasällskapet

Försvarsberedningens uteblivna prioritering av nya ytstridsfartyg visar man inte inser att svenskt territorium även omfattar sjöterritoriet.

Försvarsberedningen synes ha förbisett eller inte velat förstå att svenskt territorium även omfattar sjöterritoriet. Någon annan slutsats kan rimligen inte dras mot bakgrund av de i media nyligen redovisade förslagen i beredningens kommande rapport. Det är utomordentligt allvarligt att omsättningen av Sveriges ålderstigna ytstridsfartyg inte prioriteras.

För att försvaraSverige och skydda våra sjövägar krävs sjöstridskrafter. Fakta är att medelåldern på samtliga svenska ytfartyg är ca 30 år och att korvetterna Stockholm/Malmö samt Gävle och Sundsvall snart går ur tjänst. Då återstår endast fem korvetter för att hantera de sjöoperativa uppgifterna för en 2 700 kilometer lång kuststräcka. Några satsningar på nya ytstridsfartyg syns inte i horisonten och än mindre i närtid! Läs artikel

US military action in Venezuela would violate international law, expert says, news.nd.edu

[…] Trump condemned socialism and voiced strong support for the self-proclaimed interim president Juan Guaidó, but Mary Ellen O’Connell, Notre Dame Law School professor and renowned expert on international law, raised concerns about Trump’s statement: “We seek a peaceful transition of power, but all options are open.” She says if that means attacking, it would be in clear violation of international law.

“President Trump has invoked the standard code for using military force against Venezuela,” O’Connell says. “Attacking for any reason, however, would violate the most fundamental of all international law — the prohibition on the use of force. International law permits force in response to an armed attack in self-defense, but not for regime change, to secure oil or even to distribute food.” […]

“Regardless of how odious Maduro is, he is in effective control,” O’Connell says. “Under international law, he is treated as the head of government. The fact the U.S. and other states have recognized opposition leader Guaidó as the legitimate president is irrelevant for these purposes. Guaidó must win the support of the military and other Maduro backers to govern. It is governing that matters, not the preferences of outside states.”

O’Connell says military action will cause as much pain as it might relieve for suffering Venezuelans.

“There are no ‘humanitarian wars,’” she says. “Nor is military confrontation a way to promote good governance and the rule of law. The U.S. has become so accustomed to using military force — from full-scale invasions to constant drone attacks — we don’t seem to be able to think of anything else to do. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist om EU:s transeuropeiska transportnät för ökad militär rörlighet inom EU, riksdagen.se

[…] Regeringen är delaktig i det pågående arbetet med förenklingar för den militära rörligheten inom EU. I förslaget till en revidering av förordningen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) har EU-kommissionen föreslagit att särskilda medel avsätts för att främja militär rörlighet. Förhandlingarna om ny CEF-förordning pågår och kommer sannolikt att avslutas i samband med att EU:s budgetram fastställs. Därefter kan riktlinjer utarbetas gällande hur dessa medel på lämpligt sätt kan fördelas.

I enlighet med EU:s handlingsplan för militär rörlighet, antagen den 28 mars 2018, är EU:s transeuropeiska transportnät (TEN-T) utgångspunkten för kommande insatser för att främja militär rörlighet inom transportinfrastrukturen. Läs hela svaret

Utrikesminster Margot Wallström om att avsluta mandat för utlandsinsatser, riksdagen.se

[…] Björn Söder har frågat försvarsministern vad som sker om riksdagen säger nej till att förlänga mandatet för utlandsinsatser och Sverige som en följd av detta beslut har väpnad trupp utomlands utan riksdagens mandat, och vilka konsekvenser detta skulle få juridiskt, ekonomiskt, säkerhetsmässigt med mera. Frågan har överlämnats till mig.

Av 15 kap. 16 § regeringsformen följer att riksdagens medgivande krävs för att en svensk väpnad styrka ska kunna sändas till ett annat land om det inte finns en skyldighet att fullgöra en internationell förpliktelse som riksdagen har godkänt eller ett medgivande i lag. För det fall riksdagen inte skulle förlänga en insats för vilken riksdagens medgivande krävs skulle den juridiska konsekvensen vara att svensk väpnad styrka inte längre skulle kunna delta i insatsen i fråga. Avveckling av insatsen skulle inledas och genomföras under ordnade former, vilket skulle medföra ekonomiska konsekvenser. Vissa kortsiktiga säkerhetsmässiga konsekvenser för den väpnade styrkan i fält kan aktualiseras under avvecklingen. Läs hela svaret 

Inget hinder för förbud, unt.se

Lars--Gunnar Liljestrand , medutgivare av alliansfriheten.se och medlem i FiB-juristerna

Frågan om Sveriges säkerhetspolitiska samarbete med USA och Nato har varit grunden för utredningen om kärnvapenförbud som lades fram 18 januari av ambassadör Lars-Erik Lundin. Sammanfattningsvis skriver han:

”Det kan förutses att ett tillträde till konventionen leder till att det nuvarande samarbetet med Nato och bilateralt med Natomedlemmar kommer att stagnera.” Och vidare ”Konsekvenserna för dessa samarbeten av ett tillträde kan förutses bli mycket negativa.” Hans slutsats blir att ”Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form”.

Utredaren anger inga skarpa säkerhetspolitiska eller juridiska skäl för slutsatsen. Några internationella avtal eller folkrättsliga avtal eller lagar finns inte som skulle hindra Sverige att skriva på. Läs artikel

 

”Vi må ikke la det være vakuum i norske havområder”, forsvaretsforum.no

– Et sjøforsvar uten korvetter vil redusere vår evne til å være til stede, sier kontreadmiral Nils Andreas Stensønes.

[…] – Frykter du at Russland også skal fylle vakuum i norske havområder?

– Vi må ikke la det være vakuum i norske havområder.

– Ville en russisk handling i et slikt vakuum vært tilstrekkelig til å utløse artikkel fem – at Nato kommer Norge til unnsetning?

– Om artikkel fem utløses eller ikke, avhenger av hvordan man opptrer. Det vi skal gjøre – og det gjør vi gjennom Kystvakten – er å være forutsigbare og rettferdige i våre havområder. Vi skal styrke respekten for havretten. Så er det Marinen sammen med resten av Forsvaret og allierte som skal gjøre alternativet veldig lite attraktivt. Å bruke makt må være så kostbart at man velger å forholde seg til regelbaserte systemer i stedet. Vi har egentlig to oppgaver. Å forsterke dagens regelbaserte system og å bidra til avskrekking. Läs artikel

NATO: Norge må skaffe seg et troverdig forsvar, aftenposten.no

Bygg en troverdig hær. Erstatt fregatten KNM Helge Ingstad. Kjøp egne tankfly. Disse og flere andre krav stiller NATO i Europa nå til Norge. […]

– Det NATO er bekymret for, er Forsvarets manglende utholdenhet, noe som ble dokumentert under øvelsen Trident Juncture i Norge sist høst. Det meste av det Norge hadde (av militær kapasitet, red.anm.) gikk med til å motta NATO-forsterkninger. Vi hadde lite igjen til å slåss med. Vi er nødt til å bli mer robuste, vise troverdighet utad og også gi befolkningen en trygghet. Läs artikel

 

Arméns lokalförsvarsövningar syns på olika håll i Finland, maavoimat.fi

Armén övar lokalförsvar I Kymmenedalen, Lappland, Birkaland, Norra Österbotten, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland under tiden 25.2–8.3.2019. I övningarna deltar sammanlagt 3 400 beväringar, reservister och till stampersonalen hörande militärer samt dessutom cirka 500 fordon. I centrum för övningarna står utmanande övervaknings- och skyddsuppgifter samt myndighetssamarbete. Läs artikel