Regjeringen bøyer nakken for amerikanerne på Andøya, nordnorskdebatt.no

Oddvar Nygård

I 2016 vedtok Stortinget å legge ned Andøya flystasjon og avvikle den militære aktiviteten der, og flytte Norges maritime overvåkningsfly (MPA) til Evenes, som også skal være en fremskutt base for noen av de nye kampflyene, F-35. Motstanden mot denne flyttingen har siden vært stor, men regjeringen har vært umulig å rikke. Fra det hold har operasjonen blitt begrunnet med at man ikke kan drifte to baser så nært hverandre, fordi en slik ordning ville bli altfor kostbar. Regjeringspartiene fikk i denne saken også støtte fra Arbeiderpartiet.

Men nå har pipa plutselig fått en annen lyd. I en pressemelding fra Forsvarsdepartementet (FD) 14. mai, med tittelen «Mottak av allierte forsterkningsstyrker», fremgår det følgende:

«Allierte forsterkninger er en forutsetning for forsvaret av Norge og må forberedes i fredstid. Forsvaret har derfor utarbeidet et oppdatert konsept for mottak i krise og krig, og i revidert nasjonalbudsjett har regjeringen vurdert hvilke konsekvenser Forsvarets foreslåtte konsept vil få. (-) Andøya er i konseptet definert som en sivil flyplass med høy militær verdi…». […]

Dermed har amerikanske P-8 Poseidon rykket inn, og USA har tydeliggjort overfor Norge at de vil operere fra Andøya, ikke fra Evenes. Det er dette som er det reelle innholdet i den plutselige snuoperasjonen som ligger i begrunnelsen om viktigheten av «alliert nærvær i Norge i fredstid, spesielt i nord…».

USA liker ikke stortingsvedtaket om nedleggelse på Andøya. Og har beordret den norske regjering til å snu. Statsministeren og forsvarsministeren har måttet bøye av og kaver nå med å forklare hvorfor flystasjonen de ville nedlegge plutselig har fått «høy militær verdi». Hvis regjeringen mener at denne nye erkjennelsen er suget fra eget, norsk bryst, må jo Solberg og Bakke-Jensen forklare oss hvordan det kunne ha seg at de var så forblindet at de ikke så dette da de vedtok nedleggelsen for tre år siden. Läs artikel

Sagaen om Andøya flystasjon, aldrimer.no

Regjeringen legger opp til å avklare om nedleggelsen av Andøya flystasjon var en feilbeslutning først i Forsvarets neste langtidsplan, som skal gjelde fra 2021. Det er samme år som innfasingen av de nye maritime overvåkingsflyene etter planen skal begynne på den nye MPA-basen på Evenes flystasjon.

I mellomtiden ruller milliardene ut i form av utbyggingsarbeid på Evenes, for å gjøre Luftforsvarets nye enebase i Nord-Norge klar for både kampfly og maritime patruljefly (MPA). Da beslutningen om å legge ned og avhende Andøya flystasjon ble tatt i 2016, het det at det var for dyrt å ivareta og drifte to flystasjoner så nær hverandre. Ikke minst fordi det var nødvendig å ha luftvern, herunder også langtrekkende luftvern, for å beskytte mot russiske missiltrusler. Luftvern på to baser ble for dyrt, konkluderte både Høyre og Frp i regjering, med støtte fra Ap i opposisjon. […]

Nå heter det at Andøya flystasjon er «en sivil flyplass med høy militær verdi». Men ved å bruke en slik formulering i revidert nasjonalbudsjett, som ble lagt fram denne uken, er påfallende. Bruken av «sivil flyplass» som begrep er intet annet enn en språklig unnvikelsesmanøver fra regjeringen. Andøya flystasjon er i dag, med respekt å melde, primært en militær flystasjon med noe sivil trafikk.

Den språklige kamuflasjen fremstår som et febrilsk forsøk på å kamuflere at både USA, Storbritannia og NATO har gjort det klinkende klart at Andøya flystasjon trengs til militære formål også i framtiden. Ikke bare til alliert mottak, men trolig også til løpende operativ virksomhet i nordområdene. Läs artikel

Europarådets ministermöte i Helsingfors överskuggas av tvist om Ryssland, hbl.fi

Över 30 ministrar från Europarådets medlemsländer samlades på torsdagskvällen i Finlandiahuset i Helsingfors för att dryfta rättsstatsprinciper och mänskliga rättigheter. Organisationen prövas för närvarande av hårda interna slitningar på grund av oklarheter kring Rysslands fortsatta medlemskap.

Ryssland fråntogs sin rösträtt i Europarådets parlamentariska församling efter den olagliga annekteringen av Krimhalvön 2014. I praktiken har Ryssland valt att stå med ena benet innanför Europarådets beslutande organ och andra benet utanför organisationen. […]

Flera politiska bedömare utgår från att Europarådet kommer att mejsla ut en kompromiss för att förhindra Rysslands utträde ur organisationen. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin meddelade på torsdagen att han inte kommer att delta i Europarådets ministermöte på fredag.

– Realpolitiken kommer att få övertaget. Europarådet kommer sannolikt att mjuka upp sanktionerna för att bana väg för Rysslands inträde i den parlamentariska församlingen, säger programdirektör Arkady Moshes på Utrikespolitiska institutet. Läs artikel

Deep skepticism among U.S. allies and lawmakers on Iran threat, cbsnews.com

[…] There is deep skepticism among U.S. allies, including Iraqis, about what is actually going on, said Martin, because trust has been lost under the current U.S. administration.

Britain’s top military commander in the U.S.-led military coalition in Iraq to fight ISIS, Operation Inherent Resolve, said on Tuesday that the threat level in the region was not any worse than before.

”There’s been no increased threat from Iranian-backed forces in Iraq and Syria,” Maj. Gen. Chris Ghika said. […]

Democrats have raised the specter of the 2003 invasion of Iraq, when the United States went to war on the false pretense that Saddam Hussein was hiding weapons of mass destruction.

”We were falsely led into a military engagement in Iraq, which was one of the biggest mistakes we’ve had in foreign policy,” Sen. Amy Klobuchar, a Democrat, said on Wednesday. Läs artikel

Långt kvar till ett territorialförsvar

Lars-Gunnar Liljestrand

Försvarsberedningens rapport Värnkraft publicerades den 14 maj. Rapporten gäller inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025.

Bakom rapporten står regeringspartierna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. De borgerliga partierna hoppade av, då regeringen inte ville binda sig för alla kostnader till 2025 som beräknas till 84 miljarder kronor (cirka 1,5 procent av BNP). Dagens försvar kostar 53 miljarder.

Liksom tidigare år anges Ryssland som det största militära hotet mot oss, och beredningen skriver att det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Rysslands fortgående aggression mot Ukraina och annekteringen av Krim strider mot Förenta nationernas våldsförbud och mot den europeiska säkerhetsordningen.

Militärt samarbete med andra stater är avgörande, och man skriver att den transatlantiska länken spelar en avgörande roll för Europa och Sverige. Nato är den tydligaste manifestationen av den transatlantiska länken. Att Nato upprätthåller förtroendet för de kollektiva säkerhetsgarantierna är av stor vikt.

Läs mer

Sverige avbryter militär utbildning i Irak, svd.se

Den svenska militära styrka som utbildar irakiska soldater gör ett uppehåll. Skälet är ändrat säkerhetsläge, motiverar Försvarsmakten för TV4 Nyheterna.

Myndighetens beslut hänger ihop med utvecklingen i regionen, bekräftar pressekreteraren Jesper Tengroth för TT.

TT: Du menar utvecklingen mellan Iran och USA?

– Ja.

Utbildningsinsatsen, som inleddes i augusti 2015, omfattar för närvarande ett 50-tal personer. De stannar kvar i Irak, men utbildningen ligger nere.

Beslutet fattades ”i närtid” och gäller tills vidare, enligt Jesper Tengroth.

– Just nu genomför vi ingen utbildningsverksamhet för att säkerhetsläget är på det sättet.

Även andra länder som Nederländerna och Tyskland har fattat liknande beslut.

– Ytterst är det varje land som fattar beslut om sin insats, men naturligtvis diskuterar länderna med varandra, säger Jesper Tengroth till TT. Läs artikel

Replik på Per Ahlins artikel From Libya to Syria – Did the Nato forces in Libya really exceed the mandate given in SC Resolution 1973 (2011)?

Mats Björkenfeldt

På denna sajt har framställts skarp kritik mot bland annat vissa Natostaters bombningar av Libyen 2011, se länkarna till artiklarna längst ned.

En svensk folkrättsdocent har nu tagit som sin uppgift att i Juridisk Tidskrift söka rättfärdiga dessa bombningar . Då denne är ute i grumligt vatten, vilket en jurist på Försvarshögskolan spontant påpekat för mig, har jag i nämnda tidskrift, nummer 4 detta år, fått infört en replik på docentens artikel. Min replik återges här.

Per Ahlins artikel handlar inledningsvis om tolkning av traktater, närmare bestämt artiklarna 31–33 i Wienkonventionen om traktaträtten. I punkt 1 i artikel 31 anges: ”En traktat skall tolkas ärligt i överensstämmelse med den gängse meningen av traktatens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrunden av traktatens ändamål och syfte.” Av punkt 3 b framgår att man även ska beakta:
”efterföljande praxis vid traktatens tillämpning, som ådagalägger enighet mellan parterna om traktatens tolkning” (min kurs.)
Per Ahlin noterar dock att en resolution från FN:s säkerhetsråd inte är en traktat, så ”[t]his calls for another method of interpretation”. Han förordar en teleologisk metod som leder fram till slutsatsen, att Natos agerande i Libyen var lagligt. Per Ahlins rättfärdigande av åtta av Natos 29 medlemsstaters agerande i Libyen är dock inte rättsligt korrekt. Läs hela  svaret till Ahlin om bombningarna av Libyen

Natos bombkrig mot Libyen har tidigare kommenterats på den här sajten:

Norges utredning av deltagandet  i kriget mot Libyen

Storbritanniens utredning om deltagandet i kriget mot Libyen

Spänningarna kring Iran fortsätter att stiga, svt.se

”Iran är för stort för att hotas av någon” – det är Irans president Rouhanis senaste svar i den hårdnande ordväxlingen mellan Iran och USA. Spänningarna fortsätter att stiga i Mellanöstern efter attackerna mot två saudiska oljefartyg.

Rouhanis uttalande kommer efter att Iran beskyllts för att stå bakom attacken mot två saudiska oljetankrar utanför Förenade Arabemiratens kust. En amerikansk myndighetskälla uppger för Wall Street Journal att det troligen var Iran som låg bakom attacken. Men detaljerna är fortfarande höljda i dunkel, och frågan är på agendan när USA:s och Rysslands utrikesministrar träffas under tisdagen. Läs artikel

ÖB välkomnar försvarsförslag, kuriren.nu

ÖB Micael Bydén är positiv till försvarsberedningens förslag på upprustning. Han oroar sig inte för att satsningen kan komma att bantas.

ÖB konstaterar att förslagen i försvarsberedningens rapport ”väldigt mycket ligger i linje” med de råd Försvarsmakten lämnat in till beredningen.

Det är en bra, omfattande och väl genomarbetad rapport som vi nu ser fram emot att lägga vårt raster över. Då handlar det om Försvarsmaktens förmåga att kunna leverera ambitionsökningen. […]

TT: Är du oroad för att försvarsberedningens förslag kan komma att bantas?

Det är inget jag oroar mig för. Nu ser vi fram emot den här uppgiften och att vi faktiskt får ge oss på både detaljer och helheten och komma med det bästa och mest genomarbetade underlag på senhösten, säger Bydén. Läs artikel

Regjeringen ønsker flere utenlandske styrker i Norge, nettavisen.no

Til tross for protester fra Russland ønsker regjeringen mer nærvær av styrker fra NATO-land i Norge. Andøya og Bodø pekes ut som mottak for forsterkninger.

– Det er identifisert et økende behov for at NATO og nære allierte prioriter nærvær og forsterkning av Norge, slår regjeringen fast i forbindelse med framleggingen av revidert nasjonalbudsjett.

Bakgrunnen er et «konsept» utarbeidet av Forsvaret som beskriver hvordan Norge skal kunne ta imot forsterkninger fra allierte under en krig eller krise. […]

– Det er viktig med et bevisst forhold til at økt alliert nærvær i Norge skal være i tråd med den norske basepolitikken og kombineres med beroligelse og forutsigbarhet overfor Russland, skriver regjeringen, uten å gå videre inn i hvordan det økte nærværet kan påvirke forholdet til nabolandet. Läs artikel

Därför är Göteborg viktigt också för Finland, hbl.fi

[…] I avsnittet om Sveriges strategiska läge i försvarsberedningens rapport heter det också att ”Finlands förmåga att möta ett väpnat angrepp är av strategisk betydelse även för Sverige”.

Hur det svenska försvarsnätverket kan se ut visas bland annat i formuleringarna om försvaret av den svenska västkusten, framför allt Göteborgs hamn:

De svenska västliga förbindelserna är viktiga för Finland i händelse av kris eller krig i vårt närområde.”

Utan Göteborgs hamn försvåras transporterna till Finland och därmed försvaret av Finland, och då äventyras också försvaret av Sverige, är den bakomliggande tanken.

Enligt rapporten är förbindelserna mellan länderna av ”existentiellt intresse för både Sverige och Finland”. Läs artikel