Redaktionen

Författaren Claes Andersson har gått bort

av

Den finlandssvenske författaren Claes Andersson har gått bort vid en ålder om 82. Han var verksam som författare, läkare, musiker och inte minst politiker. På 1990-talet satt han med i Paavo Lipponens (SDP) första regering. Vi återger här en text av honom publicerad i Ny tid den 23 mars 2015.

 Har Vladimir Putin planer på att angripa (annektera? invadera?) Finland? Och: har det någon betydelse för utvecklingen hur vi själva beter oss? I tv-kanalen Al Jazeera tillfrågades en talesman för Kreml vilka Rysslands planer var gällande Ukraina. Svaret var överraskande: vi vill att Ukraina skall bli som Finland, ett vänskapligt och neutralt land som håller sig utanför Nato och som vi kan lita på och utveckla ett mångsidigt samarbete med. Trots att vår sittande (numera halvliggande) regering gång efter annan betygar att regeringen och presidenten är fullkomligt eniga och ense om vår säkerhetspolitiska linje, avslöjar praxis gång efter annan att vi i själva verket har två samtidiga och alldeles motsatta säkerhetspolitiska linjer. Statsminister Alexander Stubb och försvarsminister Carl Haglund anser att vi så snabbt som möjligt skall söka medlemskap i Nato (Stubb har till och med sagt att vi inte nödvändigtvis behöver någon folkomröstning i frågan – det räcker om presidenten, riksdagen och regeringen kan enas om ett medlemskap).

Som det senaste schabblet gällande Finlands medverkan i de amerikansk-estniska luftkrigsövningarna klart avslöjade, har både president Sauli Niinistö och utrikesminister Erkki Tuomioja en annan syn på hur vår säkerhetspolitik bör skötas. Vi bör hålla oss utanför Nato, satsa på ett starkt eget försvar och utveckla försvarssamarbete med bland annat Sverige. Och vi bör, så vitt möjligt, hålla oss på speaking terms med vår östliga granne. Niinistö har också talat för att utveckla EU:s militära kapacitet och att utveckla beredskap för alla de nya metoder för cyberkrigsföring som den moderna teknologin möjliggör: den nya mediala desinformationen som har fått den sagolika benämningen trolling – trolleri. Oenigheten när det gäller vår säkerhets- och försvarspolitiska linje kan tyckas vara en generationsfråga men är – naturligtvis – en grundläggande ideologisk vattendelare. Stubb och Haglund verkar tro att Nato, paragraf fem och Finland förvandlad till en stor militärbas kan bli vår trygghet och räddning.

Läs mer

Sommarrepris: Børresen: – Dette er helt sentrale spørsmål, aldrimer.no

av

Vi återpublicerar här  en artikel för sommarläsnning (Utgivarna)

– Gjennom hele prosessen har det forundret meg at regjeringen på den ene siden snakker fortjenestefullt om hvor avhengige vi er av de allierte forsterkningene. Det er en gjenganger når regjeringen får kritikk for at Hæren er for liten, at det bevilges for lite midler til Forsvaret – da er svaret ofte at vi skal forsvare landet sammen med de allierte, poengterer Jacob Børresen.

– Avhengighetsforholdet til de allierte fremgår også av de sentrale målsettingene for Forsvaret, sier Børresen.[…]

Jacob Børresen slår fast at når store styrker skal komme til unnsetning, kreves det stor kapasitet.

– Det er viktig å huske på at i forhold til våre allierte, er Norge å anse som en øy. Vi er adskilt fra de andre NATO-landene med hav. Så alle forsterkninger må ankomme med fly eller på kjøl. Det vil fordre mye av vår infrastruktur og kapasitet til mottak. Vi må ha mottaksflyplasser som har infrastruktur og kapasitet til å ta imot fly, materiell og folk – og som har fuel til disse, sier Børresen. Läs artikel

 

Sverige självständigt för fred mot krig

av
Per Blomquist, överste 1 gr och ledamot av KKrVA

I Svenska Dagbladet (25/7) heter det:

”Enligt utrikesminister Margot Wallström (S) har Sverige inte tillfrågats om att delta i en europeisk insats i Persiska viken.

Oppositionen anser att Sverige bör erbjuda sig att delta.

– Är det så att man kommit i skymundan är det dags att visa framfötterna, säger Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman.”

Ja, Allan Widman och L tillhör de mer krigsvilliga i oppositionen, ledda av Bildts/Hultqvists sedan länge drivna krigslinje.

Spänningarna i världen åstadkoms främst av stormakterna och deras terror med kärnvapen och andra massförstörelsevapen. Samtidigt försöker stormakterna i Fredskriget (André Beaufre) styra andra länder, nu Iran. Det är inte lätt. Det ökar spänningen och ovissheten än mera, och Sverige bör inte delta.

Med den spänning som råder i världen och inte minst i Nordeuropa mellan giganten USA och upprustande Ryssland (finns ingen räddande tidsfaktor i politiken. Sedan USA flyttat fram till gränsnära Ryssland måste stormakternas strategi ses som total.

Läs mer

Margot Wallström: Farligt läge i Iran, svd.se

av

Enligt Margot Wallström arbetar regeringen aktivt med frågorna kring den svenskägda men brittiskflaggade tankerbåten Stena Impero som fortfarande hålls fast efter att ha beslagtagits av Iran förra fredagen.

– Vi använder förstås alla våra diplomatiska kontakter för att informera oss om läget och vi insisterar så som resten av EU på att Iran ska släppa båten, säger hon.

För att andra europeiska fartyg ska undvika samma öde som Stena Impero planerar Storbritannien att tillsammans med Frankrike, Italien, Nederländerna och Danmark att genomföra en skyddsinsats i Persiska Viken där fartyg ska eskorteras genom Hormuzsundet. Även Spanien, Tyskland och Polen uppges ha visat intresse för att delta.

Wallström undviker att svara direkt på frågan om hon kan tänka sig ett svenskt deltagande och säger att det behövs mer information om den tilltänkta insatsen innan ett beslut kan fattas.

– Framför allt behöver man veta hur en tänkt insats från Storbritanniens sida ska se ut, med vilken slags mandat och vad kommer den att innebära, säger hon.

Insatsen måste även samordnas med USA och Sverige deltar under torsdagen i ett möte i Tampa i Florida där USA ska presentera sina planer på framtida insatser i Hormuz. Först och främst anser Wallström att den spända frågan bör lösas diplomatiskt. Läs artikel

Germans go back to sparring over NATO’s 2-percent spending target, defensenews.com

av

Germany is back at quarrelling over a defense budget equal to 2 percent of gross domestic product, thanks to the new defense minister, Annegret Kramp-Karrenbauer. […]

While she reiterated the 2-percent spending pledge approved by all NATO members as a German objective, she left open when exactly Berlin would meet it.

Ursula von der Leyen, Kramp-Karrenbauer’s predecessor and now president-elect of the European Commission, pursued a similar strategy, but the emphasis appeared fuzzier during the latter part of her tenure. That is because latest Cabinet spending proposal has defense spending fall to somewhere around 1.3 percent of GDP in the early 2020s. […]

The SPD on Wednesday signaled again that it would not carry the budget increase envisioned by Kramp-Karrenbauer. Rolf Mützenich, a member of the party leadership who sits on the parliamentary defense committee, argued Germany’s posture for security policy should include a greater share of non-military means to counter crises. […]

The comment goes to the heart of a problem that analysts here have decried for some time — that troop requests from the United States for Syria, for example, are so mired in domestic politics that there is little room for larger geopolitical considerations.

When allies ask Germany to contribute forces, “We can’t approve them hastily, nor deny them reflexively,” Kramp-Karrenbauer said. Instead, the requests should be weighed in coordination with allies, resulting in rules of engagement that “make sense militarily,” as required by the coalition, she said.

Mützenich shot down that idea, too. Alliance considerations are ill-suited to judge the merits of sending German troops abroad, he said, “since a racist sits in the White House.” Läs artikel

Oppositionen vill se svensk insats i Hormuz, svd.se

av

Enligt utrikesminister Margot Wallström (S) har Sverige inte tillfrågats om att delta i en europeisk insats i Persiska viken.

Oppositionen anser att Sverige bör erbjuda sig att delta.

– Är det så att man kommit i skymundan är det dags att visa framfötterna, säger Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman.

Frankrike, Italien, Nederländerna och Danmark kommer att ställa sig bakom skyddsinsatsen i Hormuzsundet, där fartyg ska eskorteras för att undvika samma öde som svenskägda Stena Impero, som stoppades av Iran i förra veckan. Även Spanien, Tyskland och Polen uppges ha visat intresse för att delta i den europeiska insatsen som ska ledas av Storbritannien.

Svenska UD är i kontakt med Storbritannien och Iran, liksom med Stena, om utvecklingen, men enligt utrikesminister Margot Wallström har Sverige varken tillfrågats eller tagit något eget initiativ för att delta i insatsen. […]

Flera oppositionspartier anser dock att Sverige bör sätta ner foten i frågan. Enligt Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman vore det närmast otänkbart att regeringen landar i ett annat beslut än att Sverige ska delta.

– Det ligger i linje med vår säkerhetspolitiska tradition och det ligger även i linje med svenska intressen. Om det är så att övriga Europa och våra närmaste grannar deltar, då måste vi också göra det.

Att Sverige inte fått frågan innebär att man själv bör kliva fram, säger han.

– Har man inte fått frågan så här långt så bör man själv bli aktiv och erbjuda sitt deltagande. Är det så att man kommit i skymundan är det dags att visa framfötterna. Läs artikel

Veckans citat

av

Professor Mary Ellen O ’ Connell, The Art of Law in the International Community (Cambridge 2019):

”In 1999, US President Bill Clinton and his Secretary of State, Madeleine Albright, wanted no more Rwandas or Srebrenicas on their watch. Thus, with the willing support of the UK ’ s Prime Minister Tony Blair, they were able to rally all NATO members to support a 78-day bombing campaign of Serbia to attempt to end persecution of Kosovo’s majority ethnic Albanian population. The campaign had no Security Council authorization. Only Belgium argued it was lawful as an humanitarian intervention. The USA gave no offi cial legal justifi cation for a major use of military force for perhaps thefi rst time since the adoption of the UN Charter. An estimated 20,000 people died once NATO bombing started in contrast to dozens killed in the crisis in the previous year . No plan for mass killing of Kosovars was found.” s 133

”NATO engaged infi ghting for the first time during the Kosovo crisis, which had nothing to do with collective self-defence of its members. The war not only violated the UN Charter, it was ultra vires the North Atlantic Treaty. […] NATO also engaged in the 2011 Libya intervention, plainly exceeding the terms of the authorizing Security Council resolution, Resolution 1973, but also the limits of necessity and proportionality.” s 169

Skroter grunnprinsippet i sikkerhetspolitikken, nordnorskdebatt.no

av
Ola Solvang, journalist

Det er en billig, men ikke gratis løsning, å åpne norske baser for amerikanerne. Vi betaler først og fremst med suverenitet. Vi ser dette ved at Norge nå ukritisk stiller seg bak Donald Trump i ethvert utenrikspolitisk spørsmål. […]

Nå anløper amerikanske angrepsubåter norsk territorium på jevnlig basis. Jakten på de russiske ubåtene styrkes med amerikanske overvåkingsfly som opererer ut fra Andøya. På Setermoen har en avdeling fra US.Marines innlosjert i Artillerileiren. For alle praktiske formål er de integrert og opererer som en del av Brigade Nord.

Militær aktivitet er ikke i seg selv egnet til å skade naboskapet. En mekanisert norsk hærstyrke i Finnmark representerer ikke noen trussel, og vil ikke påvirke forholdet mellom Norge og Russland negativt – selv ikke om dette var en komplett brigade.
En amerikansk base på Setermoen eller Andøyabringer derimot en helt annen dimensjon inn i naboskapet i nord. Läs artikel

 

Det behövs mer trovärdiga politiska åtaganden om försvaret, dn.se

av
Lars Calmfors

Det är en underdrift att säga att svensk försvarspolitik under de senaste decennierna präglats av stor naivitet. Att kunna möta ett väpnat angrepp upphörde i början av 2000-talet att vara en uppgift för försvaret. I stället dimensionerades det främst för internationella insatser. […]

Vad gäller Sveriges möjligheter att möta ett väpnat angrepp konstaterar Försvarsberedningen att Försvarsmaktens operativa förmåga har ”väsentliga begränsningar”. Det betyder på vanlig svenska att sådan förmåga i stort sett saknas.

Huvuddelen av de rörliga arméstridskrafterna i en krigssituation skulle i dag bestå av en krigsduglig brigad (cirka 4 500 soldater) och en oduglig sådan. Det är förstås helt otillräckligt. Ett annat exempel gäller flygvapnet. Det disponerar visserligen ett 100-tal stridsflygplan. Men enligt Försvarsberedningen innebär ”den begränsade tillgången till logistik- och basförband” att ”möjligheterna att sprida stridsflygdivisionerna i händelse av väpnat angrepp” är ”begränsade”. I klartext: flygplanen skulle slås ut på marken innan de hinner lyfta.[…]

Det behövs ett tydligt och trovärdigt åtagande från både regeringspartier och borgerliga partier om att försvaret ska tillföras mer resurser. Ambitionerna bör vara högre, inte lägre, än i Försvarsberedningens rapport. Det krävs också klargöranden – även från de borgerliga partierna – att detta kan behöva finansieras genom skattehöjningar. Läs artikel

Sverige behöver ett defensivt försvar, sla.se

av
Per Blomquist

”S äventyrar Sveriges säkerhet” skriver Anders G Johansson (M) i SLA 18/7. Ja så är det. Men det beror inte främst på ekonomi även om en förstärkning behövs. Johansson fortsätter: ”Det är hög tid att inleda återuppbyggnaden av det försvar som eftersattes i decennier”.

Ja, det är viktigt liksom analys av sättet att försvara Sverige. Allvarligt fel var att försvarsberedningen beredde på regeringens uppdrag det gamla odugliga insatsförsvaret. Odugligt? Ja ett duellförsvar i Sverige även avsevärt förstärkt kan slås ut på mycket kort tid av dagens missilrobotar. (Se Raimo Jakola.)

Sverige behöver ett defensivt försvar av hela vår yta för att bevara freden. Försvarsministern är mångordig om solidaritet och samarbete men inser tydligen inte krigets realiteter. Krig eller inte krig står mellan stormakterna. Sverige ska tydligt visa självständighet och fasthet i både politik och försvar, till nytta för hela Norden. Läs artikel

Estland bygger inte hela den ”kinesiska muren” på gränsen mot Ryssland – elektronisk övervakning blir för dyrt, svenska.yle.fi

av
Gustaf Antell

Estlands planer på att övervaka gränsen mot Ryssland effektivare har drabbats av ett ordentligt bakslag. Enligt den nya regeringen är de planerade tekniska lösningarna ett slöseri med resurser.

De nybyggda delarna av Estlands gräns mot Ryssland består av ett långt gränsstaket med kameraövervakning.

Jag eskorteras längs med staketet på den väg som utgör nästan halva den tio meter breda gränszonen där det är förbjudet att röra sig.

– Oj, tänker jag, tio meter är betydligt mindre än den upp till tre kilometer breda gränszonen mellan Finland och Ryssland.

Den här platsen där jag nu går är den samma som Estland visar upp åt dignitärer på besök. Till exempel Nato-länders ministrar och ambassadörer som är intresserade av hur östgränsen ser ut.

Estland har åtminstone hittills haft planer att bygga ut hela östgränsen med ett elektroniskt övervakat gränsstaket med både kameror och drönare. Men nu har Estlands regering tänkt om. Det är helt enkelt för dyrt med heltäckande elektronisk övervakning. […]

– Gränssäkerhet handlar ju inte om att vi är rädda för ryska pansarvagnar eller säkerhetsagenter, säger Järvelill. Det enda som oroar oss är om smugglarligorna får fotfäste här. Läs artikel

Hultqvists och Bildts krigslinje mot Baltikum

av
Per Blomquist, överste 1 gr och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Det råder ilska inom Socialdemokratin, enligt en artikel i Svenska Dagbladet (13/7), och anledningen är att regeringen inte har skrivit under FN:s konvention om kärnvapenförbud.

S-kongress en2017 var enhälligt för militär alliansfrihet. Javisst, och medborgarna är säkert för nedrustning, fred och mot krig.

Vad har hänt med regeringens politiskt-militära ledning? Solidaritet och samarbete för krig med en av kärnvapenmakterna? Sverige kan och ska försvara freden!

Två supermakter, USA och Ryssland, rustar och hotar varandra med terrorkrig. USA/Nato har flyttat sig fram gränsnära till Ryssland. Spänningen har ökat mellan antagonisterna. Vårt försvar behövs för att minska spänningen och stödja en fredlig neutral hållning. USA och Ryssland fyller luftrummet med missilrobotar för försvar och anfallsstrid. De kan nå djupt in på motpartens områden. Båda parter kan godta ett trovärdigt defensivt svenskt försvar av hela vårt markterritorium.

Läs mer