Nya kommendören tror på färre internationella krigsövningar men ett tätare samarbete med Sverige, hbl.fi

En förändring inom Försvarsmakten är att antalet internationella krigsövningar kommer att minska framöver.

– De internationella krigsövningarna kommer inte att bli fler, snarare tvärtom. Nästa år blir det antagligen färre övningar än under det här året, sade Kivinen då han mötte medierna i Helsingfors under sin första arbetsdag som Försvarsmaktens kommendör. Orsaken till att övningarna väntas bli färre är att Finland har lärt sig vilka övningar som är mest lönsamma att delta i med tanke på landets egen framtid.

– Internationellt samarbete bör i första hand vara till nytta för utvecklandet att vår nationella prestationsförmåga, sade Kivinen. Det redan nu täta försvarssamarbetet med Sverige är något som Kivinen tror kommer att tätna ytterligare under hans tid som kommendör. Kivinen sade under presskonferensen att ländernas försvarsmakter inom snar framtid kommer föra diskussioner om vad som kunde vara nästa steg för ett ännu tätare samarbete.

– Sverige är vår närmaste kompanjon på många plan. Om vi inte har kontakt dagligen så åtminstone varje vecka. Läs artikel

Försvarsmaktens kommendör, general Timo Kivinens dagorder 1 augusti 2019

Finland har i förhållande till landets storlek en stark försvarsförmåga, vilket är viktigt för stabiliteten i hela Norden. Trupperna och personalen har en hög beredskapsnivå, värnplikten fungerar väl, strategiska projekt är under beredning och det internationella samarbetet stöder försvarsmaktens utveckling. Från beväringar och reservister får vi den bästa responsen genom tiderna, och arbetsklimatet bland personalen är positivt. Vi har stöd av medborgarnas starka försvarsvilja. Vår nuvarande försvarslösning står emot trycket från förändringarna i omvärlden. För att förebygga, hantera och avvärja allt mer komplexa hot behöver vi system som grundar sig på modern teknik och en stor reserv som har sin utgångspunkt i värnplikten. De viktigaste projekten under nästa årtionde – Flottilj 2020 och HX-projektet – har redan inletts. Beslut som fattas om dessa projekt har en avgörande inverkan på hela försvarssystemet. Stora satsningar har också gjorts på underrättelse- och cyberförsvarsförmågorna. […]

Genom att värdepluralismen i det finländska samhället ökar betonas vikten av att bibehålla medborgarnas tilltro till värnplikten. Vi måste förtjäna medborgarnas förtroende genom vårt dagliga arbete. Det är försvarsmaktens ansvar att utveckla utbildningssystemet för värnpliktiga så att det följer med sin tid. Att genomföra programmet Utbildning 2020 med framgång är en prioritet under de närmaste åren. Försvarsmaktens allt mer omfattande ansvar för den frivilliga försvarsutbildningen skapar också nya möjligheter att inkludera reservister och utveckla vårt lokala försvarskoncept.  Läs dagordern

Nattliga flygningar från F17, svt.se

Två nätter i rad har boende i Kallinge väckts av flygplan. Anledningen är att JAS 39-plan varit i luften på grund av incidenter.

Två nätter har flygplan hörts över Kallinge i Ronneby kommun. F17 vill inte kommentera anledningen, men kan bekräfta att två plan har sänts ut vid två tillfällen på grund av incidenter. Det är alltså inga övningar, men vakthavande befäl på F17 menar ändå att man inte behöver vara orolig.

– Det är skarpa uppdrag, beredskapsflyget har gått upp på grund av något som har hänt, säger vakthavande befäl på F17.

Flygplanen startade klockan 23.57 natten till onsdag och klockan 02.40 natten till torsdag var det dags igen. Enligt uppgift till P4 Blekinge är det en rysk militärövning  i Östersjön som lett till flygningarna. Läs artikel

Rysk marinövning av det större slaget i Östersjön, sempermiles.se

Under dagen meddelade The Moscow Times m fl ryska organ att Ryssland dragit igång en större marin övning i Östersjön vid namn ”Ocean Shield”.

Övningen omfattar drygt 10 600 sjömän och soldater enligt ryska försvarsministeriet och totalt ska det röra sig om 49 fartyg och 58 marina luftfarkoster. Det här kommer kort efter ryska flottans dag-firandet i Sankt Petersburg med många tillresta enheter från när och fjärran. Från Kaliningrad har även kustartilleriet hittills genomfört robotavfyrningar i försvar mot en tänkt anfallande fiendeflotta.

Övningen Ocean Shield kommer pågå under perioden 1-9 augusti. Läs artikel

Finland – större än sin storlek i världen, valtioneuvosto.fi

Finlands regering:

Finland ska bedriva en utrikes- och säkerhetspolitik som syftar till att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självständighet och territoriella integritet, förbättra Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och till att upprätthålla ett fungerande samhälle. Det viktigaste målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att undvika att hamna i en militär konflikt. Finland ska utöva en aktiv stabiliseringspolitik för att förebygga militära hot och minska spänningen också överlag. Finland tillåter inte att dess territorium utnyttjas i fientligt syfte mot andra stater.[…]

Finland hör inte till någon militär allians och ser till att den egna försvarsförmågan är tro- värdig. Finland deltar i sådant säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete som stärker detta syfte, i Europeiska unionen och inom ramen för Natopartnerskapet och det nordiska sam- arbetet. Också det bilaterala samarbetet ingår i helheten. Ett fördjupat försvarssamarbete mellan militärt alliansfria Finland och Sverige ger särskilda möjligheter att stärka våra län- ders försvar. Finlands försvarsförmåga ska stödja landets allmänna utrikes- och säkerhets- politiska linje.[…]

Finland upprätthåller goda och konstruktiva förbindelser med Kina, Ryssland och Förenta staterna och strävar efter att agera så att de spänningar som kommer till synes i stormakts- förhållandena inte försvagar det regelbaserade multilaterala internationella samarbetet eller respekten för internationell rätt.[…]

De nordiska länderna ska utgöra världens bäst integrerade region. Finland vill underlätta rörligheten mellan de nordiska länderna för allmänheten. Finland verkar aktivt för att av- veckla befintliga gränshinder och strävar efter att i ny lagstiftning se till att det inte upp- står nya gränshinder mellan de nordiska länderna. Finland understöder nordiskt samarbete också i EU, FN och på andra internationella arenor. I det nordiska samarbetet prioriteras praktiska resultat bland annat som föregångare i arbetet mot klimatförändringen, i digitaliseringen, på det kulturella området och inom försvaret. Läs deklarationen

U.S. Allies Criticize Sanctions Imposed on Iran’s Top Diplomat, wsj.com

U.S. allies criticized Washington’s decision to impose sanctions on Iran’s foreign minister and vowed to keep their own diplomatic channels open, in the latest spat between the White House and European countries over how to deal with Tehran.

Even as it has said it is willing to meet with Iran without preconditions, the Trump administration on Wednesday blacklisted Iranian Foreign Minister Javad Zarif—freezing any assets he might have in the U.S. and potentially restricting his travel across U.S. borders. Treasury Secretary Steven Mnuchin said Mr. Zarif was targeted for implementing the “reckless agenda” of Iranian Supreme Leader Ayatollah Ali Khamenei and for overseeing a ministry that coordinates with the Islamic Revolutionary Guard Corps, which the U.S. designated a terrorist entity this year.

Mr. Zarif’s Ministry of Foreign Affairs and its high-ranking officials also have engaged in and funded efforts to influence elections and bribed foreign officials to release Revolutionary Guard members from jail, Treasury said. “The U.S. is sending a clear message to the Iranian regime that its recent behavior is completely unacceptable,” Mr. Mnuchin said on Wednesday. Läs artikel

U.S. ambassador criticizes Germany after reluctance on Strait of Hormuz mission, theglobeandmail.com

The U.S. ambassador to Germany launched a scathing attack on Chancellor Angela Merkel’s government on Thursday for its reluctance to join a naval mission in the Strait of Hormuz, saying Europe’s biggest economy must assume more global responsibility.

Relations between the United States and Germany have soured since U.S. President Donald Trump took office, due to disagreements on a range of issues from defence spending to trade tariffs, the NordStream 2 gas pipeline, and Iran. […]

On Wednesday, German Foreign Minister Heiko Maas ruled out German participation in a planned U.S.-led naval mission to the Strait of Hormuz, close to Iran, after the U.S. said it had made a formal request. He said Germany wanted to ease tensions with Iran and everything should be done to avoid an escalation. Expressing frustration about that decision, Ambassador Richard Grenell said Germany had a duty to fulfil and told the Augsburger Allgemeine newspaper:

“Germany is the biggest economic power in Europe. This success brings global responsibilities.”

He said the United States had been trying to get support from Germany for weeks for the military mission in the Strait of Hormuz, and that while one minister spoke of looking at the requests, the foreign minister had rejected it. Läs artikel

Germany will not join US naval mission in Strait of Hormuz, dw.com

Foreign Minister Heiko Maas said Germany will not be taking part in a US-led mission to secure oil tanker ships sailing near Iran. The US ambassador in Berlin slammed the decision, saying Germany has responsibilities. […]

In explaining the decision not to join the mission, Maas said that the German government believes the US strategy of exercising ”maximum pressure” against Iran ”is wrong.”

He added that Berlin wants to avoid further escalating the situation in the region and that the government wants to focus on a diplomatic solution to tensions with Iran, emphasizing that ”there is no military solution.” Läs artikel

FN: Nära 4 000 civila offer i Afghanistan, bt.se

Kriget mot militanta islamistgrupper i Afghanistan har dödat eller skadat minst 3 812 civila under årets första sex månader, enligt en ny FN-rapport. Samtidigt börjar tiden rinna ut för att nå USA:s mål om en fredsplan före september.

I rapporten om krigets civila offer märks framför allt en ökning av dödligt våld från afghanska regeringssoldater samt Nato-ledda styrkor. Minst 717 civila dog och 680 skadades i samband med attacker från regeringstrogna trupper. Det är en ökning med 31 procent jämfört med samma period förra året.

Anhängare till IS eller talibanrörelsen dödade i sin tur 531 och skadade 1 437 civila afghaner. I 985 fall rörde det sig om riktade attacker mot företrädare för regeringen, hjälparbetare och byledare. Läs artikel

Nya hot kräver omstrukturering av försvaret, sla.se

Raimo Jakola, försvarsanalytiker

Inom tjugo år kan i västra Ryssland finnas ett tiotal landbaserade lättrörliga fjärrstridsenheter med tillsammans tusentals målsökande missilrobotar mot mark-, sjö- och luftmål som effektivt kan bekämpa fasta och rörliga mål ner till fordonsstorlek. Det med konventionella och minikärnladdningar. Liknande förmåga får USA/Nato. […]

Dagens försvarsstruktur – insatsförsvaret – saknar förmåga att snabbt söka upp angriparens elitenheter och i duellstrider slå dessa. För att kunna det måste armén förstärkas med ytterligare fem till sex anfallsbrigader och flygets och marinens flottiljer spridas över ett stort antal krigsbaser. Dessutom måste ett antirobotluftvärn med fem till sex bataljoner anskaffas. En extremt dyr och tveksamt kostnadseffektiv förstärkning av insatsförsvaret.

En operativt och kostnadsmässigt effektivare försvarsstruktur än ett insatsförvar är sannolikt ett värnpliktsbaserat defensivt ytförsvar med hundratals små enheter som är för små att kostnadseffektivt bekämpa med fjärrstridsenheter. Små enheter som ständigt ”svärmar” runt och mellan angriparens baser och utför jägarliknande överfall med lätta korträckviddiga målsökande mark- och luftmålsrobotar och utskjutbara minor. Syftet med striden är inte, som med ett insatsförsvar, att i duellstrider slå fienden utan att att trovärdigt kunna visa att deloperationen kostar mer i tid och bindningar av resurser än de fördelar den väntas ge gentemot huvudmotståndaren och att angriparen därför avstår från deloperationer mot oss.

Det är hög tid för försvarspolitiker och försvarsledning att inse och acceptera, att fjärrstridsenheter är ett nytt, reellt och snabbt växande, vapentekniskt och operativt hot som ytterligare ökar både Rysslands och USA/Natos operativa intressen för delar av vårt markterritorium. Det väcker frågan om vi fortsatt ska satsa på ett gradvis förstärkt insatsförsvar eller på en ny försvarsstruktur till exempel ett ytförsvar över vårt markterritorium. Läs artikel

Alternativ till inringning

Lars-Gunnar Liljestrand

Singapores premiärminister Lee Hsien Loong var huvudtalare vid de sydostasiatska staternas möte om försvarspolitik, IISS Shangri-La Dialogue, 31 maj–2 juni 2019.

I sitt tal hävdade han att trots att man värdesätter USA:s närvaro måste USA erkänna att Kina har legitima intressen i regionen.

Läs mer

Maximum Pressure: Two Words That Could Start a War with Iran, nationalinterest.org

Daniel L. Davis, Senior Fellow for Defense Priorities

President Trump has said he does not want war with Iran, but that his main objective is to prevent Tehran from getting a nuclear weapon. On the advice of National Security Advisor John Bolton, the administration has pursued that goal using  “maximum pressure,” a tactic which thus far has consistently failed. Bolton’s preferred strategy has pushed Iran closer to the bomb, incentivized menacing behavior, and increased the chance of war. If we are to check this deteriorating situation before it’s too late, a new, realistic strategy is necessary now.

Fortunately, Iranian President Hassan Rouhani is willing to work with Washington if such a pivot materializes. Iran, he said Wednesday, is ”completely ready for just, legal and honest negotiations” for a new nuclear deal.  ”But at the same time,” he added, Iran is ”not ready to sit at the table of surrender under the name of negotiations.” This is precisely why maximum pressure doesn’t work: It issues demands to Tehran but offers no benefits. Läs artikel