Redaktionen ”Den amerikanske presidenten struntar i landets allierade demokratier, när han inte öppet och aggressivt kritiserar dem, samtidigt som han utan närmare eftertanke gör långtgående eftergifter till världens mest auktoritära och totalitära regimer. Vännerna behandlas som vasaller, motståndarna bemöts med undfallenhet och undergiven respekt.”
Olof Ehrenkrona i Svenska Dagbladet 9 oktober
The Trump administration is expected to soon announce that it plans to exit the ”Open Skies” treaty, a US official tells CNN, a move that has already drawn condemnation from Democrats in Congress.
Vi har på sajten publicerat texter som starkt tar avstånd från Natos agerande under Libyenkriget. Nedan en ny läsvärd bok på samma tema.
Despite the disasters of Iraq, Afghanistan, Syria and ever more visible evidence of the horrors of war, the concepts of ‘Humanitarian Intervention’ and ‘Just War’ enjoy widespread legitimacy and continue to exercise an unshakeable grip on our imaginations.
Robin Dunford and Michael Neu provide a clear and comprehensive critique of both Just War Theory and the Responsibility to Protect (R2P) doctrine, deconstructing the philosophical, moral and political arguments that underpin them. In doing so, they show how proponents of Just War and R2P have tended to treat killing in a way which obscures the complex and often messy reality of war, and pays little heed to the human impact of such conflicts. Going further, they provide answers to such difficult questions as ‘Surely it would have been just for us to intervene in the Rwandan genocide?’ Boken finns att beställa
I går natt svensk tid släpptes rapporten från FN:s oberoende utredare Mohamed Chande Othman om omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död. Rapporten är ett bidrag till det fortsatta arbetet med att utröna vad som hände för femtioåtta år sedan då Dag Hammarskjöld och femton andra personer i besättningen förolyckades i Ndola (dagens Zambia).
– Slutsatsen från rapporten bekräftar att det verkar rimligt att en attack eller ett hot kan ha förorsakat kraschen i Ndola i september 1961. Regeringens ansträngningar sedan 2014 att återstarta FN:s utredning har gett resultat. Enligt rapporten finns information i ett antal nyckelländer som kan föra ärendet framåt. Därför måste arbetet fortsätta och vi förväntar oss samarbete från alla FN:s medlemsstater. Det är vi skyldiga familjerna till de som gick bort, FN som organisation och alla de som verkar i Dag Hammarskjölds anda, säger utrikesminister Ann Linde. Läs pressmeddelande
Turkiet förbereder sig på en ny militär intervention i norra Syrien och uppger att målet är att skapa en zon längs gränsen mellan Turkiet och Syrien rensad på kurder.
USA har meddelat att man inte kommer att backa upp kurderna militärt.
Sveriges utrikesminister Ann Linde har kommenterat på Twitter enligt TT:
”Militärt agerande kan aldrig leda till hållbar fred i Syrien. Vi står i nära kontakt med kurdiska myndigheter i området, hjälporganisationer och med andra länder som har medborgare/anknutna i lägren.”
Inte med ett ord tar svenska regeringen upp försvar av Syriens territoriella integritet mot Turkiet, USA, Ryssland, Iran och övriga stater i regionen som alla utifrån sina egna nationella intressen militärt intervenerat och på olika sätt blandat sig i Syriens inre angelägenheter.
Afghanistan:
Regeringen vill se ett starkt politiskt engagemang av EU i Afghanistan. EU har en viktig roll att fylla som en partner till Afghanistan i arbetet för hållbar fred och utveckling i landet och för att värna mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringen vill att EU fortsatt ger sitt stöd till en politisk lösning av konflikten och verkar för intra-afghanska fredssamtal och en vapenvila. […]
Syrien:
Regeringen ser fortsatt med stor oro på utvecklingen i Syrien och dess humanitära konsekvenser, särskilt kring Idlib och i nordöstra Syrien. Det är tydligt att den syriska regimens agerande inte kommer att leda till en hållbar fred. Uppgifter om en förestående turkisk militär offensiv i nordöstra Syrien är mycket oroande. Ett angrepp strider mot folkrätten, skulle hota möjligheterna att nå fred i Syrien och få allvarliga följdverkningar på
förhållandena på marken och i regionen. Det skulle också hota de internationella ansträngningarna att bekämpa Daesh. […]
Regeringen kommer att vara pådrivande för upprätthållandet av en sammanhållen EU-linje gällande icke-normalisering av relationer med den
syriska regimen. EU:s sanktioner har visat sig vara verkningsfulla, och trycket på den syriska regimen behöver bibehållas. EU måste också fortsätta att
framhäva frågan om ansvarsutkrävande. Läs pressmeddelande
Javisst, Hergus Palmquist, leder det till ”märkliga” ting och ”helt otroliga påståenden” om man följer politiken och inte militära fakta med värdering enligt beprövad metod och erfarenhet. Att HP är intresserad av källor till Carl Bildts tankar för anfallskrig över Östersjön är begripligt.
Källorna är många. I en understreckare i Svenska Dagbladet (26/4 2006) behandlades vår goda doktrin ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”. Bildt fick problem under krisen i Baltikum.
”Först i februari 1995 kunde SvD avslöja orsaken. Den svenska regeringen hade i maj 1993 samlats i ett bergrum och hållit en topphemlig krigsövning. Övningen hade täcknamnet Carina. (Namnet och detaljerade fakta ströks vid publiceringen 1995. Detta för att undvika ett tryckfrihetsåtal mot SvD, vilket visar hur känsligt läget då ännu var.) I övningen angrep Ryssland de baltiska staterna både genom ryska friskaror ledda av utbrytargeneraler och invasion stödd från Moskva. I spelet bröt neutralitetspolitiken ihop”. Läs artikel
However, we are currently mired in a geostrategic context defined by distrust, the militarization of international relations and a dearth of dialogue. Relations between the socalled “great powers” are eroding as the rules-based international order – including the disarmament and non-proliferation regime – is being challenged.
Other global issues – climate change, mass migration and social unrest – will also continue to affect the nature and conduct of armed conflict.
In this unsettling environment, where brakes on warfare are being removed, the utmost caution should be exercised in the deployment of technological innovations with disruptive ramifications. […]
As the Secretary-General said in February this year: ”We need a new vision for arms control in the complex international security environment of today.” Any new vision would need to preserve the indispensable benefits of the existing frameworks but could address many of the issues I have already mentioned. It should encompass all kinds of nuclear weapons and their qualitative developments. It could consider particularly destabilizing categories of weapons such as hypersonic weapons. […]
I believe the UN has to play a central role in bringing together the security and humanitarian discourses in a new vision for arms control and disarmament. And I believe the UN should contribute creative ideas to maximize the benefits and minimize the challenges of disruptive technology. The use of technology in warfare in ways that undermines our collective security is not a forgone conclusion. Through dialogue, transparency, negotiation and cooperation, we can build the normative framework that prevents the direst of scenarios from taking place. I look forward to working together to secure our common future. Läs talet
Norge har besluttet ikke at være en del af Natos ballistiske missilforsvar.
Det fremgår af det norske forsvarsministeriums budget for 2020, som blev offentliggjort mandag. Det skriver det norske nyhedsbureau NTB.
– Gennem en bredere sikkerhedspolitisk vurdering har regeringen besluttet, at Norge ikke overvejer at anskaffe sensorer eller forsvarsmissiler, som kan indgå i Natos missilforsvar, hedder det i budgettet.
Norge har i flere år støttet Natos beslutning om at udvikle et missilforsvar til at beskytte Natos europæiske territorie, befolkninger og styrker. Det blev besluttet på et topmøde i Lissabon i 2010. Men til gengæld har Norge været modstander af planen om, at Natos missilforsvar skulle smelte sammen med USA’s mere omfattende missilforsvar. Debatten om en mulig norsk deltagelse har udløst frygt for spændinger i relationen til Rusland.
– Jeg tror, at dette (regeringens beslutning, red.) forhindrer øget spænding, siger seniorforsker Julie Wilhelmsen til NTB. Läs artikel
President Donald Trumps beslut att överge sina kurdiska allierade i Syrien och ge grönt ljus för turkiska markoperationer i det så kallade Rojava-området har vållat harm och bestörtning i regionen.
Trumps besked är en historisk markering av något som berör långt fler än kurderna. Från Israel till Gulfstaterna inser USA:s allierade att regionens allianssystem nu rivits upp definitivt. Redan USA:s beslut att inte replikera på Irans attacker mot Saudiarabien chockade. Jämte sveket mot kurderna rör det sig om ett geopolitiskt jordskred.
Det som USA:s allierade kring Stilla havet fick lära sig för flera år sedan går nu upp för dess partners i Jerusalem, Amman, Muskat, Dubai, Riyad, Kuwait och Bahrain: den som bygger sin säkerhetspolitik på traditionella antaganden om amerikansk solidaritet, bygger på lösan sand.
De skräckslagna saudierna inledde under veckan indirekta förhandlingar med Iran och Israel höll natten till måndagen ett extra kabinettsmöte där man enades om en kraftig ökning av militärbudgeten. Att saudierna inte ens brydde sig om att hålla sitt luftvärn kring oljekällorna i stånd – det aktiverades inte vid den iranska attacken – berodde på den ingrodda övertygelsen att USA:s beskydd skulle freda dem mot allt ont. Iran slet masken av den illusionen. Läs artikel
Tilliten till institutioner och till våra medmänniskor har minskat och skillnaderna mellan olika områden och delar av landet har ökat. Men vad det gäller den politiska splittringen jämför vi oss för mycket med USA, där läget är betydligt allvarligare. Det menar historikern Lars Trägårdh, som forskat på ämnet. […]
Den etniska och sociala boendesegregationen och sociala mediers logik försvårar möten mellan människor med olika åsikter och erfarenheter. Lars Trägårdh nämner också uppluckringen av tre institutioner, som historiskt skapat social sammanhållning. – Den ena var den allmänna folkskolan, som var en plats där man fick mötas, lära sig ett gemensamt språk och en gemensam verklighetsbild. Den andra var lumpen, där unga män fick mötas över klassgränserna. Och sen hade vi media. Vi hade ett gemensamt media, inte minst då public service, som vi kallar det idag. Alla de här tre institutionerna har under senare år blivit avskaffade eller pluraliserade på olika sätt. Och vi har inga ersättningsinstitutioner som konkret kan få folk att mötas, säger han. Läs artikel
Rikshemvärnschefen:
Hemvärnet, som består av frivilliga, är efterfrågat och behovet är stort av Hemvärnsförbanden och dess förmågor.
Hemvärnet lever verkligen efter devisen ÖVERALLT – ALLTID!
Därför ska Hemvärnet stärkas – bla genom personell tillväxt och tillförsel av mtrl och förband/förmågor. Hemvärnet är och kommer fortsatt vara den nationella bottenplattan. En bottenplatta som består av 40 bataljoner, spridda över hela Sverige, med 24
timmars operationsberedskap.
Den höga operationsberedskapen är Hemvärnets signum och 6 – 24 – 90 är kravet. Detta innebär att hemvärnets förband redan i grundberedskap skall ha förmågan att inom 6 h, efter det att hemvärnsberedskap beordrats, ha initialförmåga att lösa huvuduppgiften – inom 24 h full förmåga och därefter kunna lösa detta i 90 dagar.
Dessa 40 bataljoner med operationskraven 6 – 24 – 90 har som huvuduppgift och fokuserar på att skapa förutsättningar för övriga FG/SK att kunna verka. Sedan kommer också de Militärregionerna med de regionala staberna och utbildningsgrupper att tillföras stridskraften from 1 jan 2020. Läs uttalandet