Redaktionen

[…] Nästa vecka tvingar USA omkull WTO:s högsta domstol till följd av sin ”America First”-strategi. Det är allvarligt för svenska företag, säger utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) till SvD. […]

WTO och dess 164 medlemsländer står inför en kris som enligt många saknar motstycke. Eller snarare en dödsdom för organisationens ”kronjuvel”: högsta domstolen som varit det enda som fungerat effektivt under senare år när stora frihandelsförhandlingar paralyserats. Nästa vecka väntar slutet för WTO:s viktigaste organ – appellationsdomstolen. Domstolen är WTO:s högsta juridiska instans och en av hörnstenarna i hela världshandelssystemet. Den har avgjort över 160 handelstvister mellan medlemsländer sedan 1995. På så sätt har länder tvingats följa världshandelsregler, vilket gynnat världshandel och global tillväxt samt skyddat mindre länders intressen. Men nu är det slut. Domstolen tvingas lägga ner vid midnatt den 10 december eftersom USA vägrat utse nya domare. Domstolen ska enligt stadgarna ha sju domare, med tre domare som avgör varje handelstvist. Men sedan några år finns bara tre domare eftersom övrigas mandat gått ut. På tisdag nästa vecka slutar ytterligare två. Då blir blott en domare kvar – och inga nya tvister kan avgöras. Det är bara att bomma igen. Läs artikel

[…] The intent of the survey is to gauge the opinions of the Afghan people over time and provide useful data for policymakers and stakeholders. This year’s survey conducted in-person interviews with over 17,000 Afghans in all 34 provinces from July 11  to August 7 of 2019. Significantly, this year’s survey included, for the first time, questions related to the ongoing negotiations with the Taliban. An overwhelming majority of the Afghan people support the negotiations (89.0 percent) […]

A slight majority of the Afghan people, nearly 52 percent, view the presence of foreign military forces as not important for successful conclusion of these negotiations. Of those issues that the survey covered, the presence of foreign forces was the least important when considering what should be compromised during negotiations. Afghans are more willing to give up the presence of foreign forces than almost everything else. Läs artikel

Finland gjorde rätt med sitt väpnade motstånd för åttio år sedan? Ja, naturligtvis var det rätt att försvara sig. Med de minst sagt ojämna styrkeförhållandena var det ett krigsårens ryktbara särfall. När Stalins arméer vällde in över gränserna var kriget oundvikligt, som rubriken över Stefan Forss blogg säger. Den diskussion som tid efter annan dyker upp handlar om hur finländarna skötte förhandlingarna med Sovjetledningen före krigsutbrottet.

Till argumenten mot deras linje att först sent och motvilligt överväga små justeringar hör påpekanden om att de som bäst kände Finlands begränsade försvarsresurser, Mannerheim inte minst, hade varit mer beredda att tillmötesgå kraven om ökad säkerhet för Leningrad. Det säger förstås inte hur kompromissberedda krafter i Finland skulle ha reagerat för en fullt tänkbar, kanske t o m trolig ”baltisk” utveckling, där eftergifter kunde ha lett till nya krav o s v tills självständigheten inte bara blivit en chimär utan helt gick under. Läs artikel

Danmark vil deltage i en fransk-ledet flådeoperation i Hormuz-strædet, i farvandet ud for Iran, erfarer Orientering.

Sådan her sagde Mette Frederiksen efter NATO-mødet i går:
”Danmark har i en årrække placeret sig som et af de lande, der påtager sig ansvaret, og det vil vi blive ved med at gøre. Nu rykker vi frem på pladen, hvad angår Irak og er i gang med lige nu også positivt at se på et dansk bidrag i forhold til Hormuz-strædet – som ikke er en NATO-operation, men – synes jeg, også er en vigtig indsats.”
Flere kilder bekræfter over for Orientering, at man lige nu er i gang med at forberede et dansk skib, der skal sendes afsted. […]

Den hollandske regering meddelte i sidste uge, at også Holland bidrager til operationen med en fregat og stabsofficerer til missions-hovedkvarteret.

Hollandske medier nævner Danmark, Italien og Spanien som andre deltagere i operationen. Men – ligesom Danmark – har Italien og Spanien endnu ikke officielt meldt ud, at de deltager i operationen. Det skal først godkendes i de respektive parlamenter. Läs artikel

Under den gångna veckan genomfördes artilleriövningen North 19 i finska Rovajärvi. I övningen deltog dessutom två värnpliktiga eldledargrupper från svenska Artilleriregementet. Övningen innehöll större artilleri som haubits och raketer men också 8-, 12- och 22-centimeters granatkastare. I flera av övningsmomenten riktade de svenska eldledningsgrupperna artilleri från tredje jägarkompaniet som tillhör Kajanlands brigad. […]

Från den svenska sidan är det värdefullt att träffas, samarbeta och utbyta erfarenheter på alla nivåer. Att uppträda tillsammans, öva och i slutändan kunna genomföra gemensamma operationer är en av målsättningarna för det finsk-svenska försvarsamarbetet.

En av de viktigaste sakerna med det finsk-svenska samarbetet är den öppna kommunikation som råder och en sak är säker – det var inte sista gången svenska soldater sågs i en finsk övning och vice versa. Läs pressmeddelande

Beslut om insatsen : 234 (S, MP, C, L, KD, M) för och 78 mot ( SD, V)

Björn Söder (SD) : […] Snart har vi varit i Afghanistan i totalt 20 år. Ska det här fortsätta i 30 år, 40 år eller 50 år? Vilken är planen egentligen? Det får vi inte reda på i regeringens proposition i alla fall. Vi menar att det är dags att sätta punkt för den svenska insatsen. Det menade vi redan när vi ombildade insatsen från ISAF till RSM. Denna konflikt har pågått i decennier. Vi ser att den är ganska utsiktslös. Sverige har gjort en betydande insats, men vi menar att det är dags att andra aktörer tar vid och tar ansvar. Vi menar också att vi ur ett svenskt perspektiv ska koncentrera oss på det som vi måste prioritera nu, det vill säga att bygga den svenska försvarsförmågan. Eftersom säkerheten i vår omedelbara närhet har förändrats måste vi bygga vår egen försvarsförmåga […]

Håkkan Svenneling (V): […] Regeringen föreslår genom propositionen att en svensk väpnad styrka på normalt under 50 personer ställs till förfogande till Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM på plats i Afghanistan i ytterligare ett år. I realiteten innebär detta att Sverige fortsätter att under ännu ett år delta i en internationell insats som i grunden är misslyckad. Ännu en gång skjuts beslutet om avveckling av Sveriges militära närvaro i Afghanistan på framtiden. Vänsterpartiet har fem gånger tidigare yrkat avslag på propositioner med samma förslag som i dag, och vi anser fortfarande inte att en svensk väpnad styrka bör ställas till Natos förfogande. Totalt sett har vi yrkat avslag på militärt deltagande i femton år. Vi ser RSM-insatsen som en fortsättning på den Natoledda ISAF-insatsen, som vi varit mycket
starkt kritiska till. […] Redan i dag finns det en rad initiativ på både lokal och nationell nivå i Afghanistan för att försöka få igång freds- och försoningsprocessen. Men Sveriges stöd har
hittills varit begränsat. Här behöver vi göra mer.

Hans Wallmark (M): […] Moderaterna ställer sig bakom det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande för ett fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan. Vi ställer oss således bakom att riksdagen beslutar att regeringen får ställa en väpnad styrka bestående av ca 50 personer till förfogande fram till utgången av december 2020 med möjlighet till ytterligare 150 personer i en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka.

Alexandra Völker (S): […] Det svenska bidraget kommer att arbeta där det är mest efterfrågat och vid baser där det är möjligt utifrån säkerheten. Utöver att ge rådgivning till försvars- och
säkerhetsstyrkorna kommer bidraget även att bestå av personal i staber och ledningsstrukturer som är relevanta för insatsen. RSM-insatsen som helhet utgörs i dag av 39 länder och består av ungefär 17 000 personer. Det svenska bidraget på ungefär 50 personer är därmed ett storleksmässigt ganska litet bidrag, men en väldigt viktig del. Läs protokollet

Sverige utsågs idag till att vara ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) 2021. Beslutet fattades enhälligt av OSSE:s 57 deltagande stater vid organisationens ministerrådsmöte i Bratislava, Slovakien, på torsdagen. […]

– Som ordförande kommer Sverige fortsatt att verka för att återställa respekten för de principer som den europeiska säkerhetsordningen vilar på. Vi kommer att prioritera arbetet för att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i alla relevanta fora, säger Ann Linde. Läs pressmeddelande

Just nu genomförs den återkommande Natoövningen CYBER COALITION där cybersoldater och experter från hela Natosfären, d v s från medlems- och partner-/samarbetsländer, kommer samman för att träna, testas och dela erfarenheter på cyberförsvarscentret NATO Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence i Tallinn, Estland. […]

Inga exakta uppgifter rörande antalet deltagare och från vilka länder de kommer men tidigare i år nämndes först storleksordningen 700, därefter upp emot 900 och nu senast, i och med genomförandet, omkring 1 000 medverkande ”från hela världen”.

Vi har inte funnit några uppgifter rörande svenskt deltagande men det är högst troligt att Försvarsmakten har personal på plats. Under liknande tystnad har Sverige medverkat vid tidigare års upplagor av övningen. Läs artikel

Kustforten på östra Finska viken är fortfarande viktiga för försvaret. Under årets huvudkrigsövning har marinen övat att stoppa ett angrepp från havet, precis som under Vinterkriget för exakt 80 år sedan.

Det är bara ett par minusgrader och vintersolen skiner, men den nordliga vinden är bitande och den snabbgående landstigningsbåtens däck är delvis nedisat.[…]

Huvudkrigsövningar ordnas av Försvarsmakten vartannat år. Den här gången är syftet att öva försvarets gemensamma beredskap att reagera på en snabbt eskalerande situation i just sydöstra Finland. I övningen deltar omkring 12 000 beväringar, reservister och yrkessoldater från både armén, marinen, flygvapnet och gränsbevakningen. Läs artikel

After 25 years of repeated failures, Americans want a foreign policy that preserves the security of the United States, enhances prosperity, and maintains the core U.S. commitment to individual liberty. They recognize that U.S. power can be a force for good, but only if it is employed judiciously and for realistic objectives. In short, a large and growing number of Americans want a foreign policy of restraint.

But what does that mean in practice? In a sense, it’s easier to understand what restrainers don’t want. They don’t want endless wars, bloated military budgets, and security commitments that keep expanding, but are never seriously debated or approved by the public. If restrainers were suddenly put in charge of U.S. foreign and national security policy, however, what would they do differently? What do restrainers really want?

Without presuming to speak for other members of the Quincy Institute, here’s how I would answer that critical question: Läs artikel