Växande militärstrategiskt intresse för Island, sverigesradio.se

  • Geopolitiska spänningar i Arktis och Nordatlanten innebär att den militära aktiviteten ökar på Island.
  • Fast de flesta islänningar är emot att USA nu åter investerar mångmiljonbelopp i militära anläggningar på ön, som aldrig har haft något nationellt militärt försvar.
  • Vår korrespondent har besökt USA:s nedlagda militärbas på Island, som nu alltmer väcks till liv igen.

I Keflavik på sydvästra Island låg tusentals amerikanska militärer baserade under kalla kriget. Nu har det militära området krympt sedan USA formellt stängde sin militärbas 2006. Fast under stora delar av året är militäralliansen Nato på plats.

– Nato bistår Island med jaktflyg för att hindra oidentifierade flygplan, om så krävs, säger flygbasens befälhavare Jón Guðnason till Ekots korrespondent. {…]

I vilken mån sker det faktiskt?

– Det händer här några gånger om året, det har hänt sex gånger i år.

Vilka är det som kommer som ovälkomna gäster?

– Det är ryska långdistans-bombplan, säger Jón Guðnason. Läs artikel

1968 – lugn framställning av ett dramatiskt år

Anders Björnsson

Henrik Meinanders bok Finland 1944 var en mästerlig studie i hur kriget drabbar ett folk. På detaljnivån följde han händelsutvecklingen månad för månad i Finland under det så kallade fortsättningskrigets sista kalenderår och vad som strax därpå följde. I runda tal 100 000 finska medborgare fick sätta livet till under andra världskriget, som för Finlands del inleddes med det sovjetiska överfallet den 30 november 1939.

Nio år senare följer Meinander upp med en ny årtalsbok, Samtidigt. Finland och omvärld 1968 (Schildts & Söderströms 2019, 408 s., ill.). Den framrullar inte på samma vis kronologiskt utan är snarare tematiskt uppbyggd och visar vad som sker parallellt inom olika samhällssektorer i landet. Greppet är syntetiskt; det syftar till att ge ett helhetsperspektiv på de omvälvningar i det efterkrigstida Finland som på många sätt – och med många mått mätt – nådde sin höjdpunkt det där märkesåret 1968.

Läs mer

Finnish Ministry of Defence denies involvement in Helme’s plan B for NATO, news.err.ee

The Secretary General of Finland’s Ministry of Defence on Tuesday denied all knowledge of Mart Helme’s statement about a plan B for defense should NATO fail and said Finland was not involved in any way.

Janne Kuusela told Iltalehti newspaper: ”I understand that this is Estonia’s plan and nobody has contacted us and we are not involved in any way.”

In an earlier interview with the same paper, Minister of the Interior Mart Helme said the Estonian government is preparing a plan B in case NATO’s collective defense fails. He said this was being carried out with Latvia, Lithuania, and Finland. […]

Kuusela said the defense forces of the Baltic States and Finland are currently not united and the two countries do not have a common defense strategy. Finland is not a NATO member.

”Finland has its own plans and the Baltic States its own that are related to NATO’s common defense strategy,” he said. Läs artikel

Nordisk krismekanism för hotande lägen, kristianstadsbladet.se

Spänt säkerhetsläge, naturkatastrof, provokativ militärövning – det är exempel på när en ny nordisk krismekanism ska kunna aktiveras.

Inom ramen för Nordefco (Nordic defence cooperation) möttes de fem nordiska ländernas försvarsministrar eller motsvarande på Karlbergs slott i Solna på tisdagen. Där kom de överens om att skapa en så kallad kriskonsultationsmekanism.

Bakgrunden är Rysslands aggression mot Georgien 2008, annektering av Krim 2014 och konflikten i östra Ukraina. Denna utveckling har försämrat säkerhetsläget i Norden, vilket fått Nordefco att bli mer operativt och fokuserat på sina omedelbara närområden. […]

– Det här bygger på att vi på ett snabbt sätt kan koppla upp oss mot varandra och att vi har krypterad och säkerhetsklassad informationslänk mellan länderna för att användas vid olika situationer när vi tycker att det är nödvändigt i en krissituation, men också i andra lägen när vi bedömer att det finns behov, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT. Läs artikel

Förändrad världsordning ställer EU inför nya vägval, blogg.vk.se

Ola Nordebo, politisk chefredaktör på VK, Umeå

”Europa måste lära sig maktens språk”. Det sade Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens nästa ordförande, i ett tal häromveckan inför Konrad Adenauer-stiftelsen i Berlin. Det påminde om Angela Merkels ord för ett par år sedan, efter en träff med Donald Trump och ett misslyckat G7-möte: ”De tider när vi kunde förlita oss helt på andra, är delvis förbi. … Vi européer måste ta vårt öde i egna händer.”

Von der Leyen syftade i sitt tal inte enbart, eller ens i första hand, på klassisk försvars- och säkerhetspolitik. En väsentlig del av hennes anförande handlade om klimatmål, forskning, handelspolitik och innovationer. Men den geopolitiska dimensionen fanns med som oundviklig bakgrund.

Bara några dagar tidigare hade Frankrikes president Emmanuel Macron gett sin starkt uppmärksammade intervju till tidskriften The Economist, där han betecknade Nato som ”hjärndött” och krävde – delvis i frustration över Europeiska Unionens svaga framtidsdebatt – ett starkare EU.[…]

Men till överdriven pessimism finns inga skäl. Europa är, sade von der Leyen i sitt tal, attraktivare än vad vi inser. Även om EU skulle krympa och åldras, har människorna här något som auktoritära stater saknar, påminde hon: rättsstat, frihet, demokrati och en öppenhet för många olika livsstilar.

Det kan också ses som en varning till de delar av EU som nu själva sneglar mot eller börjat praktisera auktoritära styren, ofta i strid med EU:s fördrag.

En ny världsordning ställer Europa inför avgörande vägval, internt som externt. Läs blogginlägget

NATO: Dangerous Dinosaur

Mats Björkenfeldt

En klar minoritet av det svenska folket önskar att Sverige ska, efter 200 år, lämna vår alliansfrihet, som tjänat oss väl, och i stället ansluta oss till vad man tror vara ett försvarssamarbete i organiserad form: Nato, som bildades för 70 år sedan för att i Europa stå emot hotet från Sovjetunionen. 2017 beslöt den amerikanska senaten, med röstsiffrorna 97–2, att Montenegro skulle få ansluta sig till Nato; endast republikanerna Rand Paul och Mike Lee röstade emot.

På svenska saknar vi tyvärr en övertygande genomlysning av Nato som organisation. Endast devota alster till ingen nytta har hittills sett dagens ljus. Som tur är har nu den mycket erfarne, konservative forskaren vid Cato Institute Ted Galen Carpenter skrivit boken NATO: Dangerous Dinosaur (Cato Institute 2019).

Läs mer

Estland tar fram ”plan B” för Nato, svenska.yle.fi

Estland litar inte fullt ut på försvarsalliansen Nato och har därför tagit fram en plan B, säger inrikesminister Mart Helme i Tallinn i dag. Estlands försvarsminister Jüri Luik, på försvarsministerträff i Stockholm, tonar ner Natokritiken. Det var en dryg vecka sedan som Frankrikes president Emmanuel Macron kallade Nato för ”hjärndött” och varnade Europa för att lita för mycket på stöd från USA<https://svenska.yle.fi/artikel/2019/11/07/macron-varnar-europa-for-att-lita-pa-stod-fran-usa-nato-ar-hjarndott>. Liknande tankar som Macrons uttrycktes i dag hos Estlands inrikesminister Mart Helme. Under en träff med de finländska politikjournalisternas förening i Tallinn berättade Helme att Estland ska ta fram en ”plan B” eftersom landet inte kan lita på Natos och USA:s försvar. – Macrons uttalande om det hjärndöda Nato stämmer kanske inte till 100 procent, men Nato har problem, sade inrikesministern. Läs artikel

Russlands to ansikter og norsk makt, nupi.no

Julie Wilhelmsen, seniorforsker

[…] Norge har i høst bestemt seg for ikke å gå videre med planene om et norsk bidrag til det europeiske rakettskjoldet. Ifølge eksperter på kjernevåpen er et slikt rakettskjold potensielt svært destabiliserende. Rakettskjoldet har vært et av Russlands sterkeste ankepunkt mot USA siden midten av 00-tallet og fungert som argument for egen opprustning fordi det nøytraliserer russiske kjernevåpenkapabiliteter, det eneste feltet hvor Russland og USA er «like sterke». Det siste året har også tonen overfor Russland blitt en annen: fast, men ikke utelukkende fordømmende. Møtene på bilateralt nivå har økt betraktelig. […]

Dette kan ikke Norge gjøre alene, men det kan gå i samtale med Finland, til dels Tyskland og kanskje Frankrike. Finland, som i dag holder presidentskapet i EU, har argumentert for at europeiske stater selv må foreta seg noe for å sikre stabiliteten og garantere sikkerheten i Europa ved å engasjere Russland direkte. Dette initiativet kunne Norge støtte opp om. «Likesinnede», et ord som stadig går igjen i norske offisielle uttalelser, kan ikke lenger være en betegnelse på visse stater eller politiske enheter uavhengig av hva slags politikk disse enhetene fremmer. Å søke samarbeid med «likesinnede» må innebære at Norge støtter opp om kloke initiativer uavhengig av hvem som tar dem. Ved å forfølge slike samarbeid vil Norge potensielt kunne bruke sin posisjon på vippen i Europa til å skape politikk som fremmer fred og sikkerhet, på ulike felt. Läs artikel

Visning: Om kriget kommer, armemuseum.se

Armémuseum  Biljettpris: Fri entré

Hur var det tänkt att vi skulle skydda oss om kalla kriget verkligen hade brutit ut?

”Vi ger aldrig upp! Varje meddelande att motståndet ska uppges är falskt.” Följ med museipedagog Olle Westerberg på en visning om Sverige under kalla kriget, från 1950-talet och fram till Berlinmurens fall. Vart skulle vi ta vägen om bomberna föll? Fanns det skydd åt alla?

Ingen förbokning behövs.

Gammalt fotografi med tre personer, iklädda ytterkläder och med resväskor framför sig.

Svenskt 5G försenas av säkerhetspolitiska skäl, sweclockers.com

Sverige var först ut i världen med att sjösätta kommersiella 4G-mobilnät. Även med 3G var Sverige ett ledande land gällande täckning av befolkningen. Med 5G ser det mörkare ut då en redan sen tilldelning av frekvensutrymme för tekniken försenas av säkerhetspolitiska skäl. […]

Även om det inte specifikt anges i förslaget antas syftet med den reviderade LEK-lagen vara att stänga ute kinesiska aktörer som bedömts representera ett säkerhetspolitiskt hot. Då kinesiska Huawei varit den enskilt största leverantören av nätverksutrustning till svenska telekomoperatörer under 4G-generationen innebär den reviderade lagen i praktiken att Huawei står i skottgluggen. Läs artikel

 

Storbritannien påstås ha mörklagt krigsbrott, sydsvenskan.se

De läckta uppgifterna, publicerade av brittiska BBC och Sunday Times, kommer från två utredningar som beställts av regeringen. Där framläggs bland annat bevis för att ett barn dödats och att civila torterats. Anklagelserna om mord riktas mot en soldat från den brittiska specialstyrkan SAS. Dödsfall i fångförvar, misshandel, tortyr och sexuella övergrepp uppges ha genomförts av infanterienheten Black Watch.

De militära granskare som funnit bevisen om misstänkta krigsbrott säger till BBC:s granskande program ”Panorama” och till tidningen Sunday Times att officerare ville tysta ned uppgifterna av ”politiska orsaker”.

– Försvarsdepartementet hade inga intentioner att åtala någon soldat, oavsett rang, om det inte var absolut nödvändigt, säger en utredare till BBC. Försvarsdepartementet svarar att anklagelserna ”inte är sanna” och att beslut av åklagare och utredare är ”oberoende”. Anklagelserna kommer från två krigsbrottsutredningar som avslutades 2017 utan att någon person åtalades. Regeringen avslutade utredningarna sedan en jurist, som hade granskat hundratals anklagelser, tvingades sluta som advokat då han anklagades för att ha betalt kontakter i Irak för att få klienter. Beslutet att avsluta utredningarna kritiserades av människorättsorganisationen Amnesty International. Läs artikel

Försvarsmaktens underlag till försvarsbeslut 2020 – Skillnader, taktisk.se

Armén

Försvarsmakten ägnar ca 1½ sida åt att beskriva hur deras underlag skiljer sig ifrån “Värnkraft”. Även om försvarsmakten hörsammar att det ska upprättas tre (3) brigader i Sverige (MekB 4, MekB 7, NMekB 19), har man valt att organisera en (1) stridsgrupp i Mälardalen istället för en (1) reducerad motoriserad brigad. Stridgruppen ska bestå av lednings-, luftvärns- och artilleri-kompani, samt tre (3) bataljoner varav två (2) är motoriserade. Detta skulle innebära att den motoriserade förmågan i form av pansarterrängbil 360 omfördelas från P 7 Revingehed till Livgardet.

Vidare ville beredningen se en (1) “komplett mekaniserad bataljon” förstärkt med förmågor som fältarbeten, indirekt eld och luftvärn. I Försvarsmaktens underlag tillförs stridsgruppen lednings-, artilleri-, underhålls- samt ingenjörkompani. Däremot består bataljonen fortsatt av ett (1) stridsvagns- och stridsfordonskompani som förstärks med “understödsfunktioner”.

Försvarsmaktens underlag tar höjd för ytterligare en (1) norrlandsjägarbataljon (med förmåga för strid i subarktisk miljö), däremot omhändertar underlaget inte att en mekaniserad brigad ska ha fullt utvecklad förmåga för strid i vintermiljö. Något som beredningen belyste i perspektivet att operationer i Övre Norrland ska kunna bedrivas på djupet.

När beredningens rapport kom, och i efterkommande Försvarsmakts vision om 3+2+1, har det pratats om att upprätta en (1) division med tillhörande divisionsförband. Underlaget tar höjd för en begränsad divisionsledningsförmåga fram till 2025 för att därefter öka. Därutöver ville försvarsberedningen att upprättandet av divisionsartilleribataljoner skulle påbörjas under perioden 2021-2025. Men Försvarsmakten ser inte en lösning där detta införlivas utan divisionen får klara sig utan divisionsartilleri. Istället upprättas en (1) telekrigsbataljon samt en (1) sambandsbataljon på divisionsnivå tillsammans med ett (1) ingenjörskompani samt ett (1) underhållskompani. Läs artikel