Redaktionen

En vanlig fråga som försvarsanalytiker har att besvara är om rysk överlägsenhet på marken gör det omöjligt för Nato att stoppa en invasion av de baltiska staterna. FOI-forskare har med hjälp av en operationsanalytisk studie undersökt frågan.

– Vårt uppdrag är att titta på styrkebalansen mellan Nato och Ryssland. Det är otroligt viktiga frågor, att försöka förstå vad som händer om det smäller. Då behöver vi ha en egen svensk uppfattning, säger Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI. […]

En vanlig uppgift som cirkulerar bland dem som jobbar med krigsspel är att ryska trupper skulle nå Tallinn eller Riga på 60 timmar. Robert Dalsjö tror inte att det går så lätt, om inte Natoförsvaret helt tas på sängen. Två saker ger, enligt honom, en annan utveckling. Den ena är införande av de precisionsstyrda bomber som har revolutionerat möjligheterna för flyg att bekämpa markmål. Det andra är att väst överskattar rysk styrka.

– Före invasionen av Krim såg alla Ryssland som nedgånget och försvagat. Efter Krim svängde det, nu är ryssarna inte bara våldsamma utan också skickliga. Jag skulle vilja säga att Rysslands farlighet inte främst ligger i militära förmåga utan i viljan att använda militärt våld för att brutalt återupprätta sig själv som stormakt, kommenterar Robert Dalsjö. Rimligen gör Ryssland samma typ av operationsanalytiska studier.

– De vill knappast starta ett anfall som slutar med ett nederlag efter fyra dagar. Därmed är en operation riktad enbart mot Baltikum knappast trolig. Istället skulle ett krig kunna inledas med ryska kryssningsmissiler mot västs flygbaser. Men det scenariot kräver en annan studie, enligt Robert Dalsjö. Läs artikel

[…] Vid den stora ubåtsjakten i Stockholms skärgård 2014 var en av de största bristerna just att det inte fanns några ubåtsjakthelikoptrar att tillgå. Förmågeglappet var dock identfierat vid tidigare tillfällen, t.ex. ubåtsjakten på Västkusten 2011. Som beskrivet i ett av de tidigare inläggen om ubåtsjakt är den svenska skärgårdsmiljön, liksom Östersjöns vattenförhållanden mycket gynnsamma för en ubåt som vill hålla sig dold. Ofta kan en ubåt följa ett spanande fartyg på avsevärt mycket längre håll än fartygets sensorer kan upptäcka ubåten. Bottentopografin i skärgården ger mask och komplicerar signalbilden. En aktiv sonar kan undvikas genom att gå i noll-doppler (tvärskurs mot sonarens bäring). Det är av bland annat av dessa anledningar som ubåtsjakthelikoptrar är så viktiga. […]

Allt detta var sådant som dimensionerade anskaffningen av helikopter 14 i sjöoperativ variant. Vid avvecklingen av helikopter 4 var dock problemet att helikopter 14 var långt ifrån levererad, och än längre ifrån att ha någon ubåtsjaktförmåga. Därmed inleddes också en problematik med att besättningar som hade erfarenhet av ubåtsjakt snabbt började gå ur tiden. När ubåtsjakten hösten 2014 ägde rum fanns fortfarande ingen helikopter 14 med ubåtsjaktförmåga att tillgå. Det var inte ens nära. Den enda helikopter som syntes var mig veterligen markoperativa helikopter 15. Något år senare kom dock de första av fem helikopter 14F med doppsonar i tjänst. Den fulla ubåtsjaktförmågan hos helikopter 14F låter dock vänta på sig. Läs artikel

​Den danske utenriksministeren Jeppe Kofod (S) og forsvarsministeren Trine Bramsen (S) hadde torsdag et møte i Det Udenrigspolitiske Nævn – den danske utenrikskomiteen i Folketinget. Da ble det klart at Danmark fra neste år sender en fregatt, et helikopter og opp mot 155 personer til Hormuzstredet. […]

Nå forteller det norske forsvarsdepartementet at de fortsatt vurderer henvendelsene.

– Som kjent har Norge mottatt henvendelser fra både USA og Storbritannia om deltakelse i en internasjonal operasjon i området rundt Hormuzstredet for å sikre sivil skipsfart, men vi har ikke fattet noen beslutning om eventuell deltakelse, svarer seniorrådgiver Lisa Nordøen i en e-post.

Knappt en fjärdedel – eller 22 procent – av finländarna anser att Finland bör gå med i militäralliansen Nato. 47 procent säger nej till ett Natomedlemskap visar en enkät (på finska) som Näringslivets delegation har låtit göra.

Siffrorna är stabila. Stödet för Nato och motståndet mot militäralliansen har legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren. […]

Inom den nya regeringen är stödet för ett medlemskap i Nato svagt, om man bortser från Svenska folkpartiet som traditionellt har flaggat för ett medlemskap. Läs artikel

På den här sajten har Mats Björkenfeldt presenterat Christer Karphammars bok Domare i laglösa länder  och beskriver hur Natos och framför allt USA:s (med sina 7 000 man i KFOR) agerande på marken höll på att ta kål på honom. En amerikansk soldat som hade mördat blev förflyttad istället för straffad. ”Allt tal om ädla syften, rättvisa och mänskliga rättigheter stod mig upp i halsen.” […] Och han fick erfara hur man rekryterade nämndemän i Kosovo, trots att aspiranterna uppgav att alla serber och zigenare var krigsförbrytare. Som domare – den ende som utsetts av FN:s säkerhetsråd – blev han regelbundet överröstad av dessa rasistiska nämndemän. Rättsväsendet var ett skämt. ”Kosovo hade blivit ett halvkriminellt protektorat under FN och NATO.” Karphammar noterar att han var en domare ”utan maktbefogenheter att fullgöra min domargärning”. USA gjorde som man ville.

Här artikeln på fib.se av Christer Karphammar:

Som FN:s förste Internationelle domare och efter tjänstgöring på Balkan i bl a Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Kosovo och Serbien åren 1996 – 2010 vill jag bidra med mina erfarenheter i debatten om Handke och hans Nobelpris.

Kriget i forna Jugoslavien bedrevs med etnisk rensning. Bosniakerna rensade “sitt” område från kroater och serber, med hjälp av Mujahedin- och al-Qaidakrigare från främmande länder, som beredvilligt och effektivt gjorde tjänst. Kroaterna rensade “sitt” område från bosniaker och främst genom grymma blixtkriget “Operation storm” från serber med USA:s starka stöd. Serberna var inte bättre. De rensade skoningslöst “sitt” område från kroater och bosniaker.

Det blev många massakrer. Läs artikel

Flygvapnet har i veckan genomfört övningar inom ramen för det finsk-svenska försvarssamarbetet. Övningarna är omfattande och genomförs över tiden med syfte att stärka nationell militär förmåga i respektive land men också att kunna genomföra gemensamma operationer. Ett starkare försvar skapar vi tillsammans med Finland. […]

− Under veckan har viktiga steg tagits för att utveckla gemensamma förmågor för luftförsvar då finska F-18 Hornet baserat på Visbybasen på Gotland för att samöva med svenska Jas 39 Gripen. Det som främst har övats är identifieringsprocedurer och detta har genomförts i både finskt och svenskt luftrum samt i internationellt luftrum över Östersjön, säger Carl-Fredrik Edström som är operationschef vid Flygstaben. Läs pressmeddelande