Redaktionen

USA mörkade sanningen om kriget i Afghanistan. Det visar tidigare hemligstämplade uttalanden som tidningen Washington Post tagit del av.

– Jag är inte förvånad, säger den svenska soldaten Johan Frejd som var i Afghanistan 2011.

I maj 2011 – bara dagarefter att Usama bin Ladin skjutits till döds av amerikansk militär och orosnivån eskalerat – reste svenska Johan Frejd till Afghanistan. Som en del av den stora Nato-insatsen som pågick i landet blev han tillfrågad att följa med som ställföreträdande skytteplutonchef för 30 soldater.

Uppgiften var att stödja afghanska regeringsarmen i dess dagliga arbete.

– Informationsläget för oss som arbetade operativt ute i landet var att vi bidrog positivt till säkerhetsläget. Men nu har man ju förstått att strategin för landets utveckling kanske inte var så lyckad, säger han till SvD.

Förra veckan publicerade tidningen Washington Post en stor granskning där det framgår hur amerikanska myndigheter systematiskt har förskönat och talat osanning om kriget i Afghanistan sedan det inleddes 2001.[…]

Flera av de intervjuade beskriver hur den amerikanska regeringen medvetet vilseledde allmänheten. Både det militära huvudkontoret i Kabul och i Vita huset ska upprepade gånger ha förvanskat statistik, enligt intervjuerna. Läs artikel

The scale of humanitarian needs in Syria will remain vast in 2020, with an estimated 11 million civilians projected to require assistance on a regular basis and 5 million in acute need of help, a senior humanitarian official told the Security Council today, urging that a mandate for the cross-border delivery of vital aid through neighbouring countries be renewed. […]

In the ensuing debate, sharp differences emerged on the future direction of the cross‑border mechanism, mirroring the deep divisions within the 15‑member Council over the conflict in Syria that erupted in 2011.

Germany’s representative, also speaking for Kuwait, Belgium and other co‑sponsors of the draft resolution to renew authorization for cross‑border aid, said the United Nations must have a green light to access all areas in which people need help.  “Millions of people in need count on your support,” he said, emphasizing that there is no alternative to renewing the cross‑border mandate. […]

However, the Russian Federation’s representative said the Idlib area remains a hotbed of international terrorism, as radicals shell and kill many civilians, including children, and target civilian infrastructure.  On the cross‑border delivery of aid, he described the many changes that have taken place in border areas of Syria, which makes it possible for aid to transit through official checkpoints.  However, supplies to Idlib should continue to go through the Turkish border, he noted.

China’s delegate said Syria’s sovereignty, independence, unity and territorial integrity must be respected and that eliminating terrorist forces is a prerequisite for Syrians to resume a normal life.  He expressed reservations, though, about the cross‑border mechanism, saying it is a special measure that should be evaluated and adjusted in light of developments on the ground. […]

Syria’s representative said Germany, Belgium and Kuwait, through their draft resolution, are ignoring the fact that most humanitarian assistance winds up in the hands of terrorists.  He added that, after nine years of terrorist war imposed on Syria, those Governments which created the situation are refusing to acknowledge the problem.  Sovereignty must be respected, unilateral coercive measures must be lifted and the illegal presence of United States forces in oil‑ and gas‑producing areas must end, he said. Läs referatet från säkerhetsrådet

Flådeopbygning i Hormuz Strædet fortsætter på trods af lang tids ro i området. Senest har Holland og Sydkorea besluttet at sende krigsskibe afsted. Sydkorea vil deltage i den amerikansk ledede operation IMSC, mens Holland – ligesom Danmark – vil tilslutte sig den fransk ledede indsats

Frankrig har opfordret Tyskland til at deltage i den fransk ledede styrke, en opfordring tyskerne ikke har svaret på endnu.

Japan har også besluttet at sende et krigsskib til strædet, men har på grund af den japanske neutralitetspolitik valgt at operere alene. I praksis bliver det japanske bidrag overført fra den styrke der indtil nu har deltaget i anti-pirat indsatsen ud for Østafrika.

Dermed fortsætter flådeopbygningen i og omkring Hormuz Strædet, der har været i gang siden Iran i juli tilbageholdt det svensk ejede men britisk flagede tankskib Stena Impero i Hormuz Strædet, og truede med at lukke strædet for international skibstrafik.

Danmark offentliggjorde den 12. december at vi sender en fregat til farvandet næste efterår, men allerede nu udstationerer de første officerer til hovedkvarteret for den fransk ledede flådestyrke i farvandet.
Den amerikansk ledede styrke, IMSC, er den største og består af flådestyrker fra 8 lande: USA, Storbritannien, De Forenede Arabiske Emirater, Australien, Albanien, Saudi Arabien and Bahrain. Läs artikel

”Mycket talar tyvärr för att luftvärnsluckan fortsatt kommer att vara otätad.”

I år är det 30 år sedan stridsbåten togs fram i Sverige av FMV. Senaste versionen är Stridsbåt 90HSM med hög prestanda och ökad förmåga. Sex har levererats till FMV och leveranser kommer att ske till Försvarsmakten innan årsskiftet. Sammanlagt ska 18 nya HSM byggas och sista leveransen sker under 2020.

Den nya versionen har fått två nya starkare motorer från Scania samt en ny typ av vattenjet som är mycket effektivare än de gamla. Båtarna utrustas även med interceptorer, en slags datorstyrda trimplan, som förbättrar båtens prestanda samt skapar möjlighet för soldaterna att verka effektivt från däck. Läs pressmeddelande

Nato fyller 70 år, og har gjennomgått store endringer siden etableringen i 1949. I første fase var det en militær allianse som i hovedsak jobbet for å forsvare seg og demme opp for sovjetisk innflytelse i Europa og i andre deler av verden. Spenningen økte og resulterte i en kald krig, avløst av ulike demokratiseringsprosesser, allianseutvidelse og en rekke internasjonale operasjoner (out of area). Etter at nærområdeinitiativet i Nato kom i 2008 har alliansen sakte beveget seg tilbake til utgangspunktet med økt fokus på kjerneområder, avskrekking og kollektivt forsvar. […]

For Norge innebærer dette en hel del. For det første er den geografiske spredningen og utvidelse av oppmerksomhet til Kina noe som kan lede til mer usikkerhet knyttet til kollektivt forsvar av Nordområdene. Terskelen kan bli høyere for å få militær bistand, samtidig som vi ser at bruken av hybride virkemidler blir stadig mer utbredt. Dette gjelder spesielt i det kognitive domenet gjennom påvirkningsoperasjoner og desinformasjon som har til hensikt å destabilisere vestlige demokratier. Samtidig ser vi at stormaktenes interesse for Arktis er mye større enn på lenge, eksemplifisert ved blant annet alle stormakters oppdaterte Arktis-strategier. Nato og Vestens politikk de siste fem årene har også ført til større samhandling og tettere samarbeid mellom Russland og Kina. Dette er nok noe som gjør at særlig USA finner Arktis mer interessant, men som også gjør Arktis mer utsatt for økt militarisering og stormaktsrivalisering, samt mer sårbart for ulike spill-over effekter.

Deler av den europeiske sikkerhetspolitikken må løses i samarbeid med Russland. Et annet spørsmål som blir presserende i denne konteksten er om en plass i FNs sikkerhetsråd er det vi skal bruke alle krefter og ressurser på nå. Å bli tvunget til å aktivt ta stilling til en drakamp mellom USA og Kina globalt, og Nato og Russland i Europa kan stikke kjepper i hjulene for en mer lavmælt balansekunst, som kanskje i større grad kan tjene Norges interesser og sikkerhet. Fortsatt uro Det er liten grunn til å tro at de interne stridighetene i Nato ikke vil vedvare og at kampen om hvem som skal få være i alliansens episenter vil fortsette. Det innebærer at Norge, samtidig som de holder seg på godfot med USA, i stor grad også må balansere forholdet til europeiske stormakter, Kina og Russland.[…]

Det siste halvannet året har vi, antakelig derfor, sett en viss oppmykning av Russlandspolitikken fra norsk side. Deler av den europeiske sikkerhetspolitikken må løses i samarbeid med Russland. Läs artikel

Vid de uppbåd som ordnades av Arméns regionalbyråer förordnades sammanlagt 73,49 procent av männen i åldersklassen i tjänst, d.v.s. totalt cirka 22 180 personer.

I uppbåden deltog i huvudsak den åldersklass som är född år 2001, vars styrka är 30 183 personer. Merparten av dem som förordnats i tjänst vid uppbådet inleder sin beväringstjänst vid Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets truppförband i början av 2021.

För Försvarsmakten är uppbåden viktiga ur den synvinkeln att man där får möta de värnpliktiga personligen. Vid uppbådet fastställs de deltagande värnpliktigas tjänstduglighet och bestäms när och var den värnpliktige ska inleda sin tjänstgöring. Vid uppbådet kan den värnpliktige lägga fram sina egna önskemål gällande tjänstgöringen. I samband med uppbåden står Försvarsmakten i kontakt med de lokala myndigheterna. Totalt ordnades 455 uppbåd på inalles 248 olika orter. Läs artikel

Norge er i ferd med å skifte ut gam­le ja­ger­fly med nye. Stortingets vik­tig­ste kon­troll­­­­­­or­gan, Riks­re­vi­sjo­nen, har un­der­søkt om in­fra­struk­tur og støt­te­funk­sjo­ner har til­strek­ke­lig ka­pa­si­tet til å sik­re et ope­ra­tivt kamp­fly­vå­pen i over­gangs­fa­sen mel­lom F-16 og F-35.

I dag slutt­be­hand­les den hem­me­lig­stemp­le­de rap­por­ten av kon­troll- og kon­sti­tu­sjons­ko­mi­te­en på Stor­tin­get. Mest sann­syn­lig vil ikke ­of­fent­lig­he­ten få vite noe om inn­hol­det i rap­por­ten. […]

I år star­ter ut­fa­sin­gen av de gam­le F-16-ja­ger­fly­ene, sam­ti­dig som 52 nye F-35 skal fa­ses inn i åre­ne fram mot 2024.

Da riks­re­vi­sor Per-Kris­ti­an Foss over­send­te rap­por­ten til Stor­tin­get i som­mer, un­der­stre­ket han at un­der­sø­kel­sen ikke har tatt for seg F-35-fly­enes ope­ra­ti­ve evne.

– Det som er un­der­søkt, er støt­te­funk­sjo­ne­ne på bak­ken for kamp­fly­vå­pe­net. I hvil­ken grad de kan sam­hand­le og fun­ge­re ef­fek­tivt i over­gangs­pe­ri­oden fra F-16 til F-35.

Ja­ger­fly­kjø­pet er den stør­ste an­skaf­fel­sen i for­svars­his­to­ri­en, og iføl­ge Forsvaret er F-35 av­gjø­ren­de for ev­nen til å be­skyt­te Norge. Läs artikel