Inga fnurror på finsk-svenska tråden, referat från möte på ABF med Björn von Sydow och Erkki Tuomioja

Måndagen den 30 november hölls i ABF-huset ett säkerhetspolitiskt seminarium med förre finske utrikesministern Erkki Tuomioja och förre svenske försvarsministern Björn von Sydow under Gunnar Lassinanttis ledning

Huvuddelen av seminariet handlade om försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan Sverige och Finland, Nato, Ryssland och den franske presidentens begäran om militär assistens samt om den akuta flyktingkrisen. De många kriserna nu kräver internationell samverkan, och till det kan Sverige och Finland bidra med sitt bilaterala samarbete, var talarna överens om.

Läs merInga fnurror på finsk-svenska tråden, referat från möte på ABF med Björn von Sydow och Erkki Tuomioja

Medlemskap i Nato ökar risken för krig, riksdagsledamot (s) Anders Österberg i Aftonbladet

Samtliga borgerliga partier driver nu på för att Sverige ska gå med i Nato. I riksdagsarbetet, i debattartiklar, på ledarplats och till och med på nyhetsplats i tidningar driver man på för att få till ett Natomedlemskap. Utvecklingen har gått fort. Alliansregeringen drev inte frågan, och för bara några månader sedan ville varken C eller KD att Sverige ska överge alliansfriheten.Varför vill de borgerliga partierna så gärna att Sverige nu ska gå med i Nato? Ett sådant beslut är svårt att ändra – det skulle låsa fast Sverige i en militärallians för överskådlig tid. Det ger upp vår självständighet på det säkerhetspolitiska området. Läs artikel

Tysk militärinsats i Syrien väcker debatt, svenska.yle.fi

Den tyska regeringen väntas på tisdagen fatta beslut om att Tyskland ska delta i kampen mot den Islamiska staten. Planerna väcker en hel del kritik och oppositionen är beredd att ta regeringens beslut till rätten. Solidaritet med Frankrike. Det som ännu för några veckor sedan var helt omöjligt ska nu i rask takt bli verklighet. Med spaningsplan av typ Tornado, ett krigsfartyg och 1 200 soldater planerar Tyskland nu att delta i militärinsatsen mot den Islamiska staten.

I tyska medier cirkulerade redan på måndagen uppgifter om riktlinjerna för insatsen, som regeringen officiellt väntas besluta om på tisdagen. Man ska samarbeta med Frankrike, Irak och den USA-ledda koalitionen heter det i riktlinjerna. Hur man ska förhålla sig till president Assad och hans syriska stridskrafter har varit uppe till livlig diskussion.

– Ett samarbete med trupper som lyder under president Assad kommer det inte att bli, säger försvarsminister Ursula von der Leyen. Läs artikel

Krigshetsare, Per Blomquist

Generalmajor Karlis Neretnieks och överste Bo Hugemark är två debattörer som hetsar till krig, heter det i debatten. De hetsar inte bara till krig utan de är grovt vårdslösa i debatten, menar jag, då de lämnar svenskt markterritorium oförsvarat samtidigt som de föreslår offensiva ingrepp i Baltikum (boken Till bröders hjälp, kap. 9, och boken NATO – för och emot, bland annat sidan 116).

Karlis Neretnieks är kunnig i Nato-frågan och framstår som en ledargestalt för Nato-anslutning. Hans självsäkerhet har lockat många försvarsvänner att tro på honom. Det är uppseendeväckande. Nato och Ryssland är inte vad de en gång var. Deras inbördes förhållanden i dag och i framtiden i fråga om utgångslägen, styrka och handlingsmöjligheter måste klarläggas innan förenklade scenarier redovisas.

Läs merKrigshetsare, Per Blomquist

Förutsättningar enligt regeringsformen för att militärt tillsammans med annan stat möta ett väpnat angrepp: om de rättsliga möjligheterna, Rolf Andersson

Regeringen beslutade den 12 november 2015 direktiv (dir. 2015:111) för en utredning som ska analysera förutsättningarna enligt regeringsformen för att Sverige kan agera militärt gemensamt med annan stat för att möta ett väpnat angrepp mot någon av staterna samt för att hindra kränkningar av någon av staternas territorium i fred och under krig mellan främmande stater. Direktiven har redovisats på alliansfriheten.se inlägg

Frågeställningarna är centrala. De har direkt bäring på Sveriges säkerhetspolitiska hållning. Den tillsatta utredningen har rättsliga utgångspunkter och ska belysa vad som är möjligt inom regeringsformens ramar. Den kommer att analysera olika handlingsalternativ som kan stå till buds i allvarliga lägen, konsekvenserna av sådana vägval, och vad grundlagen medger eller inte medger. Vilka säkerhetspolitiska signaler sänder tillsättandet av en sådan utredning ut till omvärlden?

Läs merFörutsättningar enligt regeringsformen för att militärt tillsammans med annan stat möta ett väpnat angrepp: om de rättsliga möjligheterna, Rolf Andersson

Varför måste Sverige stanna kvar i ett krig utan klar krigsorsak? Jan Guillou i Aftonbladet

På snart femtonde året deltar Sverige i det USA- och Nato­ledda kriget mot stora delar av befolkningen i Afghanistan. Det är sen länge obegripligt.

När Sverige beslöt sig för att ställa upp på USA:s sida i krig kunde det till en början förefalla åtminstone lite begripligt. Världen befann sig då i chock efter terrorattacken den 11 september 2001. Stämningen inbjöd inte till eftertanke och klokskap. Den natten patrullerade svenskt jaktflyg över vårt territorium som terroristskydd. Liberal press hävdade att ”vi alla” blivit amerikaner. Och regeringen Persson beslöt spontant att ställa upp på USA:s rätt till själv­försvar, som skulle bestå i att uppspåra och döda Usama bin Ladin, den man som president George W Bush utpekade som främst ansvarig för terrorattacken.

Efter några års krigande och bombande hade målsättningen att döda Usama bin Ladin hamnat i skymundan. Nu skulle kriget föras i syfte att befria den afghanska kvinnan. Redan då borde den svenska, fortfarande socialdemokratiska, regeringen ha tagit sitt förnuft till fånga. USA satt fast i sitt krig därför att man börjat utan klar målsättning och följaktligen inte kunde dra sig ur utan att framstå som förlorare. Läs krönikan

Ja till Nato är inte lösningen, Per Francke , ledare i Värmlands Folkblad

Den märkbart pressade Natogeneralen John Campbell erkände i veckan att bombningen av ett sjukhus i Kunduz i Afghanistan i början av oktober var ett tragiskt misstag. Ett 30-tal människor, patienter och sjukvårdspersonal, dog i attacken. En rapport visar att de amerikanska styrkorna trodde att de angrep ett talibanfängelse. Bombflyget hade ett tekniskt fel på sina datorskärmar och fick förlita sig på vad de såg på marken. Angreppet pågick i 25 minuter, trots att det under attacken kom information att man kanske riktat vapnen mot fel mål. Läkare utan gränser drev sjukhuset, som var det enda traumasjukhuset i norra Afghanistan. Det var fullt av patienter efter hårda strider i området. Projektilerna riktades mot intensivvårdsavdelningarna och akutmottagningen.

Nato och USA har formellt avslutat kriget i Afghanistan vid årsskiftet. Ändå fortsätter amerikanska styrkor under Natobefäl att strida. Attacken mot sjukhuset i Kunduz kan inte beskrivas som något annat än ett krigsbrott. Läs ledaren

Man är inte betjänt av flum, Anders Björnsson

Kravet på en regeringstillsatt Nato-utredning fortsätter att skvalpa omkring i den säkerhetspolitiska debatten. Men det är hela tiden oklart vad det är en sådan utredning ska utreda. Tror någon att ett enda av de fyra allianspartierna (som inte mera befinner sig i så nära allians med varandra utom på denna punkt, varigenom termen alliansparti tenderar att få en helt ny innebörd) skulle ändra sig om det visade sig efter en sådan utredning att nackdelarna med ett svenskt Nato-medlemskap överväger fördelarna? Endast en informerad medlemsopinion kan åstadkomma något sådant. 

Läs merMan är inte betjänt av flum, Anders Björnsson

Är Sverige på väg att ansluta sig till militäralliansen NATO? Seminariet i Riksdagens förstakammarsal på tema Sverige och NATO.

Videoupptagningar gjorda av Franz Smidek från mötet den 25 november.

1. Sverige på väg in i NATO? Talare: Hans Blix, fd utrikesminister, fd generaldirektör för IAEA LÄNK: https://youtu.be/kk8w1BFXp2o

2. Finland och NATO – Hur står det till?  Talare: Laura Lodenius, verksamhetschef i Finlands fredsförbund. LÄNK: https://youtu.be/u5bGQcZLDBA

3. NATO – En kärnvapenallians. Talare: Maj-Britt Theorin, fd ambassadör LÄNK: https://youtu.be/DJ0nBn9WNwo

4. Paneldebatt – Hur ser ni på ett närmande till NATO?  Samtalsledare: Carl Tham. Jonas Sjöstedt partiledare för Vänsterpartiet, Valter Mutt, utrikespolitisk talesperson för Miljöpartiet, Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt Initiativ, Hans Lindqvist, fd EU parlamentariker och landstingsledamot för Centerpartiet LÄNK: https://youtu.be/jna17aI-uDk

SDs utrikesprogram inför Landsdagarna

Sverigedemokraterna vill: – att Sverige ingår en försvarsallians med Finland. – att det nordiska försvarssamarbetet inom ramen för NORDEFCO fördjupas. – att Sverige står utanför NATO och andra stormakters militärallianser. Den svenska militära alliansfriheten har tjänat landet väl sedan den rådande utrikespolitiska linjen infördes 1814. Det är viktigt att bidra till avspänning i det militärt strategiska område där Sverige befinner sig. Det är därför viktigt att Sverige inte ingår i en militär allians som kan rubba balansen i vårt närområde. Därför ska Sverige stå utanför NATO och andra stormakters militärallianser.

Det finns däremot skäl att försäkra sig om att kunna arbeta förebyggande för att minska risken för militär aggression syftande till att menligt påverka Sveriges nationella frihet eller det svenska folkets självbestämmanderätt. Ett sätt att arbeta förebyggande vore att ingå en allians med Finland. Sverige och Finland möter samma säkerhetspolitiska utmaningar med hänsyn till ländernas gemensamma geografiska läge. Sverige och Finland har därutöver starka kulturella och politiska band och en lång gemensam historia. Läs programförslaget

 

Åland – en träknut, René Nyberg i Försvar och säkerhet, KKrVA

Åland är som en träknut – lätt att plocka isär, men svår att sätta ihop. Om man öppnar frågan om Ålands demilitarisering öppnas även frågan om landskapets särställning och därmed även svenska språkets ställning.

Den nytillträdde svenske ÖB, general Micael Bydén fick i slutet av oktober i Helsingfors frågan: Skyddar demilitariseringen Åland i ett krigsfall? Bydén tvekade en stund men medgav sedan att han inte känner till problematiken i detalj.

I sin nyutkomna bok berör Jukka Tarkka[1] i flera sammanhang Åland och dess demilitariserade status. Han har t.o.m. en mycket enkel lösning till frågan. Han föreslår att Finland ogiltigförklarar demilitariseringsbestämmelserna. Som exempel nämner han operation PAX år 1990, då president Koivisto ensidigt förklarade Paris fredsavtalets 1947 militära begräsningar som föråldrade. Under bokpresentationen i början av september ifrågasatte jag Tarkkas logik och kallade Ålandsfrågan en träknut (pirunnyrkki, burr puzzle), som man nog kan plocka isär men inte lätt sätta ihop igen. Med det menade jag att om man öppnar frågan om demilitariseringen öppnas även frågan om Ålands särställning och därmed även svenska språkets ställning och frågade om Jukka Tarkka vill inleda en diskussion med Sverige om Åland, utan att tala om alla andra intresserade? Läs artikel

Har tredje världskriget börjat? Sören Sommelius

Allt fler talar om ”ett tredje världskrig”. Men det är ett farligt begrepp, ett anammande av jihadisternas språkbruk på ett sätt som skapar rädsla och uppgivenhet. Tredje världskriget har börjat, skrev Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys i Lund, i Sydsvenskan i veckan:

– Som mediekonsumenter sköljs vi dagligen över av en ström av sinsemellan osammanhängande nyheter om olika konflikter från olika områden. Men man ser ingen helhet i det. Att tänka på det som tredje världskriget är ett sätt att se att det faktiskt finns en struktur i det, en pågående destruktiv process som ingen stormakt har kontroll över.

På torsdagen ställde P1-morgon frågan om ett tredje världskrig börjat till Per Wirtén, författare och journalist och Isak Svensson professor och fredsforskare vid Uppsala. Wirtén menade att det var så, konflikterna berör så många över stora landytor, stormakterna är inblandade. Svensson var skeptisk och menade att termen innebär att vi accepterar jihadisternas retorik, att konflikterna är lokala men dras in i globala sammanhang på ett sätt där ”vi” ställs mot ”dom”. Läs artikel