Redaktionen

Julian Assanges framtid står på spill nå som utleveringssaken mot han starter. Det gjør også ytringsfrihet og pressens spillerom overfor illegitim, statlig maktbruk.

6. april 2010 fikkverden se videoen av amerikanske styrker som fra et helikopter i Irak først skjøt to Reuters-journalister. De trodde kamaet til journalistene var et våpen, og tok ingen sjanser. Da en bil kom til for å ta seg av de skutte, tok de på nytt ingen sjanser. Bilen ble beskutt, to barn ble såret. Totalt ble 12 personer drept i angrepet, som offentligheten fikk kjennskap til som følge av en lekkasje fra det til da nokså ukjente Wikileaks.

Nå står grunnleggeren Julian Assages framtid på spill. I går åpnet behandlingen av utleveringssaken av ham i Storbritannia. Ironisk nok er det nok en gang journalistisk virksomhet som er under angrep. USA ønsker å få Assange utlevert for blant annet å ha skaffet til veie denne videoen. Blir han utlevert kan ha risikere 175 års fengsel – i tillegg vil det skape en presedens som kan være en fare for ytringsfrihet og publisistisk virksomhet. Läs artikel

Det svenska bidraget, Swecon-Irak 05 utgörs av en styrka om ca 70 personer med uppgift att utbilda det irakiska försvaret i syfte att bidra till dess förmåga att stå emot den militanta islamistgruppen IS framryckning. Styrkan skall, om behov uppstår tillfälligt förstärkas. Den militära multinationella insatsen som genomförs i Irak och Syrien verkar under en koalition som leds genom USA:s centralkommando i Tampa, Florida. Koalitionens militära plan för Irak syftar initialt till att hindra IS framryckningar genom att bland annat utbilda och träna dess försvarsstyrkor. Det svenska bidraget till koalitionen mot IS verkar i huvudsak i Taji i centrala Irak och har rådgivning och utbildning av de irakiska försvarstyrkorna som huvuduppgift.  Läs pressmeddelande

US Marine Corps har forhåndslagret mye tungt forsvarsmateriell i seks fjellhaller rundt Trondheimsfjorden. Hensikten er at dette skal understøtte hurtig utplassering av styrker hvor som helst i verden, ikke bare i Norge.

Det skal være nok utstyr og forsyninger til å holde en brigade på rundt 16 000 soldater selvforsynt i minst 30 dager. De siste dagene har kjøretøy og våpen blitt klargjort og er nå ute på lufting. Det skal brukes til øvelsen «Cold Response» som pågår fra 2. til 18. mars der hoveddelen av aktiviteten skjer den siste uka. […]

Amerikanernes forhåndslagring har siden 2004 gått under navnet «Marine Corps Prepositioning Program – Norway» (MCPP-N).

Maritime Prepositioning Force (MPF) ble grunnlagt i 1977 og ble operativt i perioden 1984-1986. Her til lands ble dette startet i 1981, da Norge og USA ble enige om en såkalt «Norway Air-Landed Marine Expeditionary Brigade» (NALMEB).

I perioden 1985-1989 ble 62.500 kvadratmeter lagerplass rundt Trondheimsfjorden bygget med Nato-midler, og programmet ble erklært operativt i 1990. Läs artikel

Efter lunch fick Assanges advokat ordet. Han började med att läsa upp Assangesidans argument för att Assange inte ska lämnas ut. Bland annat menar han att utlämningen är politiskt motiverad, det är en faktor som har ökat sedan Donald Trump blev president menar Assanges advokat, Edward Fitzgerald.

Han fortsatte argumentera för att Assange inte ska lämnas ut, eftersom han riskerar att inte få en rättvis rättegång och riskerar att inte behandlas i enlighet med mänskliga rättigheter. Dessutom föreligger självmordsrisk om Assange lämnas ut, sa Edward Fitzgerald.

Fitzgerald lägger också fram vad han menar är bevis för att en amerikansk kongressledamot på president Trumps uppdrag, ska ha erbjudit Assange nåd om han berättade att Ryssland inte låg bakom dataintrånget som ledde till publiceringen av Hillary Clintons e-post 2016. Något som Assangesidan menar visar att utlämningsbegäran är politiskt motiverad. […]

Utlämningsrättegången började på förmiddagen med att advokaten från USA gick igenom varför de vill ha honom utlämnad. Enligt advokaten ska det framförallt bero på att Assange, tillsammans med Chelsea Mannings, ska ha hackat sig in i amerikanska regeringsdatorer.
– Det är en vanlig kriminell handling, ”a criminal offence”, sa advokaten.

Han försöker därmed övertyga domaren om att utlämningsbegäran inte är politiskt motiverad.

– Journalistik är ingen ursäkt för brottsligt beteende, säger USA:s advokat i det här fallet, James Lewis. […]

Domaren i fallet, Vanessa Baraitser, har under första delen av utlämningsrättegången också ställt många frågor om hur USA menar att Assange gjort sig skyldigt till olaga dataintrång när det var Chelsea Manning, amerikanen, som fysiskt gjorde det

USA:s advokat säger att Assange uppmanade Manning att göra dataintrånget och vidarebefordra materialet till Wikileaks.

– Det utgör ett brott som är en grund för utlämning, säger James Lewis.

Assanges advokater menar att det inte gör det. Läs artikel

Per-Inge Lidéns (MP) debattinlägg, ”Låt oss stötta – nu och på sikt” (VF 21/2), om de stora hjälpbehoven i krigets Syrien känner jag sympati för. Det är naturligtvis vår moraliska skyldighet att försöka bistå de hundratusenden som lider alla helvetets kval i Idlib-provinsen under vidrigast tänkbara förhållanden.

Men Lidén säger ingenting om hur den nuvarande situationen har uppstått, endast att kriget är ”helt bedrövligt” och att ”regimen i Damaskus” fäller bomber. Det är riktigt. Ett fullskaligt krig pågår i Idlib, och då ligger det nära till hands att bekämpa fiendesidan med bomber och de medel som erbjuds.

Det gör Damaskus-regimen med all rätt, nämligen med den rätt som benämns internationell rätt eller folkrätt och som var en grundbult i Sveriges utrikespolitik under exempelvis Olof Palmes tid. Syrien är en av FN:s medlemsnationer och ingen utomstående part har legitim rätt att kränka dess territorium. Ändå är det precis detta som skett under större delen av de nio år som stridshandlingarna pågått. Läs artikel

Lokalförsvarsövningar som leds av Arméns truppförband ordnas under tiden 24.2–6.3.2020 i Södra Karelen, Mellersta Finland, Lappland, Norra Karelen, Norra Savolax, Satakunta och Nyland. I övningarna deltar sammanlagt cirka 3 650 representanter för Försvarsmakten och olika myndigheter. […]

Under övningarna övar Försvarsmaktens lokala trupper, olika myndigheter och samarbetsparter lokalförsvarsuppgifter. Genom övningarna utvecklas lokalförsvarets beredskap och prestationsförmåga samt myndigheternas förmåga att samarbeta i situationer som utvecklats snabbt inom hela Finlands område. Övningarna möjliggör utveckling av de lokala truppernas beredskap, stridsförmåga, ledarskap och utrustning. I framtiden kommer lokalförsvaret att ha en allt större roll och ett mångsidigare uppgiftsfält. De lokala bataljonerna som bildats av reservister och avlönad personal har en central uppgift när det gäller att trygga funktioner som är viktiga för samhället.

De lokala trupperna är krigstida trupper som används för lokala strids- och stöduppgifter. De lokala truppernas styrka är att de känner väl till det egna verksamhetsområdet och att deras utrustning och utbildning är skräddarsydd för uppgiften. De utbildas och utrustas enligt sin uppgift. Uppgifter som ankommer på de lokala trupperna är inrättande av trupper, övervakning av områden, skyddande av objekt, olika stridsuppgifter såsom bekämpning av specialtrupper, samarbete med övriga myndigheter och kommunledningen samt stödjande av övriga trupper. Läs artikel

[…]  But there is little doubt that the situations in both Libya and Syria are substantially worse than they were before the United States and its NATO allies began to meddle. Overthrowing Libyan dictator Muammar Qaddafi produced pervasive chaos that has now culminated in a bloody armed struggle between two rival autocratic governments. The author of a new UN report states that the impact of the country’s 9-year internecine conflicts on civilians “is incalculable,” Washington’s effort to oust Assad not only appears to have failed, but it helped lead to the rise of ISIS. More recently, nasty contests for influence between Turkey and Russia have erupted in Syria and Libya, raising the prospect of a dangerous clash between those two major powers, especially in Syria.

In both arenas, the civil wars have displaced vast numbers of civilians, and the resulting refugee flows have caused severe disruptions and societal tensions in neighboring countries—including Washington’s European allies. Those episodes demonstrate why policies must be judged by their consequences, not their intentions. The observation that the road to Hell is paved with good intentions is especially true with respect to foreign military interventions. It is well past time for the architects of such debacles to accept responsibility for their awful handiwork. Läs artikel

[…] I ett brev till Hultqvist framhåller kommunalråden i Boden, Arvidsjaur, Älvsbyn, Luleå och Jokkmokk att regering och riksdag bör beakta den säkerhetspolitiska och militära utvecklingen i Arktis mer än hittills. De påpekar att Ryssland ökar sin militära verksamhet med övningar och förband som sätts upp i Sveriges närhet.

Därför framhåller de att försvaret av norra Sverige behöver förmågan att kunna verka i en subarktisk miljö vintertid och att Hultqvist bör ta initiativ till en Stridsskola i Norr.

Hultqvist uttrycker sig försiktigt positivt om det norrbottniska initiativet.

”Jag är tacksam för förslagen från Boden och de andra försvarskommunerna i Norrbotten och noterar dem. Boden med Norrbottens regemente och Artilleriregementet är och kommer att fortsätta att vara ett viktigt nav i Sveriges försvar”, säger han till NSD 31 januari.

Förhoppningsviskan förslaget om Stridsskola i Norr nu diskuteras på allvar i överläggningarna med övriga riksdagspartier inför arbetet med regeringens kommande försvarsproposition.

Rimligen borde fler se vikten av en sådan investering. Arktis är en superstrategiskt intressant region. Området rymmer 30 procent av världens oexploaterade gasresurser och 13 procent av jordens outnyttjade oljetillgångar. Läs ledaren

När Väst är upptaget av Brexit och “America first” hamnar Arktis i bakvattnet. Ryssland däremot, prioriterar annorlunda. Som svensk känns Moskva oangenämt nära, nu när EU försvagas och USA sluter sig. […]

För att förstå Sveriges utmaning i den arktiska kapprustningen som pågår måste vi prata om geopolitik. En studie av FOI visar att den ryska militära och nukleära närvaron i Nordkalotten fortsätter att öka som en konsekvens av Rysslands ambition att kontrollera Nordostpassagen, den transoceana sjövägen. Den ryska närvaron utgörs framförallt av dess Nordflotta på Kolahalvön, bestående av ett ökande antal kärnvapenubåtar som utgör en stormaktsstatus i Arktis. Nato-landet Norge svarar med koncentrerat försvar i norr, men för Sverige blir Nordkalotten allt trängre. […]

Vad vilja Sverige då? Det räcker att kasta ett getöga på den daterade Arktisstrategin från 2011. Medan Ryssland flaggar på Nordpolen, flaggar Sverige för arktisk miljöpolitik. Ann Linde nämnde i sitt tal under Folk&Försvar 2020 att Ryssland samarbetar på ett konstruktivt sätt i arktiska samarbetsorgan, men så länge Sverige isolerar Arktisfrågan till att handla om klimathotet förstår jag ryssarnas samarbetsvilja. Läs artikel

Det sikkerhetspolitiske landskapet er i bevegelse og utviklingen er bekymringsfull. Stormaktrivalisering og regionale motsetninger preger bildet. Vi ser at den sterkeste tar seg til rette i økende grad, og bruk av militære virkemidler har blitt mer vanlig. Skal Norge sikre sine interesser og bidra til stabilitet i våre nærområder må vi ha et forsvar som er synlig, tilgjengelig og troverdig. Det må ikke skapes et tomrom fordi det fort vil fylles av andre. Det er vi ikke tjent med. […]

Imidlertid ser vi nå at den senere tids utvikling gjør at ambisjoner og krav overstiger det Forsvaret makter å levere. Volumet på personell og materiell er lavt. Denne utfordringen er adressert i mitt fagmilitære råd.

Forsvarsevne. Nå arbeider regjeringen med ny langtidsplan for Forsvaret før denne skal til Stortinget for behandling. Vi i Forsvaret må vise i handling at vi evner å få størst mulig forsvarsevne for de pengene vi har fått tildelt. Läs artikel