Redaktionen Den 15 februari 2020 anmäldes på sajten tre nya böcker om Kina . En kompletterande bok som just givits ut bör här nämnas: chefredaktören på Foreign Affairs Daniel Kurtz-Phelans The China Mission. George Marshall’s Unfinished War, 1945–1947 (W. W. Norton & Company 2019).
Amerikanen George Marshall var arméstabschef under andra världskriget, utrikesminister 1947–49, försvarsminister under Koreakriget 1950–51. Marshallplanen är uppkallad efter honom. Han mottog Nobels fredspris 1953.
Efter lunch fick Assanges advokat ordet. Han började med att läsa upp Assangesidans argument för att Assange inte ska lämnas ut. Bland annat menar han att utlämningen är politiskt motiverad, det är en faktor som har ökat sedan Donald Trump blev president menar Assanges advokat, Edward Fitzgerald.
Han fortsatte argumentera för att Assange inte ska lämnas ut, eftersom han riskerar att inte få en rättvis rättegång och riskerar att inte behandlas i enlighet med mänskliga rättigheter. Dessutom föreligger självmordsrisk om Assange lämnas ut, sa Edward Fitzgerald.
Fitzgerald lägger också fram vad han menar är bevis för att en amerikansk kongressledamot på president Trumps uppdrag, ska ha erbjudit Assange nåd om han berättade att Ryssland inte låg bakom dataintrånget som ledde till publiceringen av Hillary Clintons e-post 2016. Något som Assangesidan menar visar att utlämningsbegäran är politiskt motiverad. […]
Utlämningsrättegången började på förmiddagen med att advokaten från USA gick igenom varför de vill ha honom utlämnad. Enligt advokaten ska det framförallt bero på att Assange, tillsammans med Chelsea Mannings, ska ha hackat sig in i amerikanska regeringsdatorer.
– Det är en vanlig kriminell handling, ”a criminal offence”, sa advokaten.
Han försöker därmed övertyga domaren om att utlämningsbegäran inte är politiskt motiverad.
– Journalistik är ingen ursäkt för brottsligt beteende, säger USA:s advokat i det här fallet, James Lewis. […]
Domaren i fallet, Vanessa Baraitser, har under första delen av utlämningsrättegången också ställt många frågor om hur USA menar att Assange gjort sig skyldigt till olaga dataintrång när det var Chelsea Manning, amerikanen, som fysiskt gjorde det
USA:s advokat säger att Assange uppmanade Manning att göra dataintrånget och vidarebefordra materialet till Wikileaks.
– Det utgör ett brott som är en grund för utlämning, säger James Lewis.
Assanges advokater menar att det inte gör det. Läs artikel
Per-Inge Lidéns (MP) debattinlägg, ”Låt oss stötta – nu och på sikt” (VF 21/2), om de stora hjälpbehoven i krigets Syrien känner jag sympati för. Det är naturligtvis vår moraliska skyldighet att försöka bistå de hundratusenden som lider alla helvetets kval i Idlib-provinsen under vidrigast tänkbara förhållanden.
Men Lidén säger ingenting om hur den nuvarande situationen har uppstått, endast att kriget är ”helt bedrövligt” och att ”regimen i Damaskus” fäller bomber. Det är riktigt. Ett fullskaligt krig pågår i Idlib, och då ligger det nära till hands att bekämpa fiendesidan med bomber och de medel som erbjuds.
Det gör Damaskus-regimen med all rätt, nämligen med den rätt som benämns internationell rätt eller folkrätt och som var en grundbult i Sveriges utrikespolitik under exempelvis Olof Palmes tid. Syrien är en av FN:s medlemsnationer och ingen utomstående part har legitim rätt att kränka dess territorium. Ändå är det precis detta som skett under större delen av de nio år som stridshandlingarna pågått. Läs artikel
Lokalförsvarsövningar som leds av Arméns truppförband ordnas under tiden 24.2–6.3.2020 i Södra Karelen, Mellersta Finland, Lappland, Norra Karelen, Norra Savolax, Satakunta och Nyland. I övningarna deltar sammanlagt cirka 3 650 representanter för Försvarsmakten och olika myndigheter. […]
Under övningarna övar Försvarsmaktens lokala trupper, olika myndigheter och samarbetsparter lokalförsvarsuppgifter. Genom övningarna utvecklas lokalförsvarets beredskap och prestationsförmåga samt myndigheternas förmåga att samarbeta i situationer som utvecklats snabbt inom hela Finlands område. Övningarna möjliggör utveckling av de lokala truppernas beredskap, stridsförmåga, ledarskap och utrustning. I framtiden kommer lokalförsvaret att ha en allt större roll och ett mångsidigare uppgiftsfält. De lokala bataljonerna som bildats av reservister och avlönad personal har en central uppgift när det gäller att trygga funktioner som är viktiga för samhället.
De lokala trupperna är krigstida trupper som används för lokala strids- och stöduppgifter. De lokala truppernas styrka är att de känner väl till det egna verksamhetsområdet och att deras utrustning och utbildning är skräddarsydd för uppgiften. De utbildas och utrustas enligt sin uppgift. Uppgifter som ankommer på de lokala trupperna är inrättande av trupper, övervakning av områden, skyddande av objekt, olika stridsuppgifter såsom bekämpning av specialtrupper, samarbete med övriga myndigheter och kommunledningen samt stödjande av övriga trupper. Läs artikel
[…] But there is little doubt that the situations in both Libya and Syria are substantially worse than they were before the United States and its NATO allies began to meddle. Overthrowing Libyan dictator Muammar Qaddafi produced pervasive chaos that has now culminated in a bloody armed struggle between two rival autocratic governments. The author of a new UN report states that the impact of the country’s 9-year internecine conflicts on civilians “is incalculable,” Washington’s effort to oust Assad not only appears to have failed, but it helped lead to the rise of ISIS. More recently, nasty contests for influence between Turkey and Russia have erupted in Syria and Libya, raising the prospect of a dangerous clash between those two major powers, especially in Syria.
In both arenas, the civil wars have displaced vast numbers of civilians, and the resulting refugee flows have caused severe disruptions and societal tensions in neighboring countries—including Washington’s European allies. Those episodes demonstrate why policies must be judged by their consequences, not their intentions. The observation that the road to Hell is paved with good intentions is especially true with respect to foreign military interventions. It is well past time for the architects of such debacles to accept responsibility for their awful handiwork. Läs artikel
[…] I ett brev till Hultqvist framhåller kommunalråden i Boden, Arvidsjaur, Älvsbyn, Luleå och Jokkmokk att regering och riksdag bör beakta den säkerhetspolitiska och militära utvecklingen i Arktis mer än hittills. De påpekar att Ryssland ökar sin militära verksamhet med övningar och förband som sätts upp i Sveriges närhet.
Därför framhåller de att försvaret av norra Sverige behöver förmågan att kunna verka i en subarktisk miljö vintertid och att Hultqvist bör ta initiativ till en Stridsskola i Norr.
Hultqvist uttrycker sig försiktigt positivt om det norrbottniska initiativet.
”Jag är tacksam för förslagen från Boden och de andra försvarskommunerna i Norrbotten och noterar dem. Boden med Norrbottens regemente och Artilleriregementet är och kommer att fortsätta att vara ett viktigt nav i Sveriges försvar”, säger han till NSD 31 januari.
Förhoppningsviskan förslaget om Stridsskola i Norr nu diskuteras på allvar i överläggningarna med övriga riksdagspartier inför arbetet med regeringens kommande försvarsproposition.
Rimligen borde fler se vikten av en sådan investering. Arktis är en superstrategiskt intressant region. Området rymmer 30 procent av världens oexploaterade gasresurser och 13 procent av jordens outnyttjade oljetillgångar. Läs ledaren
När Väst är upptaget av Brexit och “America first” hamnar Arktis i bakvattnet. Ryssland däremot, prioriterar annorlunda. Som svensk känns Moskva oangenämt nära, nu när EU försvagas och USA sluter sig. […]
För att förstå Sveriges utmaning i den arktiska kapprustningen som pågår måste vi prata om geopolitik. En studie av FOI visar att den ryska militära och nukleära närvaron i Nordkalotten fortsätter att öka som en konsekvens av Rysslands ambition att kontrollera Nordostpassagen, den transoceana sjövägen. Den ryska närvaron utgörs framförallt av dess Nordflotta på Kolahalvön, bestående av ett ökande antal kärnvapenubåtar som utgör en stormaktsstatus i Arktis. Nato-landet Norge svarar med koncentrerat försvar i norr, men för Sverige blir Nordkalotten allt trängre. […]
Vad vilja Sverige då? Det räcker att kasta ett getöga på den daterade Arktisstrategin från 2011. Medan Ryssland flaggar på Nordpolen, flaggar Sverige för arktisk miljöpolitik. Ann Linde nämnde i sitt tal under Folk&Försvar 2020 att Ryssland samarbetar på ett konstruktivt sätt i arktiska samarbetsorgan, men så länge Sverige isolerar Arktisfrågan till att handla om klimathotet förstår jag ryssarnas samarbetsvilja. Läs artikel
Det sikkerhetspolitiske landskapet er i bevegelse og utviklingen er bekymringsfull. Stormaktrivalisering og regionale motsetninger preger bildet. Vi ser at den sterkeste tar seg til rette i økende grad, og bruk av militære virkemidler har blitt mer vanlig. Skal Norge sikre sine interesser og bidra til stabilitet i våre nærområder må vi ha et forsvar som er synlig, tilgjengelig og troverdig. Det må ikke skapes et tomrom fordi det fort vil fylles av andre. Det er vi ikke tjent med. […]
Imidlertid ser vi nå at den senere tids utvikling gjør at ambisjoner og krav overstiger det Forsvaret makter å levere. Volumet på personell og materiell er lavt. Denne utfordringen er adressert i mitt fagmilitære råd.
Forsvarsevne. Nå arbeider regjeringen med ny langtidsplan for Forsvaret før denne skal til Stortinget for behandling. Vi i Forsvaret må vise i handling at vi evner å få størst mulig forsvarsevne for de pengene vi har fått tildelt. Läs artikel
I sin årsredovisning för 2019 skriver Försvarsmakten att man ökar sin försvarsförmåga, lägger grunden för fortsatt tillväxt i nästa försvarsbeslut och har kontroll på ekonomin.
Försiktigtvis tillägger man att ”mycket återstår att göra”.
Det är ett understatement som snarast väcker löje.
Det hade inte gått många dagar in på det nya året förrän Försvarsmakten meddelade att det saknas flera tiotals miljarder för att uppnå målen från Försvarsberedningen som man varit överens med politikerna om.
[…] We could not prove anything until WikiLeaks made public the film from the Apache. Viewing it still has the power to shock: the pilots are cock-a-hoop as they hunt their prey, including people in a vehicle who stop to help the wounded, saying, “Oh yeah, look at those dead bastards,” and, “Ha, ha, I hit them.” Anybody interested in why the US failed in Iraq should have a look.
The WikiLeaks revelations in 2010 and in 2016 are the present-day equivalent of the release by Daniel Ellsberg in 1971 of the Pentagon Papers, unmasking the true history of the US engagement in the Vietnam War. They are, in fact, of even greater significance because they are more wide-ranging and provide an entry point into the world as the US government really sees it. […]
The disclosures were probably the greatest journalistic scoop in history, and newspapers such as The New York Times recognised this by the vast space they gave to the revelations. Corroboration of their importance has been grimly confirmed by the rage of the US security establishment and its overseas allies, and the furious determination with which they have pursued Assange, the co-founder of WikiLeaks.
Daniel Ellsberg is rightly treated as a hero who revealed the truth about Vietnam, but Assange, whose actions were very similar to Ellsberg’s, is held in Belmarsh high-security prison. He faces a hearing in London this week to decide whether he will be extradited from the UK to the US on spying charges. If extradited, he stands a good chance of being sentenced to 175 years in the US prison system under the Espionage Act of 1917. Läs artikel
Avslutningsvis vill vi också lyfta fram en del av resultatet som åskådliggjorde något vi inte hade förutsett. I det här fallet rör det sig om tröskelbegreppens användande kopplat till att belysa ambitionsnivåer i försvaret av Sverige. Dalsjö (2017, s. 15) skriver att en ”tröskel är
en metafor som leder tanken till ett blygsamt hinder”, vilket visar på den begränsade förmåga själva tröskeln har. I både Sveriges nationella säkerhetsstrategi samt i Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin finns två liknande citat som använder ordet tröskel. Om vi tar citatet från den militärstrategiska doktrinen (Försvarsmakten 2016) och ersätter ordet tröskel med ett blygsamt hinder får vi följande mening: ”Tillsammans med
övriga totalförsvaret ska det militära försvaret först och främst utgöra [ett blygsamt hinder] för den som vill angripa eller utöva påtryckningar på Sverige.” Vår slutsats är att sättet som tröskelbegreppen ibland nyttjas på blottlägger en låg ambition från både politiker och Försvarsmakten. Om detta är den faktiska ambitionen med försvaret, en slarvig användning av ordet tröskel eller ett exempel på det Goldmann (2013, s. 10) menar är politisk begreppsplattityd (att förgylla en ståndpunkt genom att säga något tjusigt utan att egentligen få något sagt) går ej att veta säkert.
Henrik Nordén och Johan Modigh: Tröskelbegreppen och dess användande inom svensk försvars- och säkerhetspolitik, Karlstads universitet
Under en vecka med start på lördag ska våldet i Afghanistan trappas ned.
Om det går bra planerar USA och talibanrörelsen att skriva under ett avtal nästa vecka, meddelar USA:s utrikesminister Mike Pompeo.
Överenskommelsen om en veckas nedtrappning av våldet gäller från midnatt afghansk tid, meddelar en talesperson för Afghanistans nationella säkerhetsråd och företrädare för talibanrörelsen. Klockslaget motsvarar klockan 20.30 på fredagskvällen i Sverige.
Förhandlingar mellan talibanrörelsen och USA har pågått sedan 2018 och överenskommelsen ses som ett historiskt steg efter mer än 18 års konflikt i landet, och kan vara en startpunkt för ett avtal som kan leda till krigets slut. Läs artikel