Vad är en säkerhetsrisk? Vi kan för enkelhetens skulle säga: en person, en institution eller en organisation som bedöms vara en fara för rikets säkerhet och därmed fortbestånd. Det behöver inte vara någon som medvetet går främmande makt till handa. Agerandet i sig kan vara ett riskbeteende, på rent objektiv grund. Motivet bör inte vara avgörande, vare sig förmildrande eller försvårande. Det kanske inte finns något motiv alls, i alla fall inget uppgivet. Motivet kan rentav vara att främja säkerheten.
Redaktionen
Nu frivilligt att göra värnplikten – om man ej ger samtycke till registerkontroll, cornucopia.cornubot.se
Det är nu i praktiken frivilligt att göra värnplikten ens om man blir uttagen till värnpliktsutbildning. Anledningen är att alla som tas ut ska genomgå en registerkontroll av Säpo i form av en säkerhetsprövning. Detta kan inte ske utan samtycke, och samtycker man ej kommer man inte kunna påbörja grundutbildning.
Alla tjänster hos Försvarsmakten, inklusive värnpliktig utbildning och krigsplacering via plikt ska nu säkerhetsprövas av Säpo. I praktiken handlar det om en slagning mot belastningsregistret och misstankeregistret hos Polismyndigheten. En sådan slagning kräver dock samtycke, och ger man inte sitt samtycke kan ”någon delaktighet i Försvarsmaktens verksamhet [då] inte påbörjas, varken grundutbildning under värnplikt eller krigstjänstlgöring” uppger Försvarsmakten till SvD.
Registerkontrollerna fortsätter sedan löpande, och sker om inte annat återigen innan eventuella repetitionsövningar.
I praktiken är det alltså frivilligt att genomföra värnpliktsutbildning – även om man tas ut kan man slippa undan helt enkelt genom att inte ge sitt samtycke till en säkerhetsprövning. Läs artikel
Ukraina och Ryssland
Hur är det möjligt att de nära förbundna staterna Ukraina och Ryssland har hamnat i krig med varandra, frågar sig professor Paul D’Anieri i boken Ukraine and Russia. From Civilized Divorce to Uncivil War (Cambridge University Press 2019).
Boken har två mål. Det första är att förklara hur och varför konflikten uppkom. Det andra målet är att analysera relationerna mellan Ukraina, Ryssland, Europa och USA från slutet av det kalla kriget till undertecknandet av Minsk-2 avtalet 2015, vilket förhandlades fram av Tyskland och Frankrike, och som innebar att tungt artilleri skulle dras tillbaka från fronten och att östra Ukraina skulle få ett större självstyre.
I mars 2014 uppgav Natos dåvarande generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen: “We clearly face the gravest threat to European security since the end of the Cold War.” Men efter att ha läst boken blir man övertygad om att den uppkomna situationen endast rör förhållandet mellan Ryssland och Ukraina. Några incitament för Ryssland att starta krig mot andra europeiska stater finns inte. Författaren framhåller att då Ryssland inte gick vidare mot Odessa och södra Ukraina, visar det på en begränsad aptit hos Putin.
Den allmänna värnplikten ska upprätthållas för det militära försvarets behov, meritwager.nu
Ordförande för kommittén är riksdagsledamot Ilkka Kanerva, Samlingspartiet.
– Finländarnas försvarsvilja har traditionellt varit mycket stark och i en klass för sig internationellt. Det ska vi värna om, och upprätthålla viljan också i fortsättningen. Det gläder mig att försvarsviljan hos unga igen har stärkts efter nedgången i den föregående mätningen. Det verkar ha varit fråga om en tillfällig svacka och ingen bestående trend, vilket är fint och viktigt. Nu är vi på rätt väg igen. Kaikkonen betonar, att den starka försvarsviljan är en mycket viktig sak för hela det finländska samhället, inte bara för försvarsförvaltningen:
– Man kan säga att försvarsviljan avspeglar vår kristålighet även i ett större sammanhang. Ju större del av oss som vid behov är redo att göra en insats för vår gemensamma säkerhet, desto bättre är vårt utgångsläge. Till slut informerar Försvarsministeriet också att: Utöver försvarsviljan kartlägger PFI:s undersökning även finländarnas åsikter om bland annat Finlands nuvarande värnpliktssystem och om en allmän medborgartjänst. Försvarsminister Kaikkonen bedömer att den parlamentariska kommitté som ska tillsättas under de närmaste veckorna kommer att hitta mycket värdefull information i undersökningen. Kommittén har till uppdrag att utreda hur värnplikten ska utvecklas.
PFI:s undersökning, som försvarsministern kommenterar, kan man bland annat läsa följande: Varför borde Finland, eller borde Finland inte försvaras med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert? I denna enkät bad vi dem som svarat på frågan om försvarsviljan att motivera sin ståndpunkt. Var och en fick med egna ord uppge högst tre skäl till sitt svar. Självständighet, frihet och eget land viktiga skäl till att försvara Finland De som svarat ja på frågan uppgav sammanlagt dryga 1000 motiveringar. I motiveringarna var det självständighet, fosterland, eget land, frihet och skyldighet som nämndes mest. Också det faktum att Finland är ett bra land och att det lönar sig att försvara det lyftes fram. Den personliga försvarsviljan är fortfarande mycket stark På frågan: “Är ni själv beredd att delta i olika uppgifter inom försvaret enligt förmåga och färdigheter, om Finland blir angripet?”, svarar 85 procent jakande (84 procent år 2018), av männen 88 (89) procent och av kvinnorna 82 (80) procent. Läs artikel
Javier Pérez de Cuéllar obituary, theguardian.com
Peruvian politician and diplomat who served for two terms as the UN secretary general and helped to end the war between Iran and Iraq in the 1980s.
Javier Pérez de Cuéllar, who has died aged 100, was a cautious and conservative Peruvian diplomat who became the secretary general of the United Nations for two terms during a difficult and dismal decade from 1982. He also served, briefly, as president of Peru in 2000-01.
As secretary general, Pérez de Cuéllar faced a series of global crises, including the Iraqi invasion of Kuwait in 1990 and the subsequent Gulf war, and he had to deal with the difficulties caused by the permanent hostility of the Ronald Reagan administration to the UN, as well as the consequent failure of the Americans to pay their dues.
His specific triumphs, which came in his second term, as relations between the Soviet Union and the US thawed, were to help end the war between Iran and Iraq (1980-1988) and to preside over a peace settlement in El Salvador. Läs artikel
Syria war: Idlib ceasefire between Russia and Turkey begins, bbc.com
A ceasefire brokered by Russia and Turkey has come into effect in the northwest Syrian province of Idlib.
The deal was signed in Moscow on Thursday by Russian President Vladimir Putin and his Turkish counterpart, Recep Tayyip Erdogan. […]
What is the ceasefire deal?
The agreement was announced after six hours of talks between Mr Putin and Mr Erdogan in the Russian capital.
The two sides said the deal included:
- A ceasefire from 00:01 local time on Friday (22:01 GMT Thursday) on the whole line of contact
- A security corridor 6km (four miles) north and 6km south of Idlib’s key M4 motorway, which connects the government-held cities of Aleppo and Latakia
- Joint Russian-Turkish patrols along the M4 from 15 March
During the talks, President Erdogan failed to obtain a withdrawal by government forces from their recent territorial gains.
The agreement also lacked any mention of a safe zone where displaced Syrians could take shelter. The UN estimates that nearly a million people have been uprooted by the offensive – the largest exodus of the entire nine-year war. Läs artikel
Nästan 4 000 kontrolleras av Säpo efter värnplikten, svd.se
3789 unga utsätts för löpande registerkontroller av Säpo på uppdrag av Försvarsmakten, även efter avslutad värnplikt. ”Felaktigt och otäckt”, tycker Lisa Holmqvist, själv utsatt och aktiv i Pliktrådet. Rekryteringsmyndigheten anser att det är ”en lagstridig” kontroll och kräver ett stopp.
När värnplikten återaktiverades av regeringen 2017 tog Försvarsmakten beslutet att alla som kallas in placeras på säkerhetsklassade befattningar, både under grundutbildningen och i krigsorganisationen.
– Det är något nytt. Tidigare var det bara i vissa positioner det var säkerhetsklass, nu är alla befattningar säkerhetsklassade, säger Jan Nyquist, chefsjurist vid Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM).
Förutsättningen är att den som kontrolleras ger sitt ”samtycke”. När utbildningen är avslutad och den värnpliktige får sin krigsplacering fortsätter kontrollerna ”kontinuerligt” och utan avbrott. […]
Lisa Holmqvist gjorde sin värnplikt 2018–2019 som signalspaningsoperatör vid Sjökrigsskolan i Karlskrona. Nu är hon vice ordförande i Pliktrådet, vald vid värnpliktskongressen 2019 för att företräda totalförsvarspliktiga gentemot Försvaret.
För henne blev Säpos löpande registerkontroll en obehaglig överraskning:
– Jag upplever det som felaktigt. Det är en sak att jag godkänner det och ger samtycke inför min grundutbildning. Men när jag är klar med den och har lämnat Försvarsmakten tycker jag att det är fel .Läs artikel
Vintersol 2020, forsvarsmakten.se
Övningen genomförs i huvudsak på Bodens södra och Kusträsk skjutfält i Bodens kommun, samt på Lomben och Orrträsk skjutfält i Kalix kommun. Deltagande förband är delar ur Norrbottens regemente, Artilleriregementet och Helikopterflottiljen.
Målet är att samöva förbanden i subarktiska förhållanden inom ramen för ett högkonfliktscenario. Bland annat genom att öva fördröjningsstrid och bekämpning med indirekt eld.
Vintersol 20 är en krigsförbandsövning för tredje brigadspaningskompaniet vid Norrbottens regemente, vilket innebär att inkallad personal kommer att öva tillsammans med kompaniets värnpliktiga rekryter. För övriga deltagande förbandsenheter är Vintersol 20 en grundläggande krigsförbandsövning. Läs pressmeddelande
The U.S. military should end its counterterror operations in Africa, responsiblestatecraft.org
As the United States sensibly backs its military out of Afghanistan and considers drawing down the remaining 5,000 American troops in Iraq, it is time to review the expanded U.S. military presence in West and East Africa (~7,000 troops), particularly counterterror operations. Such a review was announced by Secretary of Defense Mike Esper in December 2019. […]
It is time to pull back these forces. They reflect a militarization of U.S. foreign policy that has accelerated since 2001. Claims to the contrary, the military does not do these operations particularly well and there is growing evidence that they are counterproductive, generating more terrorists than they eliminate and exacerbating instability. They do nothing to counter Chinese or Russian influence in Africa, despite claims that they do. The threat they target is not a vital U.S. interest. In sum, by militarizing U.S. engagement in Africa, security assistance, training, and operations are harming U.S. security interests. […]
The American military is not the right tool for the counterterror mission. The Sahel operation is not making progress, despite the claim by one U.S. special operations captain that U.S. forces are “uniquely suited” to provide this training and support. As the U.S. effort has grown, the number of terrorist attacks in the region has grown exponentially. Since 2010 the number of Islamist groups operating in North, West, and East Africa has risen from five to 25, according to the Africa Center for Strategic Studies of the National Defense University in Washington, DC.
The number of violent incidents for which these groups are responsible has risen 14 percent in the past year. AFRICOM and special operators argue that the increase in violence justifies an even greater U.S. commitment. It is equally plausible that a militarized approach to counterterrorism has set in motion a tit-for-tat process that has accelerated the threat. Läs artikel
Försvaret säger nej till att sälja Telia, svd.se
Försvarsmakten motsätter sig att staten säljer sin andel av Telia. I en ny rapport skriver Försvarsmakten att statens ägarandel inte bör minska, enligt uppgifter till Dagens industri (Di).
Slutsatserna bygger på en ny, fördjupad riskanalys.
Bakgrunden är att en majoritet i riksdagen – Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna – förra våren enades om att ge regeringen i uppdrag att utreda en försäljning. […] Nu har Försvarsmakten lämnat sin hemligstämplade rapport som avslutas med orden ”bör statens ägarandel i Telia i vart fall inte minskas”, Läs artikel
Upprorsbekämpning i Sahel
Sverige deltar sedan 2014 med ett skyttekompani i FN-insatsen Minusma i Mali med uppgiften att stabilisera landet, skydda civila, ge stöd till den politiska dialogen och nationell försoning, främja mänskliga rättigheter samt stödja humanitär biståndsverksamhet.
Situationen i Mali och de fem länderna i regionen Saleh beskrevs från början som en konflikt mellan terrorister och staternas regeringar. Sedan har bilden blivit mer nyanserad, och det står nu klart att striderna i hög grad har sin grund i etniska och religiösa motsättningar där vissa grupperingar delvis också utger sig för att vara jihadister.
Svenska regeringen beskriver detta något kryptiskt: ”Interkommunitära konflikter blir allt tydligare. Ett inslag i de interkommunitära konflikterna är en tilltagande friktion mellan boskapsskötare och jordbrukare i kamp om krympande naturresurser.” (Prop. 2019/20: 29)
Delvis ger detta bilden av ett inbördeskrig, vilket gör att militära insatser utifrån i värsta fall skulle kunna förvärra konflikten.
Iceland and NATO – The Reluctant North? ukdefencejournal.org.uk
Iceland, as you may or may not know, is located in the middle of the Atlantic Ocean. Its geographic location makes it a prime outpost for air and maritime operations. Crucially, Iceland serves as a NATO outpost in the North Atlantic. US and NATO forces, having left Iceland in 2006, are now returning to the island on a rotational basis to enhance the monitoring of air and sea activity around the island. […]
A network of NATO and Icelandic assets – including Boeing P-8 Maritime Patrol Aircraft, coast guard vessels, helicopters and radars – monitor Russian aerial and submarine activity in the region. In case you weren’t aware, Iceland is the only NATO member state that does not have its own military forces.
That hasn’t stopped Iceland contributing a great deal to the effectiveness of NATO. […]
People have long called Iceland a reluctant member of NATO due to the somewhat troubled relationship the country once had with the organisation but I don’t think that holds true today.
Katrin Jakobsdottir, the Prime Minister of Iceland, would appear to agree. The Icelandic PM recently told the euobserver news website:
“We – as the Left-Green party – recognise that there is a strong majority in Iceland in support of Nato membership, but we don’t favour the idea of a permanent military presence here in Iceland.” Läs artikel