Pansarfordon bortom 2035 – för våra behov, kkrva.se

Peter Eriksson och Andreas Näslund, kaptener och tjänstgör vid pansarbataljonen, Norrbottens regemente, I 19

Som det verkar inför kommande försvarsbeslut finns en bred politisk vilja att satsa på armén. Något som försvarsministern tydligt uttryckte den 13 januari vid konferensen i regi av Folk och Försvar i Sälen.

Samtidigt kan vi konstatera att den materiel som idag utgör arméns kärna, Stridsfordon 90 och Stridsvagn 122, börjar bli ålderstigna och är få till antalet. Då de anskaffades, från mitten av 90-talet till tidiga 2000-talet, var det för att utgöra färre bataljoner än vad som nu verkar föreslås.

Försvarsmaktens förslag på när nyanskaffning av stridsfordon och stridsvagnar ska ske, är från 2035 och framåt (FM2015-13192:15, s 50). Detta kan ses som senfärdigt och därmed problematiskt, men vi vill också framhålla den möjlighet som finns här. Givet dessa tidsramar öppnas möjligheten att Sverige själv utvecklar och producerar efterföljaren till Stridsfordon 90 och överväger att utveckla efterträdaren till Stridsvagn 122. Och det finns goda argument för att Sverige borde besluta sig för detta.[…]

När det finns så mycket som talar för att Sverige borde utveckla efterföljaren till Stridsfordon 90 och Stridsvagn 122, varför är beslutet inte redan fattat? Risktagning är det enkla svaret. Det handlar i grund och botten om att våga avdela stora summor pengar över en lång tid för att uppnå ett visst resultat. Något som Sverige framgångsrikt har vågat när det gäller JAS 39 Gripen, Gotland- och Blekingeklassens ubåtar och Stridsfordon 90. Låt oss fortsätta i samma anda och utveckla svenska arméns nya kärna inom landet. Ett nytt svenskt stridsfordon och en ny svensk stridsvagn, för våra behov. Läs artikel

I Finland är värnpliktiga endast skyldiga att delta i fosterlandets försvar!

Rolf Andersson

I Finlands grundlag (127 §) klargörs den för landet grundläggande principiella hållningen till försvaret:

”Varje finsk medborgare är skyldig att delta i fosterlandets försvar eller att bistå försvaret på det sätt som bestäms i lag.”

Detta är en stark portalparagraf. Den inleder grundlagens kapitel om försvaret. Historiskt förankrad i finsk erfarenhet befäster den försvaret som en plikt för alla landets medborgare.

Grunden för försvaret är i Finland den allmän värnplikten. Den är kärnan i det medborgerliga försvaret av republiken. Något annat är inte heller möjligt, när man som i Finland har det nationella försvaret av territoriet i dess helhet som den riktgivande och övergripande strategin.

Läs mer

Rettsstaten i karantene? morgenbladet.no

Hans Petter Graver, professor ved Institutt for privatrett, UiO og preses i Det Norske Videnskaps-Akademi

Alle kan svikte når panikken kryper på og det er nødvendig å fremstå som resolutt og handlekraftig. Det er uheldig at fullmaktsloven er forberedt i hemmelighet.

I hemmelighet har regjeringen forberedt en lov som gir den fullmakt til å gi forskrifter som kan utfylle, supplere eller fravike gjeldende lovgivning. Uten offentlighet har regjeringen forhandlet med partiene på Stortinget om unntakshjemler som setter Grunnlovens regler om lovgivningsmyndigheten til side. Da mediene rapporterte om dette 17. mars, nektet justisminister Mæland å uttale seg om hvilke fullmakter det var regjeringen ønsket. Før det ekstraordinøre statsråd kl. 17, 18. mars, fantes det ennå ikke spor av at en slik lov var på trappene, hverken på regjeringens eller Stortingets nettsider. […]

Loven sier at forskriftene ikke kan fravike Grunnloven, men presiserer samtidig at rettighetene i Grunnloven kan innskrenkes så langt det er forenlig med Grunnloven og menneskerettsloven. Disse abstrakte ordene dekker over realitetene. De vil for eksempel si at regjeringen kan vedta regler som pålegger tvungen arbeidstjeneste, frihetsberøvelse (karantene og isolasjon, men også andre former), inngrep i privatlivet, ytringsfriheten og en hel rekke andre forhold. Den kan også gjøre innskrenkninger i retten til domstolsprøvelse og forandringer i prosessreglene for domstolene. Läs artikel

Finlands krislager kommer till användning i coronatider, dn.se

Till skillnad från Sverige har Finland fortfarande ett beredskapslager för kristider. Nu tycks grannländerna vara intresserade av Finlands förråd av mat och mediciner. Men regeringen begränsar all medicinexport.

Finlands obligatoriska beredskapslager, skyddat av lagen, ska trygga att det finns livsmedel och mediciner för tre till tio månader även om samhället stänger ner. Bufferten räknas ut enligt de senaste årens normala konsumtion och fylls på kontinuerligt. Grossister, sjukhus och medicinfabriker är skyldiga att följa lagen. Den gäller både privata företag och staten.

Många länder hade tidigare ett liknande lager, som en följd av 1900-talets världskrig och geopolitiska kriser.

I Sverige upphävdes beredskapsförordningen 2002. EU-inträdet ledde till att man började montera ner lagren successivt. […]

Finlands självförsörjningsgrad för livsmedel är 80 procent, jämfört med 50 procent i Sverige. Läs artikel

Delar av Totalförsvarsövning 2020 skjuts upp, forsvarsmakten.se

Coronavirusets spridning påverkar många delar av Sverige. MSB:s och Försvarsmaktens övningsledning för Totalförsvarsövning 2020 har därför beslutat att skjuta upp två regionala delar av övningen som skulle genomförts i mars.

Totalförsvarsövning 2020 startade i november 2019 och är planerad att pågå hela 2020 ut. Övningen består av aktiviteter på lokal, regional och nationell nivå liksom i fält. Övningen leds och samordnas av Försvarsmakten och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De delar som nu skjuts upp är två regionala övningstillfällen i Västra och Mellersta militärregionen. Läs artikel

Forsvaret trækker stikket på træningsmission i Irak, politiken.dk

Den sidste del af det danske træningsbidrag i Irak droppes. Det betyder, at 35 danske soldater bliver trukket hjem, mens resten af det hold, som allerede befinder i Irak, begynder nedpakning af den danske tilstedeværelse på Al-Asad-basen.

Det oplyser Forsvaret onsdag.

Træningsbidraget blev indstillet, da det iranske militær angreb basen med missiler i januar. Siden har den irakiske regering udskudt at genoptage træningen af de irakiske styrker for at inddæmme spredningen af coronavirus i Irak. […]

»Den beslutning betyder, at Hold 11 (det nuværende hold i Irak, red.) ikke kommer til at undervise irakiske soldater, da ramadanen samtidig først slutter cirka to uger senere, hvorfor træningen i praksis tidligst vil kunne genoptages omkring 1. juni«, siger han.

»Forsvaret har derfor besluttet, at vi tager cirka 35 danske trænere og 18 af deres baltiske kolleger hjem«. Läs artikel

Under franskt befäl och utan FN-mandat

Utgivarna

Regeringen överlämnade den 12 mars en proposition till riksdagen om svenskt militärt deltagande med 150 man (och ett tak på 250) i den franska styrkan Task Force Takuba i Mali. Truppen skall även kunna verka på Nigers territorium.

Regeringen skriver att den folkrättsliga grunden för ett svenskt deltagande i insatsen är en inbjudan från Mali att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium. Inbjudan skickades i form av ett brev från Malis president till Sverige den 27 november 2019.

Läs mer

Iraq asks United Nations to stop US from committing ”illegal acts” after deadly airstrikes, newsweek.com

Iraq has called on the United Nations to prevent the United States from conducting military actions on its own accord after a series of deadly unilateral airstrikes.

The Iraqi Foreign Ministry released on Tuesday two identical letters sent to the U.N. Secretary-General and the U.N. Security Council in response to U.S. airstrikes that targeted five sites across central Iraq that reportedly killing at least six people, including a civilian, and wounding others. The Thursday strikes came in response to a Shiite Muslim militia’s Katyusha rocket attack that killed two U.S. personnel and a U.K. service member at the military camp north of Baghdad.

The letters, signed by Iraqi permanent representative to the U.N. Mohammed Hussein Bahr al-Uloom, described the strikes as ”a flagrant violation of the conditions of the presence of American military forces in Iraq as well as a dangerous escalation that is meant to make Iraq an arena for regional conflicts and agendas.”

”The government of Iraq expresses its condemnation, in the strongest possible terms, of those heinous American attacks and aggressions that violate the sovereignty of Iraq that violate international law,” the letters said.

The two documents also ”call upon the Security Council to condemn the bombing operations against the Iraqi army and civilian facilities and to assume its responsibility to prevent the United States from committing such illegal acts according to international law and to place full responsibility for the human casualties and infrastructure that resulted from the aforementioned bombing operations.” Läs artikel

Svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali, regeringen.se

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en
svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande till och med den 31 december 2021 för att på malisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och att styrkan även ska kunna verka på Nigers territorium inom ramen för deltagandet i insatsen, förutsatt att en inbjudan från Niger finns. Den totala styrkan beräknas under normala omständigheter bestå av högst 150 personer. Om behov uppstår ska styrkan tillfälligt kunna förstärkas med högst 100 personer.

Det svenska förbandet ska framför allt kunna understödja, undsätta och förstärka pågående insatser inom Task Force Takuba. Det svenska bidraget ska också kunna bidra till att genomföra Task Force Takubas mandat i övrigt inom befintliga resurser och förmågor. Läs propositionen

Försvarsberedningen inför kommande försvarsbeslut, regeringen.se

Den 11 mars 2020 fattade Försvarsministern beslut om anvisningar för Försvarsberedningens fortsatta arbete. Enligt anvisningarna ska Försvarsberedningen delta i överläggningar rörande det militära försvaret inför kommande försvarsbeslut. Överläggningarna ska vara avslutade senast den 15 maj 2020. Regeringens inriktning är att en proposition om försvarspolitisk inriktning ska lämnas till riksdagen under hösten 2020, och att ett nytt försvarsbeslut ska träda i kraft den 1 januari 2021.[…]

I maj 2020 överlämnade Försvarsberedningen sin rapport Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utvecklingen av försvarspolitiken (Ds. 2019:8) till försvarsministern och sedan dess har beredningen varit vilande. I augusti 2019 kom regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna överens om att successivt öka nivån på anslagen till det militära försvaret med 25 miljarder kronor under perioden 2021 – 2025. I november 2019 redovisade Försvarsmakten, Försvarets materielverk och övriga försvarsmyndigheter sina underlag inför det kommande försvarsbeslutet. Under januari och februari 2020 samlade försvarsministern företrädare för riksdagens partier för analyser av myndigheternas underlag. Läs pressmeddelande

Sverige alltmer indraget i krig i Irak

Utgivarna

Från december 2019 har kriget i Irak intensifierats genom amerikanska attacker mot milisbaser i landet och attacker från miliser mot USA och därefter angrepp av demonstranter mot USA:s ambassad i Bagdad. Sedan följde USA:s avrättning av den iranske militäre ledaren Qassem Soleimani, vilket ledde till ytterligare upptrappning.

Den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolves baser har flera gånger angripits av miliser med raketer. USA pekar ut Iranstödda grupper men det är inte helt klarlagt vilka som ligger bakom attackerna.

USA har i en gemensam operation med Storbritannien den 13 mars slagit tillbaka, genom en serie bombattacker över hela Irak, mot baser tillhöriga milisgruppen Kataib Hezbollah.

Läs mer

The Sahel: A new front line in the anti-jihadist war, a-mid-east-journal.blogspot.com

[…] All this has led Britain to announce that it is to augment the 11,620-strong UN force in Mali, known as MINUSMA, by 250 troops. This may not sound particularly significant, but Lt Gen Dennis Gyllensporre, MINUSMA’s Swedish commanding officer, has said that the British contribution will play a vital role in his efforts to turn around a mission that, until now, has widely been seen as a failure. He is planning a total change of tactic. Up to now MINUSMA has been unable to to protect civilians or stabilize the country, because it exerts only the most tenuous authority in the northern towns in which it is based. Outside the towns, the jihadists roam at will, while targeting MINUSMA itself.

Executive Riccardo Maia reckons that the UN base in Timbuktu has come under attack 41 times since he arrived there in 2015. Twelve peacekeepers were killed when jihadists overran the MINUSMA base in Aguelhok last year. Now Gyllensporre plans a radical adaptation of peacekeeping norms. He will split his force into two tiers. One will play a traditional peacekeeping role, with UN troops stationed in bases near important towns, as they are today. The second, which will be spearheaded by the British contingent, will carry out long-range reconnaissance patrols of up to 30 days deep into jihadist territory and be on standby for rapid deployment anywhere in the country. “With a manoeuverable force,” Gyllensporre is reported as saying, “we can be more proactive in anticipating attacks…and going in where there are confrontations. This will be a more robust, versatile part of the force that will enable us to respond decisively. The British contribution will be the tip of the spear of our adaptation.” Läs artikel