Redaktionen

[…] Nu senast, 9-21 juli, genomfördes Seabreeze 18 vid Svarta havet (i Odessa- och Mykolaiv-regionerna m fl områden i nordväst) som engagerade stridskrafter ur samtliga element – luft, land, sjö och amfibie.
Seabreeze är ett årligen återkommande samarrangemang mellan Ukraina och USA med ca 3 000 deltagare från flera nationer där även vi, Partnerskap för fred-landet Sverige, ska ha varit med enligt flera utländska källor! Här är 2018 års deltagarländer i bokstavsordning: Bulgarien, Danmark, Estland, Georgien, Grekland, Italien, Kanada, Litauen, Moldavien, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Storbritannien, Sverige, Turkiet, Ukraina och USA. […]

Enligt just inkomna uppgifter från Försvarsmakten har Sverige sedan 2001 ett samarbetsavtal med Ukraina och vi har deltagit i den här övningen, med stabspersonal, även tidigare år. ”Huvudsyftet är att stärka Sveriges internationella samarbete med Ukraina i allmänhet och ur ett marint perspektiv i synnerhet”.
Vi bugar oss. Läs artikel

[…]Yet China, not Russia, is the real threat today, argued John Mearsheimer, a political science professor at the University of Chicago, and Dr. Sara Moller, an assistant professor of international security at Seton Hall University in New Jersey. […]

Mearsheimer, however, argued that Putin, aggressive as he may be, is not Washington’s biggest headache at the moment. “It boils down to whether or not the United States should remain militarily committed to NATO, whether we should keep large-scale military forces in Europe,” said Mearsheimer. “My answer to that is no.” The professor, who has published six books on international affairs, said the Pentagon’s chief priority right now is containing China.

“Three areas of the world matter strategically to the United States: Europe, East Asia, and the Persian Gulf. For the United States, the key question is whether or not there’s a potential hegemon in one of those regions,” Mearsheimer said. “One of the reasons we stayed in Europe during the Cold War was because the Soviet threat was concentrated in Europe. The fact is, there is no regional hegemon in Europe today—or on the horizon, and indeed there is a regional hegemon: China. That means the US should concentrate all its military might in East Asia. That is what really matters. Europe does not matter very much at all.” Mearsheimer further argued that “the US and its allies—and specifically NATO—created the Russian threat” in the first place, and that NATO, which was formed in 1949, “has pushed Russia into the arms of the Chinese.” Läs artikel

[…] Sedan försvarsberedningen lämnade sin slutrapport ”Värnkraft” i maj 2019 har det framkommit nya finansieringsbehov i det militära försvaret, behov som försvarsberedningen inte hade kännedom om när rapporterna skrevs. Ansenliga delar av de ekonomiska tillskott som försvarsberedningen utgick från har visat sig vara intecknade. Det handlar om så mycket som hälften under perioden 2021–2025 och mer än en fjärdedel i den därefter följande femårsperioden. För att den helhet som försvarsberedningen var enig om faktiskt skall kunna genomföras krävs ytterligare tillskott om totalt cirka 50 miljarder kronor under tioårsperioden 2021–2030.

Det går inte att blunda för att det sedan många år finns en strukturell underfinansiering av försvaret. I grunden beror denna på en diskrepans mellan de mål politiken satt upp för försvaret, inklusive beställningar av svenskproducerade materielsystem i korta serier, och hur mycket pengar man faktiskt varit beredd att tillskjuta. De tillskott som nu krävs handlar även om att kompensera för konsekvenserna av reduceringen av försvarsbudgeten sedan 1990-talet, som ledde till att över 90 procent av armén lades ner och att hela det civila försvaret avvecklades.[…]

Om en stormaktskonflikt skulle bryta ut i Europa vore det förödande för Sverige. Europa har återigen blivit en allvarlig konfliktzon med tre kritiska områden där en stormaktskonflikt skulle kunna bryta ut: Nordkalotten med Nordnorge och Kolahalvön; södra Östersjöområdet med Polen, Baltikum och Kaliningrad; södra Ukraina med Svartahavskusten. I dessa områden finns insatsberedda styrkor som kan få en militär konflikt att eskalera till en större konfrontation. Vår säkerhetspolitik, stödd på ett trovärdigt och krigsavhållande folkförsvar, bör därför inriktas på att i möjligaste mån och i samarbete med andra länder minska riskerna för ett nytt stormaktskrig i Europa. Läs artikel

There was a dangerous incident on Thursday over Syria involving two U.S. jets and an Iranian passenger plane bound for Beirut:

An Iranian passenger plane en route from Iran to Beirut swerved and dropped abruptly to avoid two fighter jets, injuring several passengers before landing in Beirut, Iranian and Lebanese television stations reported on Thursday evening. […]

Centcom confirmed that U.S. jets were involved, and claimed that they were conducting a routine patrol in connection with the al-Tanf base in southeastern Syria. This latest incident is another reminder that the U.S. military presence in Syria is unauthorized and illegal. U.S. jets have no business operating in Syrian airspace, and U.S. troops have no business being on Syrian territory. The jets were operating illegally to safeguard an illegal base, and in the process they nearly caused a terrible accident. U.S. jets shouldn’t be interfering with civilian flights over Syria. They shouldn’t be there at all. Just imagine how the U.S. would respond if the positions were reversed and a U.S. passenger plane were harassed in a similar fashion by fighters from a hostile government in another country’s airspace. This incident is bound to increase tensions between Iran and the U.S., which were already quite high following the acts of war that been carried out inside Iran in recent weeks. Läs artikel

Recent protests in Mali pose the greatest threat to the regime of Ibrahim Boubacar Keita, who has led Mali since 2013. Endemic corruption, Keita’s failure to curb the militant threat in the north of the country, and accusations of electoral  fraud have spawned a disparate protest movement, the M5RFP, led by influential cleric Mahmoud Dicko. The responses by foreign powers, especially France, could help determine Keita’s fate. Like many other leaders in the region, including Idriss Deby and Mohamedou Essoufou in neighbouring Niger and Chad respectively, Keita owes his survival, to a large extent, to French and American support. Mali is, after all, the epicentre of the militancy in the Sahel, and currently the home of the second largest UN peacekeeping mission (MINUSMA), comprising over 15 000 UN personnel (13 000 military troops and 2 000 police). […]

Since April 2019, following the massacre  of over 100 Fulani people the previous month, numerous protests have occurred against the government’s inability to restore stability to the country. Teachers and widows of soldiers killed on duty also protested, calling for salary and pension increases. Keita’s inability or unwillingness to oppose French designs for the country has also caused much dissatisfaction. Most Malians are critical that militancy in the country has grown despite the presence of UN, French and regional troops in the country. Huge protests opposing France’s presence occurred in 2019 and 2020, resulting in the French president, Emmanuel Macron, summoning Sahelian leaders to Pau in January 2020. A poll in Bamako in December 2019 saw Keita’s approval at twenty-six per cent; over eighty per cent of the participants had a negative view of France and wanted Paris to leave the country. Significantly, Bamako, home to most of the country’s population, was previously seen as a Keita stronghold. […]

An attack on a military convoy on 13 June, likely by Jama’a Nusratul  Islam WalMuslimin (JNIM), killed over twenty Malian soldiers. Further, the UN reports that between January and June, around 300 Fulani and Dogon people were killed in communal violence in the country’s central regions. Keita’s attempts to negotiate with militant groups, which was mandated by the 2017 National Conference of Understanding (NCU), but which had been delayed because of government intransigence and pressure from outside powers, has stalled. Seeking to benefit from the growing anti-French sentiment, JNIM stated that it would only begin negotiations after France pulled troops out of the country, and referred to Mali as French-occupied territory. Läs artikel

[…] Slik jeg ser det, er det avgjørende spørsmålet hvilken hær vi trenger – den teknologiske og profesjonelle, som er så å si uten reserver, eller en hær som kan utvides/forsterkes av et mobiliseringstillegg, altså en reserve, som kan dekke tomrom og erstatte tap. Vi er tilbake til den klassiske debatten om den store eller den lille hær. Den «diesen-ske» (Sverre Diesen, tidligere forsvarssjef, red. anm.) tilnærming til dette synes å være den gjeldende: Vi trenger ikke sidrumpet ryggsekkforsvar. Teknologi og profesjonalitet er mantraene, for det gir kampkraft, som er et annet mantra. Det kan imidlertid se ut for at denne tilnærming kan bli trumfet av den sikkerhetspolitiske utvikling, som får flere og flere til å spørre om ikke Norge etter hvert bør få en hær som kan forsvare landet. Da må Hæren kunne utvides, den må ha en reserve. […]

Den gamle utdanningsordningen hadde en del verdier i seg som dessverre lett blir oversett. Den virket i en tid da verneplikt ble sett på både som en plikt og en rett. Verneplikten var alminnelig, i ordets egentlige betydning. Det ble rekruttert bredt til befalsutdanning gjennom opptak til befalsskoler og sersjantkurs. Det ble informert om både befalsskole og sersjantkurs på sesjon. Sersjantkursene ble i tillegg annonsert for alle rekrutter på rekruttskolene, og det var stor konkurranse om plassene. Läs artikel

An American transport vessel called the Endurance Vehicles Carrier delivered 3,000 Marines, military vehicles and equipment to Greece on Tuesday to participate in the NATO exercise dubbed “Atlantic Resolve 2020.”

The ship is docked at the port of Alexandroupolis in northern Greece.

The military exercises will be held in Romania, and the equipment will be sent there by rail.

The transportation of troops and military equipment will begin on Thursday, July 23, in the presence of Greece’s National Defense Minister Nikos Panayotopoulos, US Ambassador to Athens Geoffrey Pyatt and chief of the General staff Lieutenant General Konstantinos Floros. Läs artikel

Utrikesminister Ann Linde (S) :

Gudrun Brunegård har frågat mig på vilket sätt jag avser att arbeta för att bringa klarhet i varför den svenska Rudholmska arbetsgruppen slutade att kritiskt granska inkommande material och placerade sig närmare de rhodesiska utredningarna än FN kommissionen och varför Utrikesdepartementet efter utredningen 1993 i huvudsak lät saken bero.

Omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död är ännu inte klarlagda. Regeringen anser det vara av största vikt att ärendet fortsätter att utredas.

Regeringen anser att detta bäst genomförs av en oberoende utredare och fokuserar på att initiera och slå vakt om en FN-ledd process. Ett antal resolutioner har antagits i generalförsamlingen på svenskt initiativ och en oberoende utredare har fått i uppdrag att bringa ytterligare klarhet i vad som hände i Ndola 1961. Från regeringens perspektiv behöver den oberoende utredaren avgöra vad som är mest relevant att utreda för att föra saken framåt. Sverige har därför drivit på för att utredaren ska få ett brett och oberoende mandat samt att denne ska få tillgång till relevant material.

Den senaste resolutionen antogs den 27 december 2019 och utredningen pågår i skrivande stund med planerad återrapportering till generalförsamlingen hösten 2021. Sverige står i nära kontakt med FN och den oberoende utredaren och bistår vid behov med kontakter och annat stöd.

Låt mig på nytt understryka, som jag gjort vid ett flertal tillfällen, att Sverige kommer att fortsätta ansträngningarna att med full kraft utröna vad som hände i Ndola 1961. Läs svaret