Redaktionen

Försvarsmakten har inlett en beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. Enligt myndigheten pågår omfattande militär verksamhet i regionen – både från rysk och västlig sida – på ett sätt som ”i vissa delar inte upplevts sedan kalla kriget”.

– Vi vill ha kontroll över vad som sker längs våra gränser, säger Försvarsmaktens insatschef Jan Thörnqvist. […]

Just nu pågår även en rysk militärövning i Östersjöområdet. Enligt Försvarsmaktens uppgifter ska den omfatta 6.000 man, till mark, sjö och i luften. Sammantaget är läget mer instabilt, konfliktfyllt och svårare att förutse, uppger Jan Thörnqvist.

– I det läget ställer det höga krav på vår beredskap, alla de här faktorerna bidrar till ett läge som inte är särskilt gynnsamt, säger han till DN.

För att samla in mer informationom vad som pågår har Försvarsmakten inlett en beredskapsinsats i sydöstra och mellersta Östersjön. Den fokuserar på att förstärka sjöövervakningen i Östersjön till havs och från luften samtidigt som den militära närvaron även ökar på Gotland.

– Vi har ökat vår förmåga att få en omvärldsuppfattning. Vi vill ha kontroll över vad som sker längs våra gränser,

Hur många förband som satts in och var vill Försvarsmakten inte svara på, men det handlar om enheter till mark, sjöss och i luften.

– Vi går aldrig ut med sådana detaljer. Det skulle ge någon som vill göra något mot Sverige en större fördel och kan äventyra säkerheten för inblandade förband. Det finns ingen anledning att bjuda på det. Läs artikel

Etter statskuppet i Mali er landet plutselig tilbake til en situasjon lik den som oppsto da det forrige statskuppet skjedde i 2012.

Det skjer på tross av åtte år med tung internasjonal militær tilstedeværelse. Sammenlignet med 2012, er Mali i dag i en enda mer prekær situasjon. Nå som president Ibrahim Boubacar Keita har gått av og oppløst nasjonalforsamlingen, er det en militærjunta som midlertidig styrer landet. Veien framover er spent og usikker. Situasjonen får konsekvenser for aktører som FN, EU, Frankrike og Norge, som vil nå bli tvunget til å håndtere en ustabil situasjon i Bamako, samtidig som de skal utføre det krevende mandatet de allerede har. […]

Soldatene som gjorde opprør består hovedsakelig av høyere offiserer. Presidenten av CNSP er utnevnt som Colonel (oberst red. anm.) Assimi Goita, som ledet en base for spesialstyrker i sentral Mali. De har i tillegg påpekt at de ønsker å ivareta samarbeid med internasjonale partnere i Mali og at de støtter fredsavtalen. […]

Kuppmakerne er allerede under sterkt internasjonalt press. FN, Den Afrikanske Union (AU), ECOWAS (en regional blokk med 15 medlemsstater i Vest-Afrika), EU, Frankrike og USA har sterkt fordømt kuppet. AU har suspendert Mali. […]

MINUSMA lovte umiddelbart at de skal fortsette sine operasjoner som i stor grad er knyttet til å støtte politiske prosesser som fredsavtalen og å beskytte sivilbefolkningen. Uten en tydelig politisk autoritet å forholde seg til i Bamako og med et statsapparat som i praksis er i oppløsning, blir det vanskelig å gjennomføre disse målene. Andre viktige søyler i deres mandat – som å utvide og bygge opp det maliske statsapparatet – vil måtte legges på is. […]

Krisen gir også internasjonale aktører muligheten til å revurdere sine nåværende strategier for å stabilisere Mali. Vanskelige spørsmål knyttet til mandatene må stilles.

MINUSMAs mandat er å styrke et statsapparat som mangler legitimitet blant store deler av Malis befolkning. Maliske sikkerhetsstyrker, som skal bygges opp av EU, Frankrike og Takuba, har også bidratt til økt konfliktnivå ved å bevæpne militser og å utsette sivilbefolkningen for overgrep. Läs artikel

The junta that seized power in Mali wants a military-led transitional body to rule for three years, and has accepted that ousted president Ibrahim Boubacar Keita return home, sources in a visiting West African delegation said Sunday.

”The junta has affirmed that it wants a three-year transition to review the foundations of the Malian state. This transition will be directed by a body led by a soldier, who will also be head of state,” a source in the ECOWAS delegation in capital Bamako told AFP.

”The government will also be predominantly composed of soldiers” under the junta’s proposal, the source said on condition of anonymity.

The source added that the junta has agreed to ”free president Keita”, who has been detained along with other political leaders since the coup on Tuesday, and he ”will be able to return to his home” in Bamako. […]

However Mali’s neighbours have called for Keita to be reinstated, saying the purpose of the visit by the delegation from the regional ECOWAS bloc was to help ”ensure the immediate return of constitutional order”.

Leaders of the military junta led by Colonel Assimi Goita and mediators from West Africa’s regional bloc led by Nigeria’s former president, Goodluck Jonathan, met behind closed doors all day on Sunday.

”We have been able to agree on a number of points but not yet on all the discussions,” Jonathan told reporters on Sunday night after negotiations that lasted around nine hours. Läs artikel

Norsk personell i Bamako holder seg på hjemmekontor. Utenfor er det fortsatt uklart hvem som har makten i Mali etter kuppet. […]

MINUSMA-misjonen til FN ble vedtatt i 2013, og skal støtte politiske prosesser i landet og utføre sikkerhetsrelaterte oppgaver, skriver Forsvaret på sine nettsider.

– Norske myndigheter følger utviklingen i Mali med stor bekymring. MINUSMA har blant annet som oppgave å beskytte sivile, bidra til å reetablere statens autoritet og gjenoppbygge den statlige sikkerhetssektor, samt fremme og forsvare menneskerettighetene, skriver forsvarsminister Frank Bakke-Jensen i en e-post til Forsvarets forum torsdag.

Forsvarets forum har rettet en rekke spørsmål til departementet, blant annet hvorvidt det er riktig å delta i en FN-misjon når den regjeringen misjonen har støttet, er blitt kastet i et kupp. Departementet har ikke svart på de enkelte spørsmålene, men har sendt over en uttalelse fra Bakke-Jensen.

– Mandatet er utstedt av FNs sikkerhetsråd, og dette er ikke kalt tilbake. Så lenge mandatet står er det ikke noe som i dag som tyder på en endring i regjeringens beslutning om å videreføre Norges bidrag til MINUSMA eller at vi vil trekke oss ut av FN-misjonen, står det blant annet i uttalelsen. Läs artikel

Amerikanske soldater skal i løpet av de neste tre årene trekke seg ut av Irak, ifølge Iraks statsminister Mustafa al-Kadhimi.

– USAs president Donald Trump har bekreftet at amerikanske soldater vil trekkes ut av Irak i løpet av de neste tre årene. De diskuterer også utplasseringen utenfor Irak, sa al-Kadhimi fredag til landets statlige TV-kanal Iraqiya.

Uttalelsen kommer dagen etter at han møtte Trump i Washington. Trump sa etter møtet at de amerikanske styrkene skal trekkes ut av Irak, men spesifiserte ikke når dette skal skje. Läs artikel

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) har under fredagen suttit i samtal med sin ryska motsvarighet Sergej Lavrov, enligt TT. Under samtalet ska ministrarna pratat om den misstänkta förgiftningen av den ryska regimkritikern Aleksej Navalnyj och om protesterna i Belarus.

Nästa år kommer Sverige att ta över rollen som ordförande för OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Enligt Ann Linde ska hon och Lavrov diskuterat möjligheterna för OSSE när det kommer till att föra dialog mellan Belarus president Lukasjenka och oppositionsledaren Svjatlana Tsichanouskaja, som anklagar presidenten för valfusk.

”Jag hade ett konstruktivt samtal med min ryske kollega Lavrov om hur OSSE, där även Ryssland är medlemmar, kan användas för att hantera situationen i Belarus. Detta ligger i alla OSSE:s medlemsstaters intresse och har betydelse för säkerheten och stabiliteten i vårt närområde”, säger Ann Linde i ett mejl till TT. Läs artikel

Ryssland genomför en Open Skies-inspektionsflygning i Finland 17 – 21 augusti 2020. Flygningen sker inom ramen för Open Skies-avtalet.

Open Skies är ett avtal vars målsättning är att främja öppenhet och säkerhet i Europa. Avtalet möjliggör för medlemsländerna att utföra inspektions- och fotograferingsflygningar i de andra medlemsländernas luftrum i enlighet med en på förhand uppgjord flygningsplan. Finland anslöt sig till avtalet i februari 2003.

På grund av coronaviruset är förutsättningen för inträde i landet att personerna har intyg över negativt COVID19 PCR-testresultat, som tagits inte mindre än 72 timmar före ankomst till landet. Vid ankomst till Finland förnyas testet med  Centrets för militärmedicin åtgärder. Samtidigt testas finländarna i värdgruppen. Efter testet går båda grupperna till isoleringsliknande förhållanden tills testresultaten har blivit klara (ungefär 24 timmar). Läs pressmeddelande

USA har aktiverat en mekanism för att tvinga igenom ett återinförande av alla FN-sanktioner mot Iran – med hjälp av en klausul i det kärnenergiavtal som Washington inte längre är en del av – men tongivande medlemmar i säkerhetsrådet gör tummen ner. […]

Pompeo reste under torsdagen, på order av president Donald Trump, till New York för att meddela FN:s säkerhetsråd om USA:s avsikt att på egen hand tvinga fram ett återinförande av sanktionerna.

Det handlar om de internationella straffåtgärder mot Iran som hävdes som en del av det kärnenergiavtal som slöts 2015 mellan Teheran och USA, Kina, Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Syftet med avtalet är att hindra Iran från att utveckla kärnvapen. […]

Frankrike, Tyskland och Storbritannien meddelar, i ett gemensamt uttalande, att de är emot återinförda sanktioner och inte erkänner USA:s rätt att aktivera klausulen. Läs artikel

The UN Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali (MINUSMA), which supports political processes and reconciliation in the country, will continue operations despite this week’s military coup.  Mali’s President Ibrahim Boubacar Keïta resigned after a military mutiny that has plunged the west African nation into political chaos. The  (MINUSMA) peacekeeping force  maintains 15,451 military personnel in Mali.  Peacekeepers also carry out several security-related tasks to ensure stability and protection of civilian. […]

The UN Security Council Wednesday strongly condemned the military mutiny in Mali that led to the arrest and  forced resignation of President Ibrahim Boubacar Keita.  The members of the Security Council held an emergency meeting on the crisis in Mali and expressed their deep concern regarding the recent political developments in the west African nation. They urged those mutineers to release safely and immediately all the officials detained and to return to their barracks without delay. They also underlined the urgent need to restore rule of law and to move towards the return to constitutional order.  UN Security Council members also reiterated their strong support to the Economic Community of West African States’ (ECOWAS) initiatives and mediation efforts in Mali and expressed their support to the two ECOWAS communiqués of 18 August 2020 as well as to the one from the African Union Chairperson. Läs artikel

Sverre Diesen avviser i sitt svar i DN 17. august til min kommentar 13. august at det er noe motsetningsforhold mellom et forsvar som skal kunne føre krig og et forsvar som kan bidra til å unngå krig, og at en krigsavvergende forsvarsstruktur kan greie seg med enklere og billigere materiell. For dersom vi har en ambisjon om å ta kampen opp om krigen likevel kommer, er det formålsløst og uetisk å ikke gjøre det på kvalitativt like fot med angriperen.

Dette siste postulatet er kjernen i vår uenighet.

[…] Vi er enige om at dersom Norge blir angrepet, må vi ta kampen opp, og at formålet da ikke er å «vinne», men å utløse alliansegarantien i Atlanterhavspaktens artikkel 5 – et formål på storstrategisk/militærpolitisk nivå. Det ligger i Diesens postulat at for å kunne oppnå dette formålet, er det nødvendig å vinne dueller på slagmarken på taktisk/teknisk nivå.

Han gjør seg med det til talsmann for krig på like fot med motstanderen, for symmetrisk krigføring, mens konvensjonell visdom tilsier at den materielt underlegne part bør kompensere for sin underlegenhet ved å unngå å møte fienden på like fot, med asymmetrisk krigføring. Forsvarets fokus på symmetrisk krigføring er årsaken til at vi har endt opp med en forsvarsstruktur som, enhet for enhet, har stor slagkraft, men hvor våpensystemene er så dyre at antallet enheter er blitt så lite og ammunisjonsbeholdningene så små, at utholdenheten nærmer seg det meningsløse.

Et krigsavvergende forsvar må kunne etablere tilstedeværelse som ledd i effektiv håndheving av suverenitet og suverene rettigheter i fredstid og for å kunne reagere raskt og hensiktsmessig på krenkelser eller andre episoder som måtte oppstå. Gitt territoriets utstrekning og størrelsen på havområdene som er underlagt norsk jurisdiksjon, tilsier det kvalitet i form av volum.

Når Forsvaret blir så lite som det nå er blitt, og utholdenheten så kort, gir det en angriper muligheten til å etablere et fait accompli, et fullbyrdet faktum i løpet av kort tid, som i hans øyne vil redusere sannsynligheten for at angrepet vil utløse alliansegarantien i Nato. Et høyteknologisk, men knøttlite forsvar har derfor mindre avskrekkende virkning enn et forsvar med utholdenhet i form av volum, som gjør at en angriper ikke kan regne med at krigen vil bli kortvarig. Läs artikel