Vi har inte glömt Krim, nordiska och baltiska utrikesministrar , formin.finland.fi

Ryssland måste ställas till svars, skriver nordiska och baltiska utrikesministrar i samband med årsdagen av den olagliga annekteringen av Krimhalvön.

I dag är det två år sedan Ryssland olagligen annekterade Krim och Sevastopol. Annekteringen markerade början på Rysslands pågående angrepp på Ukrainas territoriella identitet och utgör den mest uppenbara kränkningen på flera årtionden av FN-stadgan, internationell rätt samt en överträdelse av de nyckeldokument som ligger till grund för säkerhetsordningen i Europa, till exempel Helsingforsslutakten och Parisstadgan.

Sedan dess har människorättsläget i Krim försämrats katastrofalt. Invånare på Krimhalvön tvingas skaffa ryskt medborgarskap. Det finns mängder av rapporter om tortyr och misshandel av etniska ukrainare och personer från den tatariska folkgruppen. Det ukrainska språket utsätts för starka påtryckningar och mediefriheten begränsas.Läs artikel

En kommentar om förtroende, Per Blomqvist

Har tagit del av Anders Björnssons förträffliga artikel om förtroende sett i ett historiskt perspektiv. Tack!

Under mitt långa liv som jägarsoldat var förtroendeskapande ett återkommande tema. Vi uppträdde – eller bättre uttryckt: vi fanns – över ytor som främst bestämdes av samhällets infrastruktur, där bataljonens ledning och underhållsdepå var en väsentlig geografisk plats. Strid söktes av små enheter, grupp till pluton, på platser där en motståndare fanns. Där tog det lång tid att fastställa dennes styrka och svagheter. De senare söktes och utsattes för överfall.

Läs merEn kommentar om förtroende, Per Blomqvist

Angående förtroende, Anders Björnsson

Förtroende eller tillit, ”trust”, är en term som allt oftare återkommer i den samhällsvetenskapliga litteraturen. Den rör primärt relationen mellan stat och medborgare, men också den medborgare emellan. För att man ska kunna göra rationella val, och någorlunda beräkna deras utfall, får det inte finnas för mycket slagg som stör kalkylen.

Också i affärslivet är förtroenderelationer en väsentlig komponent. Man ska kunna lita på att inte bli lurad, och då kan man inte själv vara en bedragare. Korruption och gangsterism gör det svårare för den hederliga affärsmannen att uppnå uppsatta mål; och verksamheten i sig själv, i den mån man inlåter sig i den, leder oundvikligen till betydande extrautgifter, ”transaktionskostnader”, och i sista hand till fördyrande domstolsprocesser, åtminstone i rättssamhället.

Läs merAngående förtroende, Anders Björnsson

Svenskt luftrum kränkt av danskt statsluftfartyg, Försvarsmakten 18 mars

Två danska stridsflygplan av typen F16 genomförde en patrullflygning i södra Östersjön och normalt sker detta utanför svensk territorialgräns. Denna gång gör flygplanen en mindre kursändring när de befinner sig söder om Sandhammaren och hamnar en kort sträcka innanför territorialgränsen, men lämnar nästan omedelbart svenskt område. Svensk incidentrote startade för att markera närvaro på platsen.Försvarsmakten har lämnat över en rapport om händelsen till regeringskansliet. Information från försvarsmakten 

Ett starkare försvar – möter varje hot, klarar varje utmaning, Försvarsmakten

Vår militära förmåga ska skapa en tröskel med starkt avhållande effekt mot alla typer av hot och angrepp. Varje medarbetares unika kompetens och förmåga är därför avgörande.Förmågan till operativ effekt i väpnad strid ska vara så hög att risken för angrepp i olika former minskar radikalt. Den militära tröskeln ska verka avhållande, så att kris aldrig övergår i krig.

Tröskeleffekten och den bakomliggande väpnade förmågan är nyckeln i Sveriges militära doktrin. Syftet är att förvägra en angripare att nå sina mål och att kostnaden för ett angrepp ska bli avhållande högt. I kombination med politiska, diplomatiska och ekonomiska medel ska tröskeln förebygga och motverka viljan att angripa Sverige, vår integritet och våra intressen.Den militära tröskeln består ytterst av vår förmåga till väpnad strid med krigsförband som har rätt förmågor, hög krigsduglighet och hög tillgänglighet.Tröskeleffekten är kärnan i ett starkare försvar, som möter varje hos och klarar varje utmaning. Läs artikel

Skjut upp beslutet om Nato-avtalet, fem socialdemokrater i Aktuellt i politiken

Skjut upp beslutet om värdlandsavtalet med Nato och ge partiorganisationen mer tid att diskutera. Avtalet ger en ny regering möjlighet att öppna dörren för Nato och i värsta fall kärnvapen, varnar Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Helle Klein, Carl Tham och Anna Karin Hammar.

Den 28 februari, på 30-årsdagen av mordet på Olof Palme, samlades människor över hela Sverige och i världen för att hedra hans minne och gärning. Genomgående hyllades Palme för sin tydliga och uthålliga kamp för gemensam säkerhet och militär alliansfrihet, solidaritet med fattiga och förtryckta och mot kärnvapen och kapprustning.
Samma vecka gick från S-högkvarteret ett massutskick, betecknat Värdlandsavtal för en solidarisk försvars- och säkerhetspolitik, ut till partistyrelse, riksdags- och EU- ledamöter, partistyrelsens kansli, 26-manna och valkretsombudsmän, politiska sekreterare i kommun och landsting, ordförande i partidistrikt och arbetarekommun, gruppledare i kommun och landsting samt till förtroendevalda och kansli i Sido­organisationerna. Läs artikel

Hemliga svenska hjälpen till Frankrike – laserstyrda bomber, svt.se

Riksdagen får nu ge sig i kast med regeringens proposition om hur Sverige ska stödja Frankrike militärt i kampen mot IS. Enligt flera källor till SVT Nyheter handlar det om att Sverige ska sälja ett antal laserstyrda precisionsbomber till Frankrike.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) försvarar regeringens förslag till att sälja försvarsmateriel till Frankrike.

– Detta är materiel som Frankrike efterfrågat och som låg väldigt högt på deras önskelista och vi vill bidra till och stärka deras förmåga på den punkten. Hultqvist betonar att Försvarsmakten gett klartecken till att den svenska försvarsförmågan inte påverkas av denna försäljning. Samtidigt ska de pengar som försäljningen ger gå till att köpa in nya vapen motsvarande de som säljs, enligt regeringen. Läs artikel

Vanhanen öppnade presidentspelet, Österbottens tidning

Ordförande för Centerns riksdagsgrupp, Matti Vanhanen, ställer upp som Centerns presidentkandidat. Han säger att han efter några veckors tänketid kommit fram till att han vill ställa upp.

Riksdagsledamoten Vanhanen sade att han nu kommer ut med sina planer oavsett vad den nuvarande presidenten Sauli Niinistö tänker om en eventuell fortsatt presidentperiod.
Vanhanen repeterade på torsdag också sin ställning till Nato.

– Jag är inte för ett medlemskap i Nato, men optionen måste finnas. Läs artikel

Kommentar till “Värdlandsavtal bättre än Natomedlemskap” av Robert Björkenwall och Jaan Ungerson i Östra Småland

I en insändare i Östra Småland av Robert Björkenwall och Jaan Ungerson återges i stort sett korrekt den svenska regeringens syn på värdlandsavtalet med Nato. Det finns inget i avtalet som tvingar med Sverige på vare sig övningar eller militära insatser om inte den svenska regeringen gett tillstånd. Sverige har redan enligt icke-spridningsavtalet förbundit sig att inte ha kärnvapen på svenskt territorium och detta ändras inte av ett värdlandsavtal.

Däremot går Björkenwall och Ungerson  vilse då de tar upp värdlandsavtalet och Natos stadga: “För Ryssland står det klart att en aggression mot Norden kan bli mött med av regeringen inbjudna Natostyrkor men också att en konflikt med en Natomedlem i någon annan del av världen inte med automatik innebär att Sverige måste agera enligt Natos artikel 5.” Det finns ingen som helst koppling mellan värdlandsavtalet och Natos artikel 5 och att Sverige, med eller utan “automatik”, skulle agera enligt artikeln saknar grund.

Sverige är med värdlandsavtalet fortsatt alliansfritt och har inga förpliktelser att agera för andra Nato-stater. Däremot finns det skäl att ta upp en annan aspekt av värdlandsavtalet. Regeringen skriver i lagrådsremissen om motiven för avtalet att den ensidíga svenska solidaritetsförklaringen utgör en central grund. Denna sliriga och töjbara solidaritetsförklaring är skadlig och kan ge förväntningar på svenskt militärt stöd till Baltikum som saknar all verklighetsförankring.

Om krisen eller kriget kommer – en uppföljning av informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap

Försvarsutskottet har i en rapport följt upp de uttalanden utskottet gjort om vikten av information från myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap vid en kris- eller krigssituation.

Syftet med uppföljningen har varit att kartlägga och analysera vad som görs på området och att följa upp informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap. Uppföljningen är tänkt att bidra till en diskussion och inspirera myndigheter och andra aktörer att vidta ytterligare åtgärder på ett samordnat sätt. Läs informationen från riksdagen

Svar på skriftlig fråga 2015/16:898 Den svenska militära alliansfriheten, Margot Wallström i riksdagen

Svar på fråga 2015/16:898 av Erik Ottoson (M) Den svenska militära alliansfriheten

Erik Ottoson har frågat försvarsministern på vilket sätt Sverige är ett militärt alliansfritt land visavi Europeiska unionen respektive Nato. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som svarar på frågan.

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den militära alliansfriheten är ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik. En aktiv och ansvarsfull utrikespolitik, vårt medlemskap i EU, deltagande i internationellt samarbete samt en egen trovärdig försvarsförmåga är våra viktigaste verktyg för att främja vår suveränitet, självständighet och territoriella integritet. Den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet i närområdet och ger oss handlingsfrihet. Utifrån denna position bygger Sverige säkerhet gemensamt med andra. Sverige är aktiva medlemmar i EU, FN och OSSE och vi samarbetar brett inom Norden och kring Östersjön samt genom den transatlantiska länken. Läs hela svaret

Svar på skriftlig fråga 2015/16:948 Sveriges och Finlands syn på solidaritet i händelse av konflikt, svar från Peter Hultqvist till Hans Wallmark

Svar på fråga 2015/16:948 av Hans Wallmark (M) Sveriges och Finlands syn på solidaritet i händelse av konflikt

Hans Wallmark har frågat mig hur jag ser på att Sverige och Finland har olika positioner i frågan om att ge militärt stöd om ett grannland skulle angripas, och hur påverkas det svensk-finska försvarssamarbetet av de olika synsätten?

Sverige och Finland har likartade säkerhets- och försvarspolitiska utgångspunkter. Vi är militärt alliansfria länder. Vi är båda medlemmar i EU, FN och OSSE och arbetar för ett utvecklat partnerskap med Nato samt lyfter fram betydelsen av en stark transatlantisk länk.

Den svenska solidaritetsförklaringen utgör, som Wallmark nämner, en viktig del i svensk säkerhetspolitik. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Läs hela svaret