Solidaritetsförklaringens tillkomst, Mats Björkenfeldt

Den 5 september 2015 påpekade undertecknad på denna sajt att den så kallade ”Solidaritetsförklaringen är en gummiparagraf att inte lita på”.

Jag angav: ”En enhällig riksdag påpekade 2009 att ’Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige ska därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd’.”

Vid en närmare analys förhåller det sig på följande sätt:

Läs merSolidaritetsförklaringens tillkomst, Mats Björkenfeldt

Carl Bildt tonar ned hotbilder

Carl Bildt har kommenterat vad säkerhetskonferensen i München borde komma fram till (Bildt skrev 11 februari innan konferensen avslutats).

Hur EU och USA skall bemöta Rysslands agerande mot Ukraina har varit något av en huvudfråga för Carl Bildt sedan konflikten startade 2014. Bildts agerande med krav på hårda tag mot Ryssland och total isolering av landet gjorde att Sverige tillsammans med Polen kom att uppfattas som hökar inte bara i Ryssland utan också i väst och särskilt i Tyskland där regeringen hela tiden sökte dämpa krisen och nå en förhandlingslösning. Det arvet efter Bildt har till en del övertagits av den nuvarande svenska regeringen som fortsätter minimerade diplomatiska förbindelser med Ryssland. Statsminister Stefan Löfven hävdade nyligen att detta tillstånd kan komma att fortsätta i tio år framåt!

Läs merCarl Bildt tonar ned hotbilder

Nato behöver Sverige – inte tvärtom! Anna-Lisa Björneberg, etc.se

I den pågående debatten om värdlandsavtalet och Sveriges förhållande till Nato har nu två företrädare för Liberalerna, Piotr Kiszkiel och Robert Hannah, skrivit en artikel med titeln Sverige behöver Nato. Vi är nu många liberaler som inte känner igen oss i partiet längre och också lämnat det.

För en ikon som Ingrid Segerstedt Wiberg var Fred och frihet nyckelord och innebar en politik för avspänning och alliansfrihet som ger Sverige möjlighet att verka för förståelse och insikt i de verkliga hoten mot människor och natur. När Ingrid Segerstedt Wiberg reste till Kina för att träffa fredsaktivister sågs det med misstro och hon beskylldes för att vara kommunist. Läs artikel

Sverker Göransson skall hjälpa SAAB – blir det någon skillnad? Carl Björeman

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet (17/2) skall förre ÖB Sverker Göranson hjälpa SAAB i företagets marknadsföring. Nyheten utlöste krav på karenstid i liknande fall från korruptionsexperten Helena Sundén. Hennes krav är mycket väl motiverat. Karenstid borde ha tillämpats långt tidigare.

Men det finns en fråga som för skattebetalarna är ännu mera intressant: Vad har egentligen Sverker Göranson gjort som ÖB – utöver att administrera Försvarsmaktens löpande verksamhet – annat än att hjälpa SAAB med marknadsföringen?

Läs merSverker Göransson skall hjälpa SAAB – blir det någon skillnad? Carl Björeman

Efter ett år

Idag – den 17 februari 2016 – har sajten alliansfriheten.se funnits i exakt ett år. Den har velat ge korrektiv till gängse nyhetsförmedling och opinionsbildning, såsom dessa kommer till uttryck i mainstream-media. Vi har länkat till säkerhetspolitiska originaldokument och analyser som inte alltid är lätta att få syn på i nyhetsströmmen. Under året har vi byggt upp en kunskapsbank på detta område. Vi har också genom originalbidrag prövat argument som förs fram i den allmänna debatten. Expertkommentarer har publicerats; den officiella försvars-, säkerhets- och utrikespolitiken har genomlysts och granskats.

Sajten har fått ständigt fler besökare, men de är fortfarande för få. För att bli en motkraft till resurstunga propagandakanaler behöver vi öka antalet läsare. Vi önskar också göra sajten till ett debattforum – det har vi inte lyckats med än. I nära anslutning till sajten har vi emellertid direkt ingripit i den aktuella diskussionen, genom de bägge skrifterna Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! (Celanders, november 2014), som har kommit ut i tre upplagor, och Försvaret främst. En antologi om hur Sverige kan och bör försvara sig (Celanders, december 2015), vilken redan efter en månad trycktes i en andra upplaga.

Läs merEfter ett år

Hur förberedda är vi på ett angrepp? Börje Nordström , Norrtelje Tidning

Nu verkar det som om behovet av en ny sådan åter blivit aktuell. Enligt arméchefen Anders Brännström riskerar ju Sverige, inom en ganska snar framtid, att hamna i krig. Och handen på hjärtat: hur förberedda är vi på ett angrepp på vårt land? Hur många av oss vet vart vi skall ta vägen vid ett bombanfall mot Norrtälje? Finns det över huvud taget några gamla skyddsrum kvar och byggs det några nya? Är till exempel någon av byggherrarna i Norrtälje hamn ålagda att bygga skyddsrum till de planerade 2 000 lägenheterna där? Jag förutsätter att arméchefens uttalande avsåg ett stort europeiskt krig med många stater inblandade – ty ett isolerat angrepp på Sverige tror väl ingen vettig människa på? Då är frågan: vad händer rent konkret vid ett storkrig som omfattar många länder? I det tekniskt sårbara, moderna samhälle, som Sverige och övriga Europa utvecklats till, blir ingenting sig likt. Bland det första som släcks ner är internet. Att gå in på Facebook eller liknande för att ta reda på vad som gäller kommer inte att gå. Läs debattartikel

Bakom rubriken, Folke Schimanski, Sydsvenskan

Den 22 mars ska riksdagen ta ställning till en fråga med den diffusa rubriken ”Lagstiftning rörande försvarsmaktens internationella samarbete”. Bakom den beteckningen gömmer sig det betydelsefulla värdlandsavtalet.Går man ut på gatan och intervjuar folk, skulle de allra flesta inte kunna svara på vad det är för något. Men det är ett avtal som kort sagt innebär att Nato kan stationera sina militära förband i särskilda basområden på svenskt territorium. Det är nästa steg i samarbetet med Nato, sedan stora manövrar företagits i Skåne och Norrbotten mellan styrkor från Sverige och Natoländer.Det kommer att bli första och sista gången som riksdagen får debattera värdlandsavtalet, denna stora nationella angelägenhet.Man kan jämföra med avskaffandet av värnplikten, ett beslut som 2009 fattades över svenska folkets huvuden. I Österrike anordnades däremot fyra år senare en rådgivande folkomröstning om landet skulle behålla sin värnplikt. Frågan ansågs som så viktig för nationen att politikerna vill låta folket komma till tals i en enskild fråga. (I Sverige hattar man nu eventuellt tillbaka till en ny form av värnpliktsarmé.) Läs artikel

Sverige behöver en genomtänkt Rysslandspolitik! Björn Körlof, kkrva.se

Den som tagit del av president Putins ryska militärdoktrin och sökt följa den ryska psykologiska krigföringen mot både väst och (inte minst) mot den egna befolkningen, kan inte undgå att känna en hel del oro över vart detta skall leda.

Militärdoktrinen har formuleringar som innebär att Ryssland anser sig ha rätt att på olika sätt ingripa i angränsande staters suveränitet om Ryssland uppfattar utvecklingen där som ett hot mot Ryssland eller rysk befolkning. Inte minst är kopplingen till ryska etniska minoriteter i andra länder ett särskilt illavarslande inslag. Den stora rysktalande befolkningen i Lettland har mot denna bakgrund utsatts för en massiv rysk propaganda.

Men det är minst lika viktigt att observera den ryska psykologiska krigföringen mot den egna befolkningen, vilken i hög grad underlättas av att regimen utövar en betydande kontroll (uppenbarligen även med inslag av rena våldsdåd mot obekväma journalister) över aktörerna inom den inhemska mediasfären. Detta utgör väsentliga inslag i den totala psykologiska påverkanskampanj som hela tiden pågår. Den riktar sig också i olika kombinationer även mot omvärlden. Ett viktigt syfte med dessa påverkansoperationer är att undergräva förtroende och tillit till västliga media, till västliga ledare och söka förmedla bilden av västliga hot (inte minst från NATO). När det tjänar kampanjernas syften deltar även utrikesminister Lavrov i detta spel. Läs artikel

Tuomioja tonar ner ryskt hot, svenska.yle,fi

Före detta utrikesministern Erkki Tuomioja tonar ner farhågorna om att Ryssland för hybridkrig mot Finland. I programmet A-studio i går kväll sade Tuomioja att Ryssland riktar oberäkneliga åtgärder mot alla länder – det finns inga tecken på att Finland skulle vara extra utsatt. Med hybridkrig avses påtryckningsåtgärder som har som mål att skapa oro i samhällen och rubba säkerheten. Bland annat har ryska markaffärer i Finland betecknats som hybridkrigsfenomen. Det är frågan om mark som ligger i närheten av strategiskt viktiga platser.

Andra fenomen är flyktingströmmar och informationskrig, uppger den nationella säkerhetskommittéen.

Enligt Tuomioja är de ryska åtgärderna snarast ett tecken på svaghet och inte på styrka. Den ryska ekonomin är i uselt skick, konstaterar han. Läs artikel

Avbryt provokationerna, ledare i Sydöstran

Karlskrona har en vänort i den ryska Kaliningradenklaven Baltijsk på andra sidan Östersjön. Det finns till och med en plats på Verkö som kallas Baltijskplatsen. Borgmästaren för Karlskronas vänort invigde platsen på 90-talet. Det var vid en tid när Ryssland var reformsinnat och ville öppna sig mot grannarna runt Östersjön.

Ryssland var på 90-talet en militär stormakt i förfall. Idag är Ryssland återigen en stormakt att räkna med. Efter kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim ifjol har spänningarna ökat i Östersjöområdet igen. Den svenska borgerligheten är enig om att Sverige ska bli medlem i Nato. Ett svensk medlemskap är inte aktuellt. Socialdemokratin står fast vid alliansfriheten. Läs artikel

Tal av Peter Hultqvist på Munich Security Conference 2016, 13 februari 2016

Distinguished guests,
Thank you for giving me the opportunity to speak on this important topic. There are three points I would like to make:
First, it has been 723 days since the illegal annexation of Crimea occurred. Almost two years has passed and Crimea has not yet been returned to the sovereign state of Ukraine. The Russian aim is obviously to keep Crimea off the international agenda, let two more years pass or, for that matter ten years and hope that this will simply become a fact of life.Let me be clear: the illegal annexation of Crimea cannot become a status quo. This cannot be written in our history books as something which just happened. Russia’s illegal annexation of Crimea and the Russian involvement in eastern Ukraine is the greatest challenge to the European security order.Russian actions are beyond an aggression on Ukraine. It constitutes a threat to the right of making national policy choices of all countries’ in Russia’s neighbourhood.Therefore, it makes our response and our course of action all the more important. Time passes and other urgent security issues arise on our agenda. But we cannot accept what Russia has done. Läs talet

Demonstativt lugnt på säkerhetskonferensen, Vasabladet

Det spända säkerhetsläget mellan Ryssland och väst behandlades i demonstrativt moderata toner under säkerhetskonferensen i München på lördagen.

Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev och utrikesminister Sergej Lavrov framträdde kompromissvänligt, speciellt då man jämför med Lavrovs tal i fjol då han riktade hård kritik mot västländerna.

Medvedev ställde sig frågande till västuppskattningar om att Ryssland utgör ett säkerhetshot. Han varnade för att väst och Ryssland är på väg att glida in i ett nytt kallt krig.

– Ibland undrar jag om det är år 2016 eller 1962, sade Medvedev.

Statschefer och andra beslutsfattare från hela världen samlas varje år i München för att diskutera säkerhetsfrågor. Utöver de offentliga diskussionerna hålls även en rad bilaterala möten och diskussioner i kulisserna. Läs artikel