Utrikesminister Soini: Vi behöver en långtidsvision för relationerna till Ryssland, pressmeddelande från finska utrikesministeriet

Ryssland är en viktig granne för Finland och det är Finlands konsekventa linje att bygga upp samarbetet med Ryssland. Det gynnar båda parter, betonade utrikesminister Timo Soini i sitt tal i under en utrikespolitisk kväll på Suomalainen klubi (Finska klubben) den 20 januari 2016.

Gränsbevakningen är ett viktigt område inom samarbetet med Ryssland. ”Det är klart att vi inte vill ha en ny okontrollerad migrationsström in i Schengenområdet över vår östgräns”, framhöll Soini. Vi behöver en långtidsvision för Rysslandsrelationerna som hjälper oss att hålla rätt kurs under svårare tider. Det ingår i Finlands vision att upprätthålla fungerande bilaterala relationer och att stödja Ryssland i att närma sig globala och europeiska strukturer. Att Ryssland isoleras ligger vare sig i Europas eller Rysslands intresse.Läs pressmeddelandet

SD om försvaret och militärt samarbete med Finland, SD-Kuriren

Följande debattartikel publicerades i finska Hufvudstadsbladet under måndagen, men kan tyvärr bara läsas av tidningens prenumeranter. Därför publicerar SD-Kuriren den i sin helhet.

Sverigedemokraterna har under en lång tid tagit hänsyn till och påpekat de uppenbara indikationerna avseende det försämrade omvärldsläget. Under föregående mandatperiod var vi det enda partiet som prioriterade en upprustning av vår försvarsförmåga. Detta uppmärksammade även dåvarande statsminister, som i en partiledardebatt den 16 januari 2013 sade: ”Det kanske förvånar att det inte finns några stora anslagsökningsförslag från något annat parti än Sverigedemokraterna.” Inte förrän krisen i Ukraina var ett faktum och Rysslands provokativa kränkningar av vårt territorium vaknade andra partier och började tala om vikten av försvarsförmåga.

Sverigedemokraterna kommer även fortsättningsvis bedriva en välbalanserad och framsynt försvars- och säkerhetspolitik, vilket bland annat innefattar en kommande motion avseende en försvarsallians med Finland. Läs artikel

Skulle Gustav III ha svikit Finland 1783? Anders Persson

Efter förlusten i Stora nordiska kriget (1700–1721) fortsatte ledande krafter inom den politiska eliten i Sverige att förespråka en aktivistisk utrikespolitik. Mössorna under den store statsmannen Arvid Horn var mera realistiska och ville inte ha en ny konfrontation med Ryssland. När hattarna kom till makten startade de strax ett nytt, för Sverige förödande krig mot detta land (1741–1743).

Det var under detta krig som idéer om att skilja Finland från Sverige lanserades av kejsarinnan Elisabeth för att splittra motståndaren. De gavs under Gustav III tid ökad spridning av finländska separatister. Men hade denna politik också gehör i Stockholm, hos kungen själv? Var Gustav III beredd att offra Finland mot att få fria händer att erövra Norge? Meteorologen och amatörhistorikern Anders Persson diskuterar här en tvistefråga i historieskrivningen.

Läs merSkulle Gustav III ha svikit Finland 1783? Anders Persson

Återbesök i värnpliktsfrågan, Wisemans blogg

Sedan DN/Ipsos redovisade sin opinionsundersökning om försvaret, i vilken 72 % av de tillfrågade var för ett återinförande av värnplikten, har debatten om värnplikt rasat stark på sociala medier. Av den anledningen väljer jag nu att göra ett återbesök i värnpliktsfrågan som jag genom åren debatterat livligt här på bloggen (totalt 60 inlägg)

Värnplikten lades vilande i fredstid efter ett beslut av Riksdagen sommaren 2010, där det bestämdes att Försvarsmaktens framtida personalförsörjning samtidigt skulle utgöras av anställda soldater – och att värnplikten skulle omfatta bägge könen om den återupptogs.

Det övergripande syftet med reformen var att kunna skicka hela försvarsmaktsorganisationen på internationella insatser även i fredstid, eftersom lagen inte medgav att värnpliktiga användes för detta i fredstid. Något problem att rekrytera frivilliga till internationella insatser hade dock Försvarsmakten aldrig med det gamla systemet. Läs blogginlägget

Domare under ockupation, Mats Björkenfeldt

Vid en omläsning av den danske författaren Hans Scherfigs (född den 8 april 1905 i Köpenhamn, död den 28 januari 1979) mästerverk Frydenholm (1962; översättning av Nils A. Bengtsson. Alba 1978) uppkommer en del frågor.

Boken handlar om den tyska ockupationen av Danmark under andra världskriget. I boken skildrar Scherfig hur polisen blir brottslig, hur försvarsmakten hjälper ockupanterna och regeringen går nazisterna till mötes. Att även Danmarks högsta domstol böjde sig för ockupanterna skildras på ett klargörande sätt:

Läs merDomare under ockupation, Mats Björkenfeldt

Sverige bör undvika Nato, Robert Sundberg i Dala-Demokraten

Sverige bör undvika ett Natomedlemskap. Sverige måste förlita sig på sig själv för försvar av enbart det egna landet. Söndag 17/1 hade Aftonbladet på kulturplats en artikel med kritik mot Nato, av kulturchefen Åsa Linderborg. Jag tyckte det var en bra och befogad kritik. Detta med tanke på att nio av tio ledarsidor är för svensk Natoanslutning och att Sälenkonferensen Folk och Försvar tenderar att urarta i inbördes Natobeundran hos deltagarna.

Linderborg hade stuckit ut hakan, rört om i myrstacken och getingboet, för Natopropagandisterna gick i spinn. Linderborgs text granskades i detalj. Det mesta hon skrivit sades vara felaktigt. Att vänsterprofilerade Linderborgs Natokunskaper var begränsade, felaktiga eller förvillande i Putinryska desinformationsledband stod på och mellan kritikernas rader.Att vara emot svensk Natoanslutning utmålades i samma anda som något suspekt som marginella, orealistiska och i ämnet oinsatta vänsterpersoner ägnade sig åt, trots att de flesta svenskar är emot Natomedlemskap.

Jag är emot Natoanslutning. Åsikten är grundad på kunskap och avvägningar. Man kan ange en rad argument. Läs ledaren

Kan Sverige åter bli en fredskraft? Dalarnas Tidning

Läget i världen – finns det någon ljusglimt? På måndag inleder fredsforskaren Peter Wallensteen föreläsningsserien Freden i vår tid, som kommer att anordnas i Falun-Borlänge under våren.
Mötesserien anordnas av Falu FN-förening och kommer att bestå av föredrag och samtal med några av Sveriges främsta experter på området. Utöver Peter Wallensteen kommer Dalarna att få besök av mångårige rysslandsambassadören Sven Hirdman, före detta teaterchefen Stina Oscarsson, författaren Anders Björnsson samt biskop emeritus Tomas Söderberg.
– Idén till mötesserien började i en studiecirkel där vi studerade FN-stadgan från 1945. Förbudet mot angreppskrig är något av det viktigaste som finns, och det har ju varit ett antal sådana sedan dess, säger Helge Sonntag, ordförande i FN-föreningen. Läs artikel

Säg ja till kärnkraft – nej till Nato, Hans Blix i SvD

En andra förhoppning gäller klarhet om att den svenska statsskutan genom en fortsatt alliansfri kurs vidhåller ambitionen att bevara Östersjön som ett lågspänningsområde och att bidra till förbindelser grundade på avspänning i stället för avskräckning mellan Ryssland och Västvärlden. En sådan utveckling kräver att Tyskland, Frankrike och EU – inklusive Sverige – fortsätter att med både sanktionstryck och diplomati verka för uppgörelser som gör det möjligt för Ukraina att utvecklas som en självständig demokratisk stat som samverkar med både Ryssland och EU. Det kräver säkert också att Ukraina – liksom EU medlemmarna Sverige, Finland och Österrike – väljer att avstå från militär integra­tion med Nato. Sverige bör inte försvåra en sådan utveckling genom att bli medlem i och ännu närmare än nu samverka med Nato och därmed spä på den öst-västliga polarisering som skett.Det är inte bara sturiga socialdemokrater, ­väns­ter och vapenskeptiska idealister som vägrar instämma i den högljudda körsången för anslutning till Nato. Som jag och andra hävdar i ny­utkomna ”Sve­rige, Nato och säkerheten” skulle de försvars­politiska vinningar som förespråkarna foku­serar på väga långt mindre än de säkerhets­politiska nackdelar som skulle följa i form av ökade spänningar i Östersjöområdet och av bidrag till polari­sering i stället för avspänning mellan Ryssland och väst. Läs artikel

Incidenter och kränkningar, Lars-Gunnar Liljestrand

Förra veckan inträffade en incident mellan det svenska stridsledningsplanet ASC 890 och ett ryskt stridsflygplan av typen SU-27 utanför Bornholm. Vanligtvis har ryska flygplan i närheten av Sverige bara vikt åt annat håll när svenska plan dykt upp. Det ryska planet var aldrig inne på svenskt territorium.

Försvarsminister Peter Hultqvist säger till Svenska Dagbladet att Sverige skall agera via den incidentberedskap vi har. I övrigt konstaterade försvarsministern att bilden av ett skärpt läge i Östersjöområdet är detsamma som ”en bra tid tillbaka”.

Läs merIncidenter och kränkningar, Lars-Gunnar Liljestrand

Försvarsministern, ÖB och folkviljan. Carl Björeman

”Att stå utanför Nato, göra slut med försvarsindustrin, återinföra en värnplikt och öka arméns numerär, utrustning och vapen gynnar Sverige bäst.”  (Ledare i Dala-Demokraten 11/1, det vill säga samma dag som försvarsminister Peter Hultqvist höll sitt stora tal under Sälen-konferensen.) Dala-Demokraten är Peter Hultqvists tidning, i den meningen att den ägs av partidistriktet (S), där Hultqvist är ordförande. Det är ett skäl till att man kunde ha förväntat sig en överensstämmelse mellan ledaren och Hultqvists tal samma dag. Så blev inte fallet.

Läs merFörsvarsministern, ÖB och folkviljan. Carl Björeman

Finländarna otryggare än någonsin, svenska.yle.fi

Finändarna upplever sin framtid som otryggare än någonsin förr. Det visar en färsk utredning från planeringskommissionen för försvarsinformation.Två tredjedelar av finländarna tror att vi inom fem år kommer att leva i en otryggare värld än dagens. Det är fler oroade än någonsin tidigare under de 25 år som den årliga opinionsmätningen har gjorts.Det som skapar mest oro bland finländarna är sysselsättningsläget i Finland, den internationella terrorismen och utsikterna för den europeiska ekonomin. De äldre upplever framtiden som otryggare, och kvinnorna oroar sig mer än männen.Finländarna fick också rangordna ett antal givna hot. Den faktor som verkar skapa mest oro är sysselsättningsläget i Finland. Därefter kommer internationell terrorism, utsikterna för den europeiska ekonomin och det ökande antalet asylsökande i Europa. Läget i Ukraina kommer sist, och har minskat betydligt som hotbild för finländarna. Läs artikel

Debatt i riksdagen om psykologiskt försvar, värnplikt, samarbetet med Danmark mm

Anf. 47 ROGER RICHTOFF (SD):

Herr talman! Min fråga är till försvarsministern. Anser försvarsministern att antalet krigsförband vi nu har är tillräckligt?

Bakgrunden är att det i det kommittédirektiv som har lämnats står att man ska föreslå hur en utökad personalvolym i krigsorganisationer kan uppnås om ett sådant behov skulle uppkomma med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Jag tycker att vi har passerat det för länge sedan. I dag tycker jag att vi har för många hövdingar och för lite indianer, om uttrycket tillåts, i organisationen. Jag vill gärna ha ett svar som kanske är lite fylligare än bara ”ja” eller ”nej”.

Anf. 48 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S):

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Försvarsinriktningsbeslutet innebär att vi utökar organisationen. Vi kommer att utöka med ca 300 soldater på Gotland i förhållande till situationen i dag. Det är en investering som omfattar en rätt ansenlig mängd pengar. Utbyggnadsarbetet påbörjas nu under 2016 och kommer att pågå fram till 2020, och det innebär att personalvolymen när det gäller soldater kommer att öka. Vi skapar nya enheter i Försvarsmakten. Läs debatten