Redaktionen

Burkina Faso government said it is open to talks with militants to try to end a growing insurgency, echoing a position taken by authorities in neighbouring Mali.

“If we want to end the security crisis, we will need to find paths and ways to talk with those responsible for terrorist attacks so that we are in peace,” Prime Minister Christophe Dabire said in response to a question in parliament.

Attacks in Burkina Faso by fighters linked to al Qaeda and Islamic State have surged in Burkina Faso since 2018, contributing to a humanitarian crisis that has forced more than one million people to flee their homes.

Mali’s former president Ibrahim Boubacar Keita said a year ago that his government was prepared to negotiate with the local al Qaeda affiliate, and the current government has reaffirmed that position. […]

Former colonial power France, which has over 5 000 troops in the Sahel to fight the militants, has said it opposes talks with them. Läs artikel

Läs även kommentar till det svenska deltagandet i kriget.

Hva preger den norske debatten knyttet til hvordan Norge som en liten nasjon skal balansere mellom økt spenningsnivå, økt internasjonal tilstedeværelse, avskrekking og beroligelse? Er det realistisk at Norge skal kunne være «NATO i nord», og gjenspeiler denne ambisjonen seg i ord og handling? […]

På grunn av den sikkerhetspolitiske utviklingen fikk vi også en dreining i forsvarspolitikken. Det ble særlig tydelig med Langtidsplanen for Forsvarets (LTP) som kom i 2016 med tung vekting av strategiske kapasiteter, og hvor Forsvarets oppgave nummer én ble endret fra tidligere langtidsplaner. Dette er verdt å merke seg: Regjeringen gikk vekk fra at Forsvaret skulle «utgjøre en krigsforebyggende terskel med basis i NATO-medlemskapet» og over til at Forsvaret skulle «sikre troverdig avskrekking med basis i NATOs kollektive forsvar». […]

Når dette vippepunktet mellom avskrekking og beroligelse – når det kommer dit at vi avskrekker mer enn vi beroliger, så kan man si at det er god amerikansk strategi og en god NATO-strategi, men det er ikke nødvendigvis en god strategi for Norge. Det fordi det på unødig vis forverrer vårt forhold til våre naboland, samtidig som det også bidrar til å øke splittelsene i egen befolkning. Läs artikel

[…] Norske luft-, sjø- og landmilitære områder blir stadig viktigere oppmarsjområder for amerikanske styrker. Fra støttepunkter i Norge skal ikke bare de amerikanske styrkene forsvare Norge, Nato og det liberale verdifellesskapet med demokratiet i sin midte. Styrkene skal også true med å bombe russerne tilbake til steinalderen: «if deterrence fails», som det heter i Nato.

Men for en randstat som både må være en god alliert i vest og en god nabo i øst må det gjøres avveininger. For Norge er ikke Nederland, Belgia eller Danmark. Norge er også et mulig springbrett for amerikanske styrker, som i krise og krig er innrettet for å slå ut de russiske atomstyrkene på Kola. Sett med russiske øyne er derfor de amerikanske bombeflyene, i likhet med de amerikanske ubåtene, de amerikanske maritime patruljeflyene, marinesoldatene og flåtestyrkene i Barentshavet, en nasjonal sikkerhetsrisiko.

Norge derimot, med 5,3 millioner innbyggere, er ingen sikkerhetsrisiko. For russerne frykter ikke et lite norsk forsvar med så store mangler at styrkene knapt nok har utholdenhet i fredstid. […]

Men dagens strategi må imidlertid myndighetene ta konsekvensene. For når det settes hard-mot-hardt forsterkes nullsumspillet i nord: Sikkerhet for én blir automatisk mindre sikkerhet for en annen. For Norge er dette en tap-tap situasjon siden sikkerheten i de norsk-russiske grenseområdene er og blir udelelig. Som randstat risikerer nemlig landet både å bli et oppmarsjområde for styrkene fra vest.

Og et fremskutt forsvarsområde for styrkene fra øst. Denne strategien er det med andre ord bare stormaktene som tjener på. Norges tomteverdi er for viktig for USA og Russland, og Norge har ikke styrker igjen til selv til å opprettholde kontroll i eget nærområde. […]

Den norske strategien tas godt imot i den nye Biden-administrasjonen. Dette er fordi Demokratene har en større verdimessig avstand til Putin-regimet enn det Trump-administrasjonens pragmatiske America First-strategi hadde.

Dermed kan vi også forvente et økt amerikansk press mot Norge i tiden som kommer. Ikke minst i arbeidet for med å opprettholde en fast og uforsonlig strategi overfor naboen i øst. Særlig dersom det blir regjeringsskifte til høsten. I dette presset ligger det også klare amerikanske forventninger om å få ta et større stykke Norge i bruk. Særlig som utgangspunkt for luft-, sjø- og landmilitære operasjoner mot det som er USAs farligste trussel – de kjernefysiske styrkene til Nordflåten, som ligger 40-120 kilometer fra Finnmark. Läs artikel

Det er helt uvanlig og skremmende at bombefly fra USA nå skal lande og øve fra Ørland flystasjon.

USA og Russland er inne i en negativ spiral hvor spenninga mellom de to stormaktene stadig øker. Norge har ingen interesse av å delta i en ny kald krig med Russland. Norge burde derfor bidra til å dempe de militære spenningene mellom USA og Russland, i stedet for å ønske bombefly velkommen til Trøndelag.

Øving med bombefly fra norske flyplasser, og USA-soldater fast stasjonert på Værnes, er et klart brudd på norsk basepolitikk. Disse bombeflyene har kun en offensiv funksjon og kan ikke brukes til å beskytte Norge, kun til å ødelegge russiske byer og installasjoner. Norge burde i stedet bidra til lavspenning i nordområdene for å få til fredelig sameksistens mellom folk og land, og en bærekraftig høsting av naturressursene.

En tilspissetmilitær situasjon, hvor både USA og Russland tviholder på sin atomvåpenstrategi, kan gjøre Norge og Trøndelag til en krigsslagmark. Derfor krever Trøndelag SV: Send bombeflyene og soldatene hjem til USA! Läs artikel

Det nya investeringsavtalet mellan EU och Kina fick snabbt hård kritik, för att vara ”naivt” och för att inte ha bjudit in USA:s nya president Joe Biden. Men det fanns inget skäl för EU att vänta in ett allt mindre förutsägbart USA. Särskilt inte i ett läge där en amerikansk inblandning med största säkerhet skulle försvåra en överenskommelse.

De som kritiserar EU för naivitet om att Kina skulle ändra riktning vad gäller mänskliga rättigheter bör förstå att ingen är naiv här. Det handlar om att göra en markering, det är det enda man kan göra. Realiteten är att Sverige och EU alltid har handlat med länder som utövar förtryck och har dödsstraff, som Kina. Även EU:s största handelspartner USA utfärdar dödsstraff, och håller fortfarande runt 40 människor fängslade utan rättegång i Guantanamo. […]

Erfarenheten är att handel, inte politik, är grunden för växande ekonomier och framgångsrika internationella relationer. Det ömsesidiga ekonomiska beroendet hjälper oss sedan att klara de politiska utmaningarna. Inget land har i längden råd att säga nej till utbyte, även om Sverige, vars BNP till hälften består av exportinkomster, tillhör de mest handelsberoende. Och Tyskland, som drivit på avtalet med Kina, är det europeiska land som är mest ekonomiskt beroende av just Kina. I topp ligger Sydkorea, därefter kommer Australien, Brasilien och Ryssland. Men Kina är också hela EU:s största handelspartner efter USA. […]

I Sverige har den självständiga myndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) stängt Huawei ute från 5G-tilldelning på säkerhetspolitiska grunder och pekat ut Kina som en farlig fiende. Samtidigt försöker vår utrikeshandelsminister Anna Hallberg främja handel med Kina, och hon har uttalat sig positivt om det nya avtalet. Det måste dock röstas igenom i EU-parlamentet och godkännas av alla länder innan det kan bli verklighet.

Sverige bör rösta ja, även om det innebär att Sverige tecknar avtal med ett land som sägs utgöra ett stort hot. Läs ledaren

För att klara av bevakningen av den svensk-norska gränsen begär nu svensk polis stöd från Försvarsmakten. Rikspolischef Anders Thornberg tonar ned betydelsen av den militära medverkan och framhåller att det främst ska röra sig om logistisk hjälp. […]

[….] Liksom i sitt nyårstal noterade Niinistö att världspolitiken nu befinner sig i en ny vändpunkt med stormaktsrelationer som söker ny balans.

– Ännu vet vi inte hur bitarna kommer att falla på plats. Men det som är säkert är att vi måste vara vaksamma i vår utrikespolitik. Vi måste värna om Finlands ställning mitt i förändringen, sa Niinistö.

– Vi har noggrant och med oro följt den senaste tidens händelser i Ryssland. De har fördömts om och om igen, både i Finland och i Europa. Med all anledning. Senast i går fick vi ytterligare en anledning. Men ensidiga deklarationer räcker inte. Det gäller också att söka metoder för att åstadkomma önskad förändring, sa Niinistö.

Niinistö hänvisade till den aktuella situationen i Ryssland som gäller oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och lyfte fram hur viktigt det är med dialog med ”särskilt med dem vi är mest oeniga med”. Han sa också att en dialog inte innebär att göra avkall på de egna åsikterna. […]

Niinistö återkopplade till temat tillsammans också när det gäller Europa. Ensamma är de europeiska länderna svagare än tillsammans och eniga.

– Därför oroar jag mig för vad den pågående coronakrisen med sina destruktiva gräl om vacciner kommer att göra med Europa. När Storbritannien samtidigt slutgiltigt har lämnat Europeiska unionen och ledningen i Tyskland snart kommer att bytas, söker man nu också en ny maktbalans inom Europa. Vi får hoppas att det snart blir ordning i leden. Ett svagt exempel har få följare, sa Niinistö. Läs referat av talet

Avtalen som regulerer landenes atomvåpenarsenal, ville ha utløpt fredag denne uken, men ble altså forlenget i siste liten.

– Presidenten lover å sikre det amerikanske folket mot kjernefysiske trusler ved å gjenopprette amerikansk lederskap innen rustningskontroll og ikke-spredning. I dag har vi tatt det første skrittet for å holde det løftet, sier Blinken om forlengelsen.

President Vladimir Putin signerte fredag et vedtak fra den russiske nasjonalforsamlingen om forlengelse av avtalen.

President Donald Trump forsøkte mot slutten av sin periode å få Russland med på en kortere forlenging av avtalen, men dette strandet fordi han også insisterte på at også Kina måtte slutte seg til. Läs artikel

Tidigare hade utrikesdepartementet, med minister och tjänstemän, en hög status och var tongivande i regeringen.

Margot Wallström förklarade vid en tidigare folk-och försvarskonferens att det var osannolikt att Sverige skulle kunna bli ett militärt förstahandsmål för Ryssland.

Numera styr försvarsdepartementet, med minister och tjänstemän, Nato-lobbyister och svensk krigsindustri både utrikes- och försvarspolitiken.

Kalla kriget har målats upp igen och Ryssland är det stora hotet. Efterkrigstidens hegemon USA, med en förskräckande lista över undergrävande verksamhet i andra länder, statskupper, militära interventioner och blodiga krig, ses som den trygga hamnen.

Man tar sig för pannan. Förr gällde alliansfrihet, nu tycks det motsatta gälla. Hur har denna totala förändring kunnat ske? Läs artikel

Daniel Bäckström (c): Jag har skrivit den här interpellationen utifrån uttalanden från Försvarsmaktens centrala ledning i början
av året, kopplat till genomförandet och realiserbarheten när det gäller krigsorganisationen, alltså det beslut som vi tog här i riksdagen strax före jul. Jag uppfattar svaret från ministern som att man hänvisar till de
viktiga beslut med regleringsbrev och myndighetsstyrning som togs före jul liksom det som nu förväntas
komma i rapporter från Försvarsmakten och andra
myndigheter i början av mars månad. […]

Försvarsminister Peter Hultqvist: Regeringen har gjort exakt det man ska göra i en sådan här situation. Vi har gett de direktiv som ska ges. Vi har inte gett uttryck för några andra uppfattningar vid sidan om eller under bordet eller agerat på något konstigt sätt. Vi har gjort precis det riksdagen har bett oss om. […]

Daniel Bäckström (c): Jag vill inte att vi under denna resa hamnar i ett läge där vi står inför fullbordat faktum, där det kommer information om så kallade oundvikligheter eller kostnadsfördyringar inom några områden som gör att krigsorganisationen inte kan realiseras. Centerpartiet har en oerhört tydlig utgångspunkt kopplad till genomförandet av riksdagens beslut, nämligen att prioriteringen av markstridskrafter och av utbyggd krigsorganisation med ökad tillväxt över tid i hela landet ska genomföras. Läs  riksdagsprotokollet

Hvis Norge skal delta i militæroperasjoner i utlandet, bør beslutningen først forankres i Stortinget, mener et tverrpolitisk utvalg.

I dag er praksisen at regjeringen konsulterer Stortinget gjennom Den utvidede utenriks- og forsvarskomité før den bestemmer om Norge skal delta i krig. Diskusjoner i denne komiteen er hemmelige, og selv dagsordenen og innkalling er taushetsbelagt.

Etter at beslutningen er tatt, orienterer regjeringen Stortinget gjennom en redegjørelse.

Men det er stilt spørsmål ved om dette sikrer tilstrekkelig demokratisk legitimitet. Dette var et sentralt tema da et utvalg undersøkte Norges krigsdeltakelse i Libya i 2011 og prosessen i forkant. Den daværende rødgrønne regjeringen tok beslutningen om å delta med bombefly etter kontakt med partilederne på SMS. […]

Et enstemmig tverrpolitisk utvalg har kommet til at Stortinget bør involveres i større grad enn i dag. De konstitusjonelle reglene framstår som «uklare og lite anvendelige», mener Harberg-utvalget, som mandag la fram sin rapport.

Høyres parlamentariske nestleder Svein Harberg har ledet arbeidet. Han peker på at det er viktig at regjeringen har tydelige og klare begrunnelser for deltakelse i militære operasjoner ved avgjørelser hos Kongen i statsråd slik at protokollene kan gi godt grunnlag for kontroll i ettertid. Läs  artikel

– Vi har den glede av å ta imot en amerikansk avdeling med B-1 bombefly, som kommer til Ørland om en stund, sier sjef for Ørland flystasjon og 132 Luftving, Øivind Gunnerud, til Adresseavisen tirsdag.

Det er ikke klart når, hvor mange eller hvor lenge bombeflyene blir, men Gunnerud er forberedt på at de kan operere på norsk jord en måneds tid. […]

Rødt reagerer på amerikanernes tilstedeværelse og mener Norge blir et ledd i en opptrapping av konflikten mellom USA og Russland. De mener regjeringen legger opp et livsfarlig løp.

– Dette er enda et eksempel på hvordan regjeringa kneler for Washington og lar amerikanerne lage økt spenning og utrygghet med sin eskalering, mens vanlige folk i Finnmark biter tennene sammen og jobber for fred, sier stortingsrepresentant og leder i Rødt, Bjørnar Moxnes via politisk rådgiver Andreas Liebe Delsett i en epost til NTB.

Også professor ved Forsvarets høgskole, Tormod Heier, mener at utviklingen passer inn i et mønster av kald krig, ifølge NRK.

– Norge trekkes aktivt inn i stormaktsrivaliseringen mellom Russland og USA. Det øker sannsynligheten for at Norge blir en slagmark for USA og Russland hvis det skulle bli en konflikt eller en krise som spinner ut av kontroll. Norges interesse ligger i å balansere mellom USA i vest og Russland i øst, sa Heier til NRK i helgen. Läs  artikel