Redaktionen

I løpet avdenne måneden vil fire amerikanske bombefly av typen B-1 Lancer bli utplassert på Ørlandet i Trøndelag. Rundt 200 amerikanske soldater følger med for å drive samtrening med det norske Luftforsvaret. Dette er første gang i nyere tid at amerikanske bombefly utplasseres ved en norsk flybase. Flytypen B-1 Lancer ble opprinnelig utviklet for å utstyres med atombomber, men er nå armert med krysserraketter.

Det er i norsk interesse at våre allierte forstår og støtter strategien om at Norge er Nato i nord. Da kan det oppnås en god balanse mellom Natos og USAs mål og interesser, og Norges behov for å bevare et godt forhold til Russland og samtidig ha kontroll over eget territorium.

Det er ikke det som skjer. Tvert i mot har regjeringen Solberg gjennom flere år ført en politikk som gradvis har gjort Norge mer avhengig av USA. I stedet for å styrke vårt eget forsvar, overlates flere oppgaver til USA. Denne politikken bidrar til den økende spenningen i nord, samtidig som Norges selvråderett svekkes. Basepolitikken, som har styrt Norges forhold til Sovjet/Russland siden Einar Gerhardsens tid, fastslo at det ikke skulle være stasjonering av fremmede styrker på norsk jord i fredstid. Norge skulle heller ikke tillate utplassering av atomvåpen i fredstid.

Nå er basepolitikken uthulet så grundig at det knapt er et skall tilbake. Norsk forsvarspolitikk har beveget seg fra avspenning til avskrekking. Siden 2018 har det vært inntil 700 amerikanske soldater i Norge på seks måneders rotasjon. De har trent i Indre Troms og på Værnes. Soldatene ble trukket ut, men nye styrker ankom sist høst og ytterligere tusen er ventet på vårparten. […]

Etter at den kalde krigen var over, ble vårt nasjonale forsvar nedbygd til et lite brannkorps. Samtidig satset ulike regjeringer på å sende norske kolonitropper til USAs kriger i land som Afghanistan, Irak og Libya. Resultatet ble et forsvar med store mangler og svak kampkraft. I stedet for å bygge tilstrekkelig med egne kapasiteter, blir oppgaver nå overlatt til USA og andre allierte. Hvis ikke denne planen forkastes vil resultatet være svekket norsk selvstendighet og større fare for å bli dratt inn i stormaktskonfliktene. Läs artikel

Läs också kommentar tidigare på den här  sajten om den norska baspolitiken.

Sedan 2012 pågår en form av inbördeskrig i Mali i Västafrika. I april 2013 beslöt FN att sätta upp en multinationell styrka, Minusma, med uppgift att stabilisera området.

I dag deltar 60 länder med sammanlagt 15.200 personer varav 13.290 militär personal, 1920 poliser och civila. Alla nordiska länder finns representerade.

Samtidigt med FN-insatsen skickade franska militären en styrka till Mali. Året därpå startade Frankrike operation Barkhane tillsammans med fem forna kolonier för att bekämpa terroristerna.[…]

I stället för att retirera har Frankrike vänt sig till andra länder för att ingå i en multinationell specialstyrka, Task Force Takuba, som är kopplad till Barkhane. Många var tillfrågade, men bara Sverige, Estland och Tjeckien antog utmaningen, vilket bland annat nyligen framgick i SR-programmet ”Konflikt”. Frankrike bidrar med cirka 250 man. Sverige har nyligen skickat ett specialförband med helikoptrar och 150 soldater, som kan utökas till 250. Estland deltar med 40 man och Tjeckien med 30. Norge har tackat nej till att delta. […]

Vi anser inte att Sverige ska delta med specialförband i ett nykolonialt krig samtidigt som försvarsmakten minskar sitt deltagande i FN-insatsen Minusma. Läs artikel

The Koch-backed group Concerned Veterans for America is launching a seven-figure digital ad campaign this week urging President Biden to pull all remaining U.S. troops out of Afghanistan by May, Axios has learned.

Why it matters:The ad blitz comes as Biden’s national security team is debating whether to delay the withdrawal, amid fears the wrong decision could lead to a resurgence of terrorism and uptick of violence in the country.

• Notably, Biden did not mention Afghanistan during a speech last Thursday at the State Department — an omission foreign policy experts took as a sign of him remaining undecided about how to resolve the troop dilemma.
• The move requested by the veterans’ group would honor a deal former President Trump’s made with the Taliban last year. Läs artikel

Lederen for USAs strategiske kommando (STRATCOM) advarte nylig om at en atomkrig med Russland eller Kina er en «reell mulighet» og krever en endring i USAs politikk som gjenspeiler denne trusselen.

«Det er en reell mulighet for at en regional krise med Russland eller Kina raskt kan eskalere til en konflikt som involverer atomvåpen, hvis de opplever at et konvensjonelt tap vil true regimet eller staten,» skrev viseadmiral Charles Richard i februarutgaven av US Naval Institutes månedlige magasin.

Richard sa at det amerikanske militæret må «flytte sin viktigste antagelse fra «atomkrig er ikke mulig» til «atomkrig er en veldig reell mulighet,» og handle for å møte og avskrekke den virkeligheten.»  Läs artikel

På kärnvapenfronten råder verkligen inget lugn! Tvärtom pågår sedan år tillbaka en ny kapprustningsrunda baserad på nya teknologier. Om detta fortsatta vansinne omges av en skenbar stillhet beror det på att medierna har glömt att rapportera om det för att i stället rikta uppmärksamhet på klimatkrisen.

Den här artikeln är inspirerad av professor Stefan Forss Bakgrundsartikel (HBL Debatt 29.1).   […]

Mer eller mindre omedvetet understöder Forss alltså en syn på världen som godtar den nukleära galenskapen. Han tar samtidigt miste på flera fakta och varje gång på samma sätt, nämligen på ett sätt som gynnar USA:s regering. Enligt Forss önskade Michail Gorbatjov och Ronald Reagan avskaffa inte bara medeldistansmissilerna, utan alla kärnmissiler. Men Forss tipsar inte om varför de inte sedan gjorde det. Naturligtvis inte, Reagan insisterade ju på att fortsätta med sitt ”Stjärnornas krig”. […]

Den ryska militarismen ska inte på något vis ursäktas. Medierna i västvärlden borde ändå begripa att USA skulle finna en villig förhandlingspartner ifall man valde att återupprätta INF, Open Skies-avtalet och ABM-avtalet och att förhandla om Rysslands förslag angående förbud mot rymdvapen och cyberattacker. Mediernas vägran att inse detta förefaller irrationell. Vi behöver lite erkännande för Rysslands militära återhållsamhet efter utvidgningen av Nato, utplaceringen av missiler i Rysslands närmaste grannländer, upprustningen av Ukraina och anordnandet av stora militärövningar i Europa. Läs artikel

Denne uka kom nyhetsmeldingene om amerikanske marinefartøyer som seiler inn i Svartehavet sammen med regionale allierte.

Hva hadde USA sagt om Russland og Cuba arrangerte flåtemanøvre i Mexicogulfen? I dette spørsmålet ligger realiteter i en prosess Natos generalsekretær Jens Stoltenberg står midt oppe. Som får mye å si for vår framtid i Norge. Han lager et forslag til et nytt strategisk konsept for militæralliansen med sine 30 medlemsland i Europa og Nord-Amerika.

Om noen måneder avgjør Nato-landenes stats- og regjeringssjefer det nye konseptet, Nato 2030. Det vil legge helt avgjørende premisser for norsk forsvarspolitikk, eller skal vi kalle det militærpolitikk.

Til nå har Norge «bidratt» i Afghanistan, Libya, mange andre land, og har etablert seg militært i Jordan(!). Her hjemme blir amerikanske bombefly nå stasjonert en måned, i tillegg til bortimot permanent amerikansk tilstedeværelse, reelt, om ikke formelt, i motsetning til basepolitikken utformet av Gerhardsen.

Nå kan det bli mer.

Man trenger ikke være spåkone for å anta at Natos nye retningslinjer hovedsakelig vil bli preget av den nye og mer aggressive administrasjonen i USA, heller enn et delt Europa i synet på hvor antagonistisk man skal opptre overfor Kina og Russland. […]

Heier påpeker at Norge etter den kalde krigen avviklet vernepliktforsvaret og dermed ikke lenger var i stand til å forsvare landet. Dessuten har Norge gjenværende militærmakt blitt omdisponert til å bidra for Nato i fjerne himmelstrøk. Her hjemme har man blitt avhengig av å få amerikansk bistand, med den opptrappingen av spenning det fører med seg. […]

Vi skal forbli en regional allianse for Europa og Nord-Amerika. Men utfordringene vi møter, blir stadig mer globale, sa Stoltenberg og slapp den nye Nato-motstanderen ut av sekken: Kina. Läs artikel

Amerikanske bombefly utplasseres på Ørland flystasjon, det får lokalpolitikere til å reagere. De mener det aldri var snakk om at flybasen skulle brukes på denne måten.

– Det var ikke dette vi sa ja til da det ble bestemt at flybasen skulle ligger her. Jeg må si vi er veldig bekymret over retningen dette tar, sier leder i Ørland SV, Øyvind Næss.

Det er første gang på flere tiår at amerikanske bombefly skal lande og øve ut fra en norsk flybase. Tidligere har bombeflyene kun øvd i norsk luftrom.

– Vi sa ja til en jagerflybase til eget forsvar av Norge, ikke til et militæranlegg som skal fungere som en base for USA. Vi ser forsvarsbegrepet bare utvides og utvides. Dette er ikke greit, sier Næss. […]

Lokalpolitikeren mener økt aktivitet fra USA i Norge vil være med på å øke konfliktnivået mellom stormaktene og at dette skaper usikkerhet blant innbyggere på Ørland.

–Vi er redd dette vil øke spenningsnivået mot vår store nabo i øst. Det kan bli mer utfordrende å bo her når det skjer ring rundt oss som vi ikke har kontroll på. Det blir mer utrygt. Folk er urolige. Vi ønsker ikke å ende opp som en slagmark, sier Næss. […]

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) mener at det å ta imot de amerikanske bombeflyene er en naturlig del av samarbeidet med USA som Nato-alliert. Läs artikel

Rysslands arrestering och dom av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj är ingen anledning att stoppa Nord Stream-rörledningen, menar tyska Kristdemokraternas ledare Armin Laschet. Det rapporterar Reuters.

Tyskland har mött ett ökande påtryck för att sluta fullgörandet av rörledningen efter affären, dels från potentiella koalitionspartier, men även från USA och andra europeiska länder.

Laschet har kritiserat attacken mot Navalnyj men menar att ”feel good”-moraliserande och inrikesslogans inte utgör utrikespolitik. Läs artikel

Så länge USA upprustar och placerar ut nya vapen i Europa med Natoländernas och Finlands och Sveriges stöd, upprustar även Ryssland. Det är på tiden att folken får säga sitt.

I början av veckan förklarade regeringen att kravet på negativt covid-19-test för inresa till Sverige skulle införas redan till helgen. Utländska medborgare som vill passera gränsen måste ha ett test som är max 48 timmar gammalt.

”Nu jobbar vi väldigt snabbt med det här. Jag träffade rikspolischefen för bara några timmar sedan och förklarade att jag har full förståelse för att de vill ha en viss förberedelsetid, men vi kommer att agera snabbt och sikta på att ha en lagstiftning igång till helgen. Det går att genomföra”, sa inrikesminister Mikael Damberg (S) i SVT.

Att döma av det uttalandet hade rikspolischefen Anders Thornberg inte mycket att välja på – utom att gilla läget och skrida till verket. […]

På journalisternas frågor nämnde rikspolischefen ”logistik och en del utrustning” och ”hjälp med sådana saker” och gav då intryck av att det rör sig om mindre väsentliga saker i sammanhanget. Han nämnde ingenting om bevakning av åtta vägar vid gränsen mot Norge enligt den begäran han själv skickat iväg, där det däremot inte står något alls om logistik och utrustning. […]

Ett par timmar senare valde Försvarsmakten att gå ut med egen information: ”Polisen har begärt stöd av Försvarsmakten för att upprätthålla regeringens inreseförbud och bevaka gränsen mot Norge”.

Varför rikspolischefen inte kunde tala klarspråk om vilket stöd han bett militären om vid pressträffen med regeringen kan bara han själv svara på. Läs artikel

Huvuddelen av den multinationella specialförbandsstyrkan Task Force Takuba är nu på plats i Mali.
– Den primära uppgiften för våra svenska specialförband är att agera som snabbinsatsstyrka när något händer. I övrigt är vårt fokus att assistera, rådge och medfölja de maliska säkerhetsstyrkorna, säger brigadgeneral Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen. […]

Sveriges engagemang i Mali är stort. Task Force Takuba består av 150 soldater samt helikoptrar och transportflyg. Sverige bidrar dessutom med trupp till den FN-ledda Minusma-insatsen och EU-styrkan EUTM Mali. Det svenska bidraget till Minusma består av cirka 215 soldater. I EU-insatsen bidrar Sverige med 8 soldater. […]

Den svenska delen av Task Force Takubabestår av en helikopterburen snabbinsatsstyrka grupperad i bland annat Ménaka, i nordöstra Mali. Ett svenskt transportflygplan är baserat i Niamey i Niger. I Task Force Takuba ingår, förutom Frankrike och Sverige, bland andra Estland och Tjeckien samt representanter från Danmark, Nederländerna och Belgien.

Sveriges deltagande i Task Force Takuba är beslutat av den svenska riksdagen efter en inbjudan från Mali och Malis grannland Niger. Task Force Takuba kan även verka i Niger. Task Force Takuba är en del av den större franskledda insatsen Operation Barkhane. Läs pressmeddelande

Läs även kommentar till den svenska insatsen som tidigare publicerats på den här  sajten.