Redaktionen I början av februari genomförde svenska och franska specialförband en samövning i Norrbotten. I övningen ingick svensk och fransk personal samt en helikopter av typen Gazelle som var baserad på F 21 i Luleå. […]
Verksamheten är en del av det svensk-franska försvarssamarbetet. Liknande övningar har genomförts i flera år och är ett led i att stärka de båda ländernas operativa förmåga. Läs pressmeddelande
Syria said U.S. air strikes against Iranian-backed militias in the east of the country on Friday were a cowardly act and urged President Joe Biden not to follow “the law of the jungle”. […]
The air strikes, early on Friday local time, targeted militia sites on the Syrian side of the Iraqi-Syrian frontier, where groups backed by Iran control an important crossing for weapons, personnel and goods.
Western officials and some Iraqi officials accuse Iranian-backed groups of involvement in deadly rocket attacks on U.S. sites and personnel in Iraq over the last month. Läs artikel
Med hull och hår har Sverige nu kastat sig in i ännu ett krig, den här gången i Mali. Och det handlar precis som i Afghanistan och i Irak inte om att delta i FN:s fredsstyrkor utan att sända svenska soldater i strid under befäl från Nato-länder, i det här fallet Frankrike.
När FN-styrkorna för drygt åtta år sedan lyckades stoppa invaderande islamistiska styrkor i Mali och efter något år skapa mer fredliga förhållanden var de populära hos en stor del av befolkningen. Striderna tog dock inte slut utan har fortsatt och blossat upp i flera områden i nordöstra Mali. Kriget har också medfört allt fler civila offer och även fler stupade franska soldater. Missnöjet med den militära insatsen har därför växt såväl i Mali som i Frankrike. Läs artikel
Svenska soldater i krig utomlands ger inga större rubriker numera. I utrikesdeklarationen sägs i en mening att militära insatser i Afghanistan, Irak och Mali bidrar till säkerhet och förebygger konflikter.
Om den nu största insatsen, den i Mali, noterar regeringen att säkerhetsläget är mycket oroande men att vi bidrar till säkerhet och utveckling i Sahel.
Insatserna i Mali och Sahel ökar dock snabbt i takt med att den militära situationen där blir allt värre. Av den samlade kostnaden för svenska militära utlandsinsatser på 1441 miljoner kronor svarar vårt totala deltagande i kriget i Sahel för 935 miljoner, det vill säga 65 procent.
Bryssel den 26 februari 2021,
[…] Säkerhet och försvar
11. Vi är fortsatt fast beslutna att genomföra den strategiska agendan 2019–2024 genom att eftersträva ett mer strategiskt tillvägagångssätt och öka EU:s förmåga att agera autonomt. Särskilt beträffande säkerhet och försvar vill vi främja EU:s intressen och värden liksom unionens motståndskraft och beredskap att effektivt möta alla säkerhetshot och säkerhetsutmaningar. Vi bekräftar att EU, mot bakgrund av ökad global instabilitet, behöver
ta ett större ansvar för sin säkerhet.
12. Vi är fast beslutna att ha ett nära samarbete med Nato – med full respekt för de principer som fastställs i fördragen och dem som Europeiska rådet enats om – och att stärka våra partnerskap med FN och viktiga regionala partner. Vi ser fram emot att samarbeta med USA:s nya administration om en kraftfull och ambitiös transatlantisk agenda som inbegriper en tät dialog om säkerhet och försvar. Detta globala samarbete kommer att gagnas av ett starkare EU på området säkerhet och försvar.
13. Betydande steg har tagits för att stärka EU:s säkerhets- och försvarspolitik samt försvars- och säkerhetspolitiska verktyg och instrument. Med sikte på att ytterligare fördjupa säkerhets- och försvarssamarbetet mellan medlemsstaterna, öka försvarsinvesteringarna och stärka den civila
och militära förmågeutvecklingen och den operativa beredskapen inom unionen är vi fast beslutna att göra följande:
• Utveckla unionens civila och militära operativa engagemang, bland annat genom förbättrat styrkebidrag, en effektivare planerings- och ledningsstruktur på EU-nivå samt ett robust genomförande av den europeiska fredsfaciliteten, som skyndsamt bör göras klar att ta i drift. Läs uttalandet
– På personalsidan handlar det om en ökning på nästan 70 procent. Vi planerar att gå från dagens organisation med omkring 60 000 anställda, frivilliga och värnpliktiga, för att runt 2030 vara cirka 100 000, säger överbefälhavare Micael Bydén.
Försvarsmaktens geografiska närvaro i landet ökar också med fem nya regementen och en flygflottilj. Det handlar om K 4 i Arvidsjaur, A 9 i Kristinehamn med Villingsberg som skjutfält, I 21 i Sollefteå med utbildningsdel i Östersund, I 13 i Falun, Amf 4 i Göteborg och F 16 i Uppsala. Läs pressmeddelande
The EU may aspire to “strategic autonomy,” but Friday’s virtual summit of heads of state and government showed leaders experiencing another concept: strategic cacophony.
While the European Council leaders issued an anodyne joint statement insisting the EU would take numerous steps “to take more responsibility for its security,” their meeting reflected a chorus of disagreement. They differed over how much priority to give security and defense issues in the EU framework. They diverged over how closely to align with NATO. And they deviated over how much independence — if any — to seek from the United States, historically the bloc’s closest ally. […]
But some EU leaders, notably French President Emmanuel Macron, insist that strategic autonomy has become an even greater imperative after the last four years in which disagreements with former U.S. President Donald Trump showed that European allies should not rely on the United States for security guarantees.
In an interview with the Financial Times last week, Macron defended his previous criticism of NATO, saying: “Nobody can tell me that today’s NATO is a structure that, in its foundations, is still pertinent. It was founded to face down the Warsaw Pact. There is no more a Warsaw Pact.”
It was a curious reinterpretation of the alliance’s origins, but also reflected a worrisome development for some other European capitals: the president of France, which has EU’s strongest armed forces and is its sole nuclear power after Brexit, seems intent on shaking up both his EU partners and NATO allies. […]
Macron has insisted on pursuing a rapprochement with Russia, which he defended again in a recent speech to the Munich Security Conference, and he has repeatedly been embroiled in tensions with Turkey over Libya and other issues. Macron has complained that other allies refuse to help keep Ankara in line. Läs artikel
Til 2018 var hensikten med forsvaret ‘å være en krigsforebyggende terskel’. Uten grenser til andre land i NATO var Norge ensomt og fredfullt utenfor NATOs kommando over Europa. Ved ikke å lagre atomvåpen og uten utenlandske baser var ikke Norge en trussel mot noen.
Fra 2018 er forsvarets hensikt endret til ‘sikre en troverdig avskrekking med basis i NATOs kollektive forsvar’.
I januar 2018 sa etterretningssjefen at den største trussel mot Norge er Nord-Atlanteren. Som om Norge ikke har grense til Russland, fienden som det sies?
USA dannet NATO for at en krig med Sovjet skulle kjempes i Europa. For å vinne krigen mot det nye Russland må skipstrafikk over Atlanteren gå uforstyrret. Russiske flåtestyrker fra Kola kan hindre denne trafikken, derfor skal nå norske fly og krigsskip bidra til å stanse russerne.
Den nye hensikt med forsvaret gjelder i fred og krig. Begrensninger er ikke angitt.
Å delta i avskrekking med basis i NATOs kollektive forsvar i fred og krig betyr at hele Norge med land, havner og flyplasser inngår i forsvaret.
Norges egnede stridsmidler til felleskommandoens bruk må følgelig også avgis. NATO-kommandoen kan ikke løse et forsvarsoppdrag uten å disponere styrker fra medlemslandene. Når norske flyavdelinger, U-båter og fregatter er stridsklare må de stilles under NATOs kommando i fred og krig. Norge som de andre NATO-land er redusert til styrkeprodusenter. Husk, Nord-Atlanteren er trusselen. La bombene over Norge falle.
Her ser vi sammenhengen med det svindyre kjøp av F-35: Norge skal krige for NATO, ikke for Norge.
En stor utenlandsk militær virksomhet over hele landet må forventes. Det står skrevet i regjeringens langtidsplan for forsvaret. Der er et men: Ordene må tolkes for å bli forstått. De er djevelsk formulert for å villede.
I dag kom den såkalte militærbalansen som årlig utgis av IISS (The International Institute for Strategic Studies) i London.
Den slår fast at på tross av økonomiske kriser og pandemi, ble det brukt mer penger på forsvar i 2020 enn i 2019. Totalt ble det ifølge rapporten brukt 1830 milliarder dollar i 2020. Det tilsvarer over 15.000 milliarder norske kroner, og er en økning på 3,9 prosent sammenlignet med året før. […]
Forsvarsutgiftene blant Natos medlemsland har økt med nesten 20 prosent siden 2014. Målet er at medlemslandene skal bruke to prosent av brutto nasjonalprodukt (BNP) innen 2014, og gjennomsnittet i 2020 er det høyeste i alliansen siden 2009. Läs artikel
Motorene er levert av Bergen Engines som nå selges til det russisk-kontrollerte selskapet TMH International. Selskapet har betalt 1,6 milliarder kroner for motorfabrikken på Hordvikneset, skriver E24. Som motorleverandør får Bergen Engines også noe av vedlikeholdsansvaret for motorene, ifølge en bekymringsmelding sendt til Statsministerens kontor.
«Motorene på dette fartøyet som du var gudmor på er levert og vedlikeholdt av Bergen Engines … Nye eiere er så langt jeg kan se i den russiske presidentens krets. Tror noen bør sjekke dette for å sikre at rikets sikkerhet ikke påvirkes av salget», skrev personen i eposten, som E24 har fått tilgang til. Bekymringsmeldingen om at salgsplanene også ville virke inn på det topphemmelige skipet, ble sendt 4. februar, som er samme dag som oppkjøpet ble kunngjort. […]
– Norsk forsvarsteknologi kan havne i kloa på Putin. Regjeringen må stanse salget, krever partiets stortingsrepresentant Emilie Enger Mehl, som sitter i utenriks- og forsvarskomiteen på Stortinget. […]
Samtidig minner hun om at statsminister Erna Solberg (H) så sent som i forrige uke forsikret Stortinget om at regjeringen med hjemmel i sikkerhetsloven kan stanse utenlandske oppkjøp i viktige strategiske interesser i Norge. Läs artikel
Beväringarna som hemförlovas bildar en fungerande krigstida trupp – den är som en orkester, där instrumenten har sin egen betydelsefulla uppgift. Sammansättningen byggs upp i februari.
I den individcentrerade världen utgör det militära ett undantag. I slutet av utbildningens rekrytskede, som infaller i kalendern just den här tiden, har valen till specialuppgifter och ledare gjorts. Individerna övergår till utbildningsgrensskedet för att utbilda sig till sin egen krigstida uppgift och för att bilda en trupp, som med tiden överförs till reserven. För att kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt behöver truppen alla sina individer. […]
För undersergeant Suvi Luokkanen som tjänstgör vid Kajanalands brigad var stegen coronasommaren 2020 inte osäkra. Allt sedan barnsben har hon velat göra militärtjänst och deltagit i Försvarsutbildningsföreningens och Kvinnornas Beredskapsförbunds kurser samt i frivilliguppgifter på Soldathemmet. Nu håller hon på att utbilda sig till chef för sin egen trupp, till ett av elementen i en stor sammansättning.
– På högstadiet och i gymnasiet var det klart för mig att det är hit jag vill. Kajanalands brigad var en självklarhet, jag har tyckt om att vara här och det här kändes som mitt hemregemente, konstaterar Luokkanen som är från Kajana och tjänstgör vid Granatkastarkompaniet. Läs artikel
[…] Jeg har tidligere skrevet i disse spalter om norsk sikkerhetspolitikk i spagat. Forsvarspolitikken har de siste par tiår gått ut på å bygge ned og omstrukturere Forsvaret med den følge at vi ikke lenger har et troverdig nasjonalt forsvar – det er rett og slett blitt for lite, som vår forrige forsvarssjef sa etter den store NATO-øvelsen Trident Juncture i Norge høsten 2018. Skiftende regjeringer har gjort oss totalt avhengig av hjelp fra allierte, i all hovedsak USA, for avskrekking og evne til å motstå militært angrep. Utenrikspolitikkens primære mål har vært å støtte opp om FN og hele FN-familien av organisasjoner og etablerte samarbeidsstrukturer som skal hegne om internasjonal lov og rett, og derved regulere hvordan normal adferd skal være mellom store og små stater i det internasjonale samfunn. Norge overoppfyller på alle måter og søker å fremstå som en humanitær stormakt. Pengebruken utenlands er så stor, særlig innen bistand til utviklingsland, men også til militære oppdrag, at det står i grell kontrast til underfinansieringen av en krympet forsvarsstruktur hjemme. Läs artikel