Redaktionen

Iran och flera av de stora världsmakterna kommer att hålla en videokonferens på fredagen.

Detta för att utröna om det finns en väg framåt för att få USA – som inte ska delta i samtalet – att återgå till det så kallade Iranavtalet.

Det var i början av mars som FN:s atomenergiorgan IAEA och Iran planerade ett möte till början av april, och nu är alltså datumet satt till långfredagen 2 april. Det meddelar EU. De som ska delta i videokonferensen är ledare från Iran, Kina, Ryssland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.

Talespersonen Ned Price vid USA:s utrikesdepartement förklarade att ”vi självklart välkomnar detta och ser det som ett positivt drag”.

– Vi är redo att börja återvända till en efterlevnad av våra åtaganden gentemot JCPOA (kärnenergiavtalet) om Iran gör samma sak, sade han på torsdagen.

Tidigare under dagen presenterades också en IAEA-rapport som uppger att Iran har börjat anrika uran med hjälp av ny, avancerad utrustning – en form av centrifug av typen IR-2m. Läs artikel

DIE ZEIT: Stephen Wertheim, President Biden says “America is back”. You as an American historian think this idea is dead wrong – while Franziska Brantner, as a German member of parliament, is relieved to hear the message. What is so wrong about an America that embarks again on common missions with Europe like combatting climate change or countering authoritarian threats?

Stephen Wertheim: There’s nothing wrong with cooperating on common threats like these. I just don’t think that that’s what the United States has mainly been doing in the world for several decades. I worry that “America is back” means a return to the United States putting its global military dominance at the center of its foreign policy. This quest for dominance divides the world into subordinate allies and permanent adversaries.

ZEIT: Franziska Brantner, as a Foreign Policy expert of the Green Party, do you feel that Germany is a “subordinate ally” to the United States?

Franziska Brantner: No. I’m happy that we are an ally again and no longer a foe, as Donald Trump put it. I think Biden has rightly recognized that we face a global competition between democratic and authoritarian forces – between nations, but also within our democracies. Biden acknowledges that we must fight authoritarianism at home and abroad, and that our enemies unfortunately do cooperate quite well.

Wertheim: Sure, the United States should be a reliable partner for countries with common interests and values. But an alliance is about warfighting, not friendship. The United States serves as the military protector of dozens of countries. Countries excluded from those alliances ask themselves: What are these alliances for? Whom do they oppose? That’s part of the difficulty that we have had in relations with Russia. Even worse, intensified military competition with China has the potential to become a kind of Cold War, which could very well escalate into a hot war. That’s why the United States can orchestrate more partnerships by pulling back militarily. Läs hela intervjun

Under 1600- och 1700-talen tog Sverige emot subsidier, alltså ekonomiskt krigsbidrag, från andra stater, särskilt Frankrike. Att detta förekommit är välkänt, däremot inte systemets omfattning.[…]

En ibland bortglömd aspekt av 1600-talets krig var att de var så kostsamma att få stater hade råd eller möjlighet att föra krig på egen hand. Befolkningsrika och potentiellt resursstarka stater som Frankrike, England och Spanien hade trots sina förutsättningar svårt att rekrytera tillräckligt stora arméer för att föra krig på egen hand, och stater med mindre befolkningar och begränsade ekonomiska resurser var i behov av allierade för att kunna föra krig.

Detta faktum gav upphov till vad som kan kallas för ett subsidiesystem och som kom att ha sin höjdpunkt under 1600- och 1700-talen.

Två av de länder som allra mest kom att utnyttja detta, och bli beroende av det, var Frankrike och Sverige. Från 1631 och fram till och med 1796 – totalt 166 år – tog Sverige emot subsidier, alltså ekonomiskt stöd, från Frankrike i genomsnitt mer än vartannat år. Och under några av de perioder då Frankrike inte betalade tog Sverige emot från Storbritannien, Spanien, Nederländerna eller det Osmanska riket. […]

Nästan hundra år senare hade den nesa Sverige ansågs ha utsatts för inte glömts. I sin bok Tankar om krig i gemen och Sweriges krig i synnerhet (1767) konstaterade kommersrådet Anders Nordencrantz att den som i likhet med honom hade läst utdrag ur Samuel von Pufendorfs brandenburgska historia om 1675 års krig kunde »om det wore möjeligt, gråta blod, för den skam, blygd och lidande, Fäderneslandet derföre måste undergå för subsidier«. Den svenska förödmjukelsen av att ha tagit emot subsidier för ett ändamål som slutade i nederlag var, menade Nordencrantz, »så mycket mer frätande som det står Swerige til en blygd i tryckte böcker i ewiga tider«. Läs artikel

 A dream shared by many will finally come to fruition Sunday night when the April 4 anniversary of Dr. King’s murder serves as a springboard for reflection on King’s radical vision for a transformed America. For purposes of the launch, it helps that Sunday also happens to be Easter and the last night of Passover: sacred days that still signify revolutionary hope. Over thirty national faith leaders have signed a statement of support for the project; some of these leaders, like Rev. James M. Lawson, Jr., were close collaborators with King during his lifetime.

What’s called the April 4 Project represents a “beloved community” collaboration among the National Council of Elders, the National Black Justice Coalition, and a host of other justice-oriented organizations. Due to ongoing Covid concerns the event will take place in the form of a webinar, during which a celebrity cast of readers (among them Jane Fonda, Viet Thanh Nguyen, Ibram X. Kendi, Andrew Bacevich, and Bill T. Jones) will present King’s 1967 speech at The Riverside Church—”Beyond Vietnam: A Time to Break Silence.” Afterward,  a panel featuring Bill McKibben, Medea Benjamin, Ash-Lee Henderson, and Corrine Sanchez will discuss the significance of King’s vision for the current moment. Läs artikel

– Vi overtolker mye av det russerne og de natoallierte gjør, sier forsker Per Erik Solli. Nå undersøker han den militære aktiviteten i nord fra 50-tallet og fram til i dag.

Meldinger om militære fly på tokt i Nordområdene kommer tett som hagl. Det skjer samtidig som forholdet mellom Nato og Russland blir surere og surere.

Men ikke alt som skjer er av det negative, ifølge Per Erik Solli. Han er forsker ved universitetet i Bodø, med en fortid som jagerflyger i Luftforsvaret.

– Eksempelvis har både Nato og Russland flydd overvåking langs hverandres grenser i alle år siden krigen. Egentlig bidrar mange av toktene til transparens, og faktisk også stabilitet, ved at vi kikker hverandre i kortene, sier Solli. Läs artikel

– De amerikanske bombeflyene har øvd på rakettangrep mot mål på russisk territorium, sier Dmitrij Litovkin til NRK. Han er tidligere offiser i Den russiske nordflåten og redaktør for den militære utgaven av avisa Nezavisimaja Gazeta.

Russiske myndigheter har tidligere sagt at de ser på den midlertidige stasjoneringen av amerikanske bombefly på Ørland som en provokasjon. […]

Ifølge den russiske militæreksperten kommer nå det russiske svaret på Natos økende aktivitet i nordområdet.

– Vi er nå tilbake til kald krig mellom øst og vest. Det som nå skjer er en demonstrasjon av Russlands styrke og muligheter, sier Litovkin. Läs artikel

När EU:s ledare möttes i torsdags i det Europeiska rådet diskuterades flera initiativ för att utöka unionens oberoende gentemot omvärlden. Regeringens hållning i frågan är tydlig – EU-samarbetet kan och bör stärkas på ett antal områden för att möta framtidens uppgifter. Men politiska initiativ i denna riktning ska bara tas efter noggrant övervägande och bör prövas från fall till fall.

Det senaste i raden av modebegrepp i EU-kretsar går under namnet strategisk autonomi. Termen som sådan har funnits med under en längre tid, men nu – i pandemins kölvatten – har den diskuterats alltmer intensivt. […]

Enkelt uttryckt handlar det om att genom olika politiska initiativ försöka minska Europas beroende av omvärlden, på ett antal områden. Vissa länder, med Frankrike i spetsen, driver frågan på bred front. Det talas om att skapa ett EU som kan vara en egen betydande maktfaktor på den globala arenan, i paritet med USA och Kina.[…]

Genom att slopa kravet på enhällighet inom vissa områden av utrikes­politiken skulle EU kunna agera snabbare och tydligare. Vi behöver också stärka vår förmåga att klara vår egen säkerhet. Men vi får inte glömma att säkerhet inte kan byggas ensidigt. Fördjupade relationer med andra, också utanför EU, är en förutsättning för att vi ska kunna skapa en säker värld – en gemensam säkerhet. Läs artikel

In a statement released on Tuesday, the UN peacekeeping mission in Mali (MINUSMA) has concluded that a 3 January French military airstrike on the central Malian village of Bounty, hit a group largely made up of civilians, killing several of them. […]

As part of their investigation, the team organized at least 115 face-to-face interviews, spoke to at least 200 people during group meetings, and carried out more than a hundred telephone interviews. The experts also studied at least 150 documents, including official statements and news articles, as well as photographs and videos related to the Bounty strike.

On 25 January, with the support and air cover of the MINUSMA force, the team travelled to Bounty and visited the location of the airstrike, and the alleged burial site of those killed.
”I welcome the fact that this important work has been carried out by MINUSMA with the cooperation of all parties concerned, in accordance with its human rights mandate”, said Mahamat Saleh Annadif, the UN Special Representative in Mali, and head of MINUSMA.

The MINUSMA investigators were able to confirm reports that a wedding celebration was hit by the French airstrike, declared the press release, and that some hundred civilians were present, as well as five armed insurgents, presumed to be members of the Katiba Serma militant group. Läs artikel

[…] Det handlar om politisk kris, humanitär kris, massakrer, attacker av jihadister med kopplingar till Al Qaida och IS, som tar kontroll över byar, och kamp om naturresurser som föder etniska konflikter. […]

Den svenska specialstyrkan om 150 man med helikoptrar och transportflyg som nyligen landat i Mali och ingår i den franskledda Task Force Takuba godkändes av riksdagen 2020 för bidrag upp till 250 man. Den skulle enligt regeringens proposition bidra till att stötta maliska och internationella partners i arbetet för ökad säkerhet i Mali och Sahel. Ambitionen var att skapa en  bred koalition av europeiska länder, inklusive nordiska och baltiska. Men förutom några tiotal ester och tjecker och några representanter från andra länder är det bara Sverige som hittills gått med och med det största bidraget.

Task Force Takuba är en del av den franska antitterroriststyrkan Barkhane, som genomför elitoperationer mot terrorister. Den bredare Takuba skulle minska pressen på franska styrkor och bistå malisk militär i kampen mot jihadisterna. […]

Attacker av jihadistgrupper har spritt sig till grannländerna. Det internationella samfundet har prioriterat militära insatser snarare än “governance”, politiska reformer, civilt styre och lokal säkerhet, försörjningsmöjligheter, skolor och hälsovård.

Men doktriner och fredsmissioner är inte anpassade till asymmetrisk krigföring mot jihadister. Offren är fattiga på landsbygden, som för skydd är hänvisade till våldsverkande grupper, som triggar etniska motsättningar. De kan inte förlita sig på polis, militär och lokala styrande och inget rättsväsende finns som kan ge dem upprättelse.

Som ICG (International Crisis Group) konstaterar, borde den internationella strategin för Sahel skifta fokus mot “governance”, som är roten till problemen. Sahelstaterna måste engagera sig i dialog med befolkningen, särskilt på landsbygden, men även med militanta grupper, tillhandahålla trygghet, social service och genomföra politiska reformer. Militära operationer är viktiga, men bör utformas för att understödja detta. Läs artikel

Försvarsmaktens övningar bygger ofta på simuleringar av händelser, för att förbereda våra förband på situationer som de kan komma att ställas inför. Det kan handla om ett angrepp på Sverige eller en insats i en internationell konfliktzon.

För att få maximal effekt av övningarna inkluderas moment som representerar alla typer av situationer som kan uppstå under en militär insats. Det kan gälla allt från väpnad strid, samarbete med andra länders militära styrkor och möten med civilbefolkning.

Vissa av våra övningar är små, med kanske bara en handfull deltagande personer. Andra övningar kan inkludera många olika länder. De internationella övningarna är nödvändiga för att utveckla vår förmåga att samarbeta med andra länders militära styrkor och för att Försvarsmaktens olika förband inom armén, flygvapnet och marinen ska bli allt mer samspelade. Läs pressmeddelande

I Göteborgsposten den 23 mars skriver Finlands tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja (SPD):

”Sverige och Finland delar både värden och intressen, men det finns också skillnader oss emellan. Det finns till exempel skillnader beträffande den politiska kulturen i våra länder. I Finland strävar vi bland annat efter att kunna behandla riktlinjerna för vår utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik med bred konsensus och det finns ingen fara för att den kan rubbas av att något väsentligt skulle ha hållits dolt för riksdagens ledamöter. […]

Samma öppenhet gäller försvarsmaktens internationella övningsverksamhet. Vi är med i övningar som ger mervärde i form av kunskap och erfarenhet till vårt försvar samtidigt som vi inte vill använda dem som politiska markeringar som kan öka spänningar.

I sitt svar till regeringens säkerhetspolitiska redogörelse för fyra år sedan anförde riksdagen att ’ett tydligt mål för vår utrikes- och säkerhetspolitik är att motverka en situation där Finland blir part i en militär konflikt’. I svaret konstateras också att ’en eventuell konflikt i vår närmiljö skulle påverka Finlands säkerhet direkt. Vi bör agera så att landet inte blir föremål för krigsoperationer vid en militär konflikt’. Läs artikel

China’s Foreign Ministry on Saturday announced sanctions on certain individuals and entities in the US and Canada over Xinjiang-related issues, including Chair of the United States Commission on International Religious Freedom Gayle Manchin and Member of Parliament of Canada Michael Chong.

This is a logical response to the US and Canadian decisions to impose sanctions on Chinese individuals and entities over the same issues. Before that, China had already sanctioned relevant individuals and entities in the EU and UK.

The conflict over Xinjiang-related issues was provoked entirely by the US-led West. What the West has said and done is a gross interference in China’s internal affairs. Thus, China has no alternative but to resolutely counteract it to guard its national sovereignty and defend its dignity. If the West continues to act unreasonably and aggressively, China will surely go on countering it again. We will have to bear the price for the spiral escalation of conflicts with those who have created it.[…]

Both China and Europe must stay alert and remind themselves not to fall into the US’ predetermined battlefield. The US is assuming a high-profile posture to strengthen ties with its allies, and this move aims to push the entire West to confront with China. It has chosen Xinjiang as a flash point so as to coerce the EU and China at the same time. The EU has no retreat in the much-hyped human rights agenda, and China has no retreat in its sovereignty and national stability. The fierce conflict between China and Europe ranging from ideology to economic cooperation is a battlefield predetermined by Washington to consolidate its hegemony. Läs artikel