We have no intention of fighting Russia so stop arming Ukraine for battle, responsiblestatecraft.org

Anatol Lieven, professor in Georgetown University’s School of Foreign Service in Qatar

Simply put, the Georgia-Russia War of 2008 should teach us that to arm other countries for war with more powerful neighbors when you have no intention of fighting to save them is not only irresponsible, it is deeply immoral.

The most volatile dispute in this region may not be in Ukraine itself, but Transdniestria, the breakaway Russian-speaking region of the former Soviet republic of Moldova that has since 1992 been protected by a garrison of Russian “peacekeeping” troops. […]

From a military point of view, the position of Russia’s force in Transdniestria is acutely vulnerable; because unlike Crimea, the Donbas, Abkhazia or South Ossetia, it is entirely cut off from Russia by the territory of Ukraine and Moldova. In the event of a blockade by these countries, the Russian troops there could not be supplied. Neither Moldova nor Ukraine has imposed a blockade — despite Kiev’s bitter hostility to Russia since 2014 — for fear that Russia would go to war in response. The United States must try to maintain that dynamic. Dmitri Trenin of the Carnegie Moscow Center has written that a blockade of the Russian force in Transdniestria “would present Russia with the dilemma of conflict or humiliation.” And there is little doubt what Vladimir Putin would choose. Läs artikel

The S-400 Takes Aim at U.S. Alliances, defense.info

The S-400 Triumf is an air defense missile system that can engage “aircraft, unmanned aerial vehicles (UAV), and ballistic and cruise missiles, within the range of 400km at an altitude of up to 30km. The system can simultaneously engage 36 targets.” It is in service in Russia, has been sold to Belarus, China, Turkey, and Algeria, and deployed to Syria.

The S-400 was in the news when the U.S. sanctioned NATO ally Turkey for buying the system. Starting in 2009, the U.S. and Turkey made several attempts to negotiate the sale of the competing Patriot air defense system, but in 2017 Turkey bought the S-400 instead. The Russian effort was no doubt helped by Putin’s support of Turkish president Recep Tayyip Erdoğan after the attempted coup in 2016, while the Americans remained silent. […]

India also bought the S-400 and was warned that this could trigger sanctions. (The system will be delivered in late 2021.)

The warning comes as the U.S. wants India to help contain China as part of the “Quad” – the coalition of the U.S., Japan, Australia, and India. But India is also a longtime customer of Soviet and Russian equipment, and manufactures many Russian weapons under license. The U.S. wants India to shift from relying on Moscow to relying on Washington but India, in line with its heritage in the Non-Aligned Movement, probably prefers to rely on itself. Läs artikel

USA:s isolering då och nu

Mats Björkenfeldt

Ännu en av president Barack Obamas rådgivare har skrivit en bok, nämligen professor Charles A. Kupchan, Isolationism. A History of America’s Efforts to Shield Itself from the World (Oxford University Press 2020). Då Henry Kissinger rekommenderat boken bör den skärskådas.

Kupchans ståndpunkt klargörs inledningsvis:

“I put myself in the ‘selective engagement’ school. I believe that the United States has dramatically overreached since the end of the Cold War—especially in the aftermath of the terror attacks of September 11. Accordingly, a major strategic retrenchment is in order; the United States needs to off-load at least some of its surfeit of foreign entanglements.

Läs mer

Ukraine says joint military drills with NATO to begin in a few months, reuters.com

Ukraine’s armed forces on Saturday said joint military drills with NATO troops would begin in a few months’ time, a step that could stoke tensions with Moscow which has expressed its opposition to such a move.

NATO voiced concern on Thursday over what it said was a big Russian military build-up near eastern Ukraine after Russia warned that a serious escalation in the conflict in Ukraine’s Donbass region could “destroy” Ukraine. The Kremlin on Friday said that any deployment of NATO troops to Ukraine would lead to further tensions near Russia’s borders and force Moscow to take extra measures to ensure its own security. […]

The drills will involve more than 1,000 military personnel from at least 5 NATO member states and will be held in a few months, the Ukrainian armed forces said in a statement on Facebook on Saturday.

“In particular, defensive actions will be worked out, followed by an offensive in order to restore the state border and territorial integrity of a state that has been subjected to aggression by one of the hostile neighbouring countries,” the statement said. Läs artikel

‘Grønland er ikke til salg’: Alligevel vil flere lande have indflydelse, dr.dk

– Grønland er ikke til salg.

Sådan lød det fra statsminister Mette Frederiksen og den grønlandske landsstyreformand, Kim Kielsen, da den tidligere amerikanske præsident Donald Trump ville købe landet.

Udmeldingen var millimeter fra at udløse en diplomatisk krise. For den daværende præsident aflyste et planlagt statsbesøg og kaldte også statsministerens svar på forespørgslen for ‘nasty’.

Og selvom det fik flere kritikere til at ryste på hovedet, så var det eventuelle købstilbud mere end en hurtig tanke. Det var også et udtryk for en mere langvarig interesse. For siden da har USA blandt andet åbnet et konsulat i den grønlandske hovedstad Nuuk.

Og amerikanerne er ikke de eneste, der gerne vil have en bid af Grønland.

For de senere år har interessen vist sig fra flere sider både på grund af landets placering og dets ressourcer. For Grønland er i besiddelse af en skattekiste af mineraler, og når isen smelter på grund af klimaforandringerne åbnes der også op for nye handelsruter.

Det er blandt andet ruter ved Nordøstpassagen og Nordvestpassagen, der kan forkorte turen med varer mellem kontinenter, hvis de bliver mere farbare.

Og den interesse har gjort landet til en skueplads for en magtkamp mellem verdens stormagter, der alle vil have del i Arktis. Läs artikel

Iran kräver att alla sanktioner hävs, svd.se

Positionerna ser låsta ut inför nästa veckas möte i Wien om det globala kärnenergiavtalet från 2015. Överenskommelsen har fört en vacklande tillvaro sedan 2018 då USA:s dåvarande president Donald Trump backade ur det och återinförde sanktioner mot Teheran.

USA:s nya president Joe Biden har dock lovat att landet ska återansluta till avtalet, som syftar till att förhindra att Iran skaffar sig kärnvapen genom bland annat insyn i landets atomenergiprogram.

Irans regering kräver nu att alla USA-sanktioner hävs för att Iran omigen ska acceptera avtalet, rapporterar den statskontrollerade och engelskspråkiga iranska nyhetsförmedlaren Press TV med hänvisning till Said Khatibzadeh, talesperson för Irans utrikesdepartement. Läs artikel

Again, Washington jumps to conclusions over Ukraine-Russia skirmish, responsiblestatecraft.org

Anatol Lieven, professor in Georgetown University’s School of Foreign Service in Qatar

The initial reaction of Biden administration officials to the latest clash between Ukrainian troops and pro-Russian militia (or Russian soldiers serving as militia) in eastern Ukraine exemplifies a very dangerous pattern in U.S. and Western behavior: to believe whatever “our” side in a given crisis tells us, automatically, and without checking facts.

How often in the past has the United States been seduced into disastrous international actions by local actors who knew the right American buttons to push and the right misinformation to feed to Washington? Iranian monarchists, British intelligence, the United Fruit Company, Vietnamese politicians; Cuban, Iraqi and Libyan exiles, Arab princelings, Afghan warlords, an almost endless succession of Latin American generals and oligarchs — I could go on.

While four Ukrainian soldiers died in the recent fighting, we have no independent evidence at all of who started it, or why, and more careful media outlets like the Financial Times have avoided apportioning blame in their reporting. Läs artikel 

Militär uppbyggnad i Kaliningrad ökar hotet mot Sverige, svd.se

Ryssland förstärker stridskrafterna i Kaliningrad på andra sidan Östersjön med ett ökat tillflöde av förband och utrustning. Enligt rysk militär är det för att möta ett aggressivt Nato. För Sverige ökar hotet när fler ryska vapensystem kan nå svenska mål. […]

FOI-forskaren Jonas Kjellén gav nyligen ut en detaljerad rapport om vilka förband som ingår i Östersjöflottan. Han konstaterar att de förstärkningar som prioriterats under de senaste fem åren primärt har varit landbaserade styrkor. Luftvärnsrobotsystemet S-400 började placeras ut i Kaliningrad redan 2012.

En slutsats är att ryssarna uppfattar situationen ungefär som på den europeiska och svenska sidan: orsaken bakom utökningen av den militära kapaciteten i Kaliningrad är det skärpta säkerhetsläget i Östersjöregionen. Skillnaden är att den ryska sidan anser att hotet kommer från Nato.

– Ur ett ryskt perspektiv är det från luften det kvalificerade hotet från väst kommer och luftförsvaret av Kaliningrad har blivit prioriterat. Ryssland är mer räddhågset över sin position i Östersjön i dag jämfört med under Sovjetåren. Kan man inte försvara Kaliningrad så kan man heller inte försvara baseringen av fartygen, säger Jonas Kjellén. Läs artikel

The Americanization Of British Strategy, theamericanconservative.com

Luke Nicastro, fellow with Defense Priorities and a defense analyst based in Washington, D.C.

[…] Along the way, British strategic culture changed as well. Nowhere is this more clearly observed than in the United Kingdom’s periodic defense reviews, the latest of which was released in March. In two documents—a whole-of-government Integrated Review and a military-focused Defence Command Paper—Prime Minister Boris Johnson’s government has put forward a remarkably ambitious blueprint, committing the U.K. to a leading global role in everything from fighting climate change to reforming the global health system. What has attracted the most attention, however, are the initiatives concerning defense: a “tilt” to the Indo-Pacific, an increase in Britain’s nuclear arsenal, and the biggest program of military investment since the Cold War. Underpinning it all is a heady confidence in the country’s future. “Few nations,” writes Johnson in the foreword to the Integrated Review, “are better poised to navigate the challenges ahead.” Läs artikel

Russland har satt i gang en rekke militærøvelser i nordområdene, forsvaretsforum.no

Mandag annonserte det russiske forsvarsdepartementet starten på en serie øvelser med den russiske nordflåten. Russerne skal blant annet teste luftvernsystemet Pantsir-S1, øve på å fylle drivstoff på jagerfly i luften og forstyrre signalene til droner under angrep, ifølge nyhetsbyrået AFP.

Øvelsene inkluderer Russlands atomdrevne ubåter. Fredag i forrige uke offentliggjorde det russiske forsvarsdepartementet bilder og video av tre ubåter som bryter seg gjennom isen samtidig. Dette skal ha skjedde i nærheten av Nordpolen.

– Som en del av den arktiske ekspedisjonen, brøt tre atomdrevne ubåter seg opp gjennom isen innenfor en radius på 300 meter. Det er første gang i den russiske marines historie, rapporterte admiral Nikolaj Jevmenov, øverstkommanderende for den russiske marinene, til president Vladimir Putin i en videosamtale, ifølge nyhetsbyrået TASS.[…]

Treningen pågår også enda nærmere grensen mot Norge. I forrige uke deltok mer enn 500 soldater i en øvelse i Petsjenga-dalen, bare 15 kilometer fra norskegrensen, skriver Barents Observer. Ifølge den russiske marinen var det snakk om en taktisk øvelse med enheter fra en egen motorisert riflebrigade fra Nordflåten.

Brigaden øvde med T-80BVM stridsvogner og forskjellige rakett- og missil-systemer. Läs artikel

Stormaktssamtal om Iranavtal fortsätter, tt.omni.se

Representanter från både Washington och Teheran kommer att resa till Wien kommande vecka i ett nästa steg för att diskutera det internationella kärnenergiavtalet, som USA under president Donald Trump hoppade av 2018 för att i stället återinföra sanktioner mot Iran.

Iran, Kina, Ryssland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien som alla var parter då överenskommelsen slöts år 2015 höll under fredagen ett videomöte och enades då om mötet i Wien. Även om USA och Iran, enligt diplomater, inte kommer att träffas ansikte mot ansikte i den österrikiska huvudstaden så ses utvecklingen som ett steg framåt.

Kärnenergiavtalet syftar till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen, efter decennier av global rädsla för detta. I utbyte hävdes internationella sanktioner mot Iran. USA:s nytillträdde president Joe Biden har lovat att åter gå med i avtalet, på villkor att Iran först återgår till att följa de överenskommelser som landet stegvis övergett sedan USA drog sig ur. Läs artikel

Inrättande av Myndigheten för psykologiskt försvar, riksdagen.se

I myndighetens uppgift ska det ingå att
– identifiera, analysera, och kunna lämna stöd i bemötandet av otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen,
– sprida kunskap och bidra till befolkningens och berörda aktörers beredskap i fråga om psykologiskt försvar,
– bedriva utbildning och övningsverksamhet inom myndighetens ansvarsområde,
– följa, beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och annan kunskapsutveckling i frågor som rör psykologiskt försvar,
– verka för samverkan mellan myndigheter och övriga aktörer i det förebyggande arbetet, samt skapa förutsättningar för och bidra till att säkerställa ett samordnat operativt agerande, och
– samarbeta internationellt, i EU och Nato kring frågor som rör psykologiskt försvar. Läs direktivet