Redaktionen

När regeringen, Saab och Försvarets materielverk 2014 gjorde upp för att ta över ubåtsvarvet i Karlskrona från tyska Thyssen Krupp sågs det som en tydlig markering från statens sida att säkra framtiden för svenskproducerade ubåtar. Men vad har hänt sen dess?

Nyligen kunde BLT berätta att det finns risk för att de två ubåtarna av Blekinge-klass (tidigare A26) som beräknas levereras 2024-25 kan komma att bli försenade. Men oavsett när de nya ubåtarna kan sjösättas har staten duckat för frågor som rör ubåtsverksamhetens långsiktiga framtid. Att den ekonomiska situationen var allvarlig för varvet blev tydligt redan 2019 när det blev klart att den uteblivna exporten av den nya ubåtsklassen skulle göra notan för de två ubåtarna minst en miljard dyrare för staten. Inte blev det klarare året därpå när försvarsminister Peter Hultqvist (S) besökte riksdagens försvarsutskott för att informera om anskaffningen då allt som sades belades med sekretess. Läs artikel

Mandag morgen ankom den første amerikanske atomubåten til Tromsø siden 2007. Den la til kai ved industrihavna på Tønsnes, og ble møtt av lokale demonstrasjoner.

De frykter at byen blir et bombemål.

For samtidig fortsetter den militære opprustingen av nordområdet. Rett før helgen fikk den russiske marinen overlevert en ny og svært stillegående atomubåt. Dette fartøyet blir en alvorlig utfordring for de amerikanske atomubåtene som heretter skal besøke Tromsø.

En russisk ekspert sier til NRK at det stadig nærere militære samarbeidet mellom Norge og USA gjør norsk område mer utsatt for et russisk angrep.

– Hvis det utplasseres atomvåpen på en eller annen base, så blir det mål nummer én, sier redaktør for Arsenal Otechestva, Aleksej Leonkov.

– Og hvis det er en atomubåt i havnen, så er det mål nummer én. Dit kommer helt sikkert en atomrakett. Läs artikel

The Air Forces of Sweden, Finland and Norway will host multinational Arctic Challenge Exercise 2021 (ACE 21) from 7 June to 18 June 2021.
More than one 70 aircraft from eight nations will participate in the air power exercise carried out in the airspace over the northern areas of the host countries. […]

Arctic Challenge Exercise 2021 is one of Europe’s largest live air power exercises. It will gather more than three thousand personnel and over one 70 aircrafts. In addition to multi-role fighters, transport and liaison aircraft, aerial refuelling tankers, airborne warning and control system aircraft, and transport and search and rescue helicopters can be seen in the exercise. Participating nations are Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, the Netherlands, United Kingdom, and United States of America. These will be supported by NATO-operated airborne warning and control system (AWACS) aircraft and also by ground crew and ground-based air defence units. Läs pressmeddelande

On April 15, Professor Jeffrey D. Sachs, a current serving Environmental Advisor to the UN, slammed the BBC for ignoring America’s human rights abuses during an interview about climate change on BBC’s Newsnight program.

As the BBC started with talking about China’s human rights abuses, Sachs said that the broadcaster’s framing of the interview was ”not what [he had] expected”, and asked ”What about America’s human rights abuses?”

Det var tidvis pinlig å se og høre våre statsråder gi inntrykk av en intakt basepolitikk når de ble konfrontert med at det var en så å si kontinuerlig tilstedeværelse av 700 amerikanske marineinfanterister i Trøndelag og Troms. Nå er de borte, og US Marines opererer med et helt nytt konsept. Så kom fire amerikanske strategiske bombefly til Ørland flystasjon i slutten av februar i år, hvor 200 soldater fra US Air Force hadde vært en stund og forberedt oppholdet. Det var et varsel om at noe var i anmarsj. Bombeflyene gjennomførte operasjoner nordover og inn i Barentshavet sammen med våre egne kampfly. Flygningsmønster av denne type har vi for så vidt sett i flere år, men det nye er at bombeflyene startet ut fra en norsk militær flyplass. […]

Avtalen som nå legges frem gjelder et nytt regelverk for amerikanske styrker i Norge knyttet til etablering av infrastruktur, fasiliteter og rettigheter på tre norske flyplasser og én marinebase. Journalist Sveinung Berg Bentzrød oppsummerte godt i Aftenposten 3. mai da han skrev: Amerikanske soldater skal få holde på i Norge som om de var i USA. Det er også en betydelig forskjell fra 1950- og 1960-tallets avtaler ved at den presenteres for offentligheten, og at den skal legges frem for et samlet storting for godkjenning. […]

Om en konflikt utvikler seg til krigshandlinger skal disse basene angripes, og etter det øvingsmønster vi ser skal de støttes av norske kampfly. Det er ikke lenger lagt inn begrensninger i avtalen på bevegelser i og over Finnmark, slik de selvpålagte restriksjoner er formulert av norske myndigheter i erklæringen til Russland i 1949. Läs artikel

En stor kontingent av amerikanska fallskärmsjägare flög i går från Fort Bragg, North Carolina, USA tankade i luften, flög över Pettersson i Södermanland och hoppade över Estland under fredagsnatten. Hoppet är ett av tre hopp under de närmaste dagarna, där totalt 7000 fallskärmsjägare från USA och tio andra nationer kommer att genomföra en gemensam övning på var och en av landningsplatserna i Estland, Bulgarien och Rumänien. […]

Övningen, känd som Swift Response, är en del av en större övning som heter Defender Europe 2021 som sträcker sig från maj till mitten av juni och spänner över länder från Baltikum till Marocko, där den amerikanska armén i Europa och Afrika samordnar uppdrag över hela kontinenten.

C:a 800 fallskärmsjägare från 82:a luftburna armékåren hoppade in i Estland under kvällen som gått. Cirka hälften tar 11-timmarsflyg direkt från Bragg. Resten av fallskärmsjägare kommer från i Litauen och kommer att träffas i luften med Braggsoldaterna för att hoppa. […]

Efter att de landat kommer fallskärmsjägare att samlas med sina respektive enheter, samla in sina redskap, som inkluderar luftlandsatta fordon, artilleri och förnödenheter, och sedan utföra ett angrepp mot estniska soldater som fungerar som en motståndarstyrka.

Fallskärmsjägarna flög över Petterssons Södermanland men dom störde inte mig. Läs artikel

Anbudstävlingen kring Flygvapnets nya jaktplan är nu såpass långt hunnen att man kan dra vissa slutsatser om vilka kandidater som ligger bäst till. De fem jaktplanstillverkarna har lämnat in sina slutliga, bindande offerter och härnäst ska försvarets experter granska och poängsätta de lösningar som erbjuds.

Innehållet i offerterna berör till stor del affärs- eller försvarshemligheter och är därmed icke-offentligt, men tillverkarna får berätta i allmänna ordalag hur de tänkt sig att deras plan, med tillhörande beväpning och annan utrustning, ska uppfylla försvarets krav.

Särskilt svenska Saab och amerikanska Boeing har utmärkt sig på den här punkten. Läs artikel

[…] FNs atomvåpenforbud stiller derfor enhver norsk regjering overfor et reelt dilemma, som ikke kan overses i den rasjonelle kampen mot atomvåpen. Sikkerhetspolitikk må finne en farbar vei gjennom målkonflikter. Siden atomvåpen truer og ikke styrker Norges sikkerhet, må Norge utvikle en troverdig militærstrategi med et «piggsvinforsvar», etter modell fra Sveits, som blokkerer motpartens offensive opsjoner uten selv å kunne oppfattes som et trussel. Praktisk gjennomføring er et militærfaglig spørsmål som Forsvaret må svare på. […]

Det moderne trusselbildet er drivkraften i militære strategier og forsvarspolitiske prioriteringer, slik vi ser nå. Dette former naturlig nok også atomvåpenstrategier, og det politiske klima forblir avgjørende. Fram til Cubakrisen i 1962 var USAs strategi å gjengjelde ethvert angrep med et massivt atomangrep, i den hensikt å sikre både sikkerhet og fred. Cubakrisen understreket hvor uansvarlig det var å true med atomvåpen. Diverse forsøk på å utvikle atomstrategier i mindre farlig retning, med differensiering og begrensing til militære mål, viste seg å være vanskelig. Under den nye fasen av Den kalde krigen på begynnelsen av 1980-tallet ble atomvåpen igjen svært farlig, og er nå i ferd med å igjen bli en alvorlig sikkerhetstrussel.

Nå er den eneste realistiske atomvåpenstrategi å forby dem, og arbeide for gradvis å bli kvitt dem.   Läs artikel

På baggrund af vidneafhøringer vurderer menneskerettighedsorganisationen Human Rights Watch i en ny rapport, at maliske soldater de seneste syv måneder angiveligt har dræbt mindst 34 landsbyboere, bortført mindst 16 personer og mishandlet fanger alvorligt under terrorbekæmpelsesoperationer i Malis centrale Mopti-region.

”Malis sikkerhedsstyrker har vist ringe hensyn til menneskeliv under nylige terrorbekæmpelsesoperationer,” siger Corinne Dufka, der er direktør for Human Rights Watchs aktiviteter i den uroplagede Sahel-region, der inkluderer landene Mali, Mauretanien, Chad, Niger og Burkina Faso.

De væbnede styrker begår lige så mange overgreb mod civile, som jihadisterne gør.

Her skal de danske soldater netop uddanne og træne maliske soldater samt deltage i terrorbekæmpelsesoperationer sammen med de maliske soldater. Den danske indsats er en del af den fransk-ledede antiterrormission Operation Barkhane, der består af mere end 5.000 hovedsageligt franske soldater. Läs artikel

En ny avtale mellom USA og Norge vil avgi betydelige områder inne på flystasjonene Rygge, Sola og Evenes til det amerikanske forsvaret. Her skal de amerikanske soldatene operere som om de var hjemme i USA. De skal ha eksklusiv tilgang til disse områdene, som da unndras norsk suverenitet. De skal fritt reise ut og inn og skal fritt medføre det de trenger av våpen, utstyr og alt annet de finner nødvendig. USA får også førsterett til å straffeforfølge alle lovbrudd, også om de skjer utenfor området, men med unntak for særdeles grove forbrytelser.

Regjeringen hevder likevel at dette ikke er et brudd på norsk basepolitikk, som siden 1949 har fastslått at det ikke skal åpnes baser for fremmede styrker i Norge i fredstid. Her er det snakk om spissfindigheter: Hvor går grensen mellom faste baser og permanent nærvær? Om det finnes en slik grense, er det uansett temmelig uinteressant. Det helt avgjørende er hvordan dette oppfattes av russerne, og ikke minst hvilke mottiltak som blir truffet. […]

At Norge i 1949 gikk inn som medlem av den vestlige forsvarsalliansen NATO var både forståelig og riktig ut fra den truende utenrikspolitiske situasjonen den gang. Men Einar Gerhardsen og hans regjering innså også betydningen av å dempe motsetningene til det som den gang var Sovjetunionen. Ikke fremmede baser og ikke atomvåpen stasjonert på norsk jord var ufravikelige krav. Det virket, selv og det også var omstridt blant norske hauker. […]

Med de nye støttepunktene vil det stå USA fritt å bruke disse til å ivareta sine globale ambisjoner fra norsk territorium. Dette vil da være unndratt norsk kontroll. Det er ikke problemfritt. «I verste fall risikerer Norge å bli trukket inn i en konflikt som har utgangspunkt i norsk territorium, men som Norge ikke ønsker og som ikke nødvendigvis blir håndtert slik Norge ønsker», sier oberstløytnant Tormod Heier ved Forsvarets høgskole til Aftenposten. USA kan etterpå reise hjem, Norge forblir Russlands nærmeste nabo. Läs artikel