Svenskt stöd för Frankrike dröjer, svt.se

Ett beslut om vad Sverige ska bistå Frankrike med i kampen mot IS dröjer ännu ett tag.Det blir ytterligare samtal mellan regeringen och oppositionen i nästa vecka.– Vi tittar på olika möjligheter och vi vill ha bred enighet i den här frågan, säger Annika Söder, kabinettssekreterare hos utrikesminister Margot Wallström (S), efter mötet med oppositionen. Hon säger att Frankrike har lagt fram flera olika punkter om var stöd skulle välkomnas. Det handlar om att bistå i Mali och i norra Irak, såväl som hjälp med transporter och lufttankning.

– Vi har en dialog med Frankrike och vi måste stämma av olika möjligheter som vi har här hemma så att vi gör det vi är bäst på och som bäst bidrar till fred och att visa solidaritet med Frankrike, säger Söder. Hon låter skeptisk till att ett svenskt bidrag skulle kunna bestå av spaningsflyg i norra Irak form av Jas-plan, en insats som Sverige bidrog med i Libyen 2011. Det anser Kristdemokraterna vore en bra hjälp.   TT Publicerad 3 december 2015

”Fred är mer än fyra bokstäver”, Laila Naraghi i Tidens Magasin

Min morfar flydde Österrike just innan Hitler stängde gränserna. Hans mamma var judinna och gömde sig under kriget, hans moster mördades i Auschwitz. Men morfar kom till Sverige och räddades undan nazisterna.

Nog har jag funderat mycket över vad den svenska neutraliteten under andra världskriget egentligen innebar. För min morfar. För andra i hans situation. För våra grannländer, enskilda och vårt land. För tyskarna som transiterades och motståndet som organiserades – med direktkanaler mellan London, Stockholm och Oslo.

En sak är säker: I krissituationer är det varje regerings uppgift att agera med sin befolknings bästa för ögonen och till skydd för de mänskliga rättigheterna. Denna premiss är staten numera byggd kring. Medborgarna lämnar ifrån sig delar av sin makt till staten för att de ska skyddas från våld. Sker inte detta kommer förtroendet mellan folk och folkvalda att erodera. För alla som söker den offentliga makten är detta något att påminna sig om. Inte minst i de mörka tider som Europa befinner sig i nu. Läs artikel

Brittiska underhuset godkände flygräder i Syrien, svenska.yle.fi

Storbritanniens konservativa premiärminister David Cameron har fått grönt ljus av parlamentets underhus för flygattacker mot Islamiska staten IS i Syrien.Omröstningen föregicks av en livlig, tio timmar lång debatt och därefter röstade 397 ledamöter för flygräder medan 223 var emot. Efter omröstningen flög brittiska jaktplan på Cypern omedelbart iväg på uppdrag i Syrien.

Storbritannien har angripit IS i Irak i över ett års tid, men har hittills avstått från räder i Syrien. -Storbritannien är tryggare i kväll efter beslutet i underhuset, konstaterade utrikesminister Philip Hammond. Oppositionspartiet Labour splittrades i frågan. Den nye ordföranden Jeremy Corbyn motsätter sig räder eftersom han anser att de är ineffektiva och ofta dödar civila. Labourledamöterna fick ändå rösta enligt sitt samvete och många röstade för premiärministerns förslag Opinionsmätningar tyder på att nästan hälften av britterna stöder militära åtgärder i Syrien medan en tredjedel är emot. Stödet för flygräder har ändå minskat kraftigt under det senaste året. Läs artikel

Utrikesminister Margot Wallströms tal vid Natos utrikesministermöte i Bryssel, regeringen informerar

Secretary-General, friends and colleagues,

– One year ago the Resolute Support Mission was launched in this very room. Afghanistan now stands at a crossroads and the international community needs to show continuous and long-term commitment to the Afghan people. If Afghanistan returns to a security vacuum, consequences will not only affect Afghanistan and its people but also all of us.In this context, I would like to inform you that from January until October this year, Sweden has received 22 000 unaccompanied children from Afghanistan. We must prevent an exodus from Afghanistan. To have so many young people leave the country will be a great loss to Afghanistan.And this is my first point: a peace process leading to a political settlement is the only viable option to end the conflict. We would like to commend President Ghani’s outreach to all parties in the region to initiate a peace process with the Taliban.Läs talet

Montenegro på väg in i Nato, svt.se

Försvarsalliansen Nato har bjudit in Montenegro att inleda formella inträdessamtal, efter beslut från medlemsländernas utrikesministrar. Försvarsalliansen Nato har bjudit in Montenegro att inleda formella inträdessamtal, efter beslut från medlemsländernas utrikesministrar. Montenegro ser därmed ut att bli det 29 medlemslandet i Nato. Landet väntas formellt upptas som medlem i juli nästa år, eller senast till den 1 januari 2017.

– Vi gratulerar Montenegro. Det här är början på en väldigt vacker allians, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och möttes av applåder från utrikesministrarna vid försvarsalliansens högkvarter i Bryssel. Läs artikel

Nato löser inte vårt säkerhetsproblem Slutreplik från Anders Österberg om säkerhetspolitik i Aftonbladet

Det är glädjande att se att Karin Enström (M) nu delar Socialdemokraternas uppfattning att det är viktigt att stärka den svenska försvarsförmågan. Svensk försvarsförmåga stärker svensk säkerhet. Synd att Karin Ekström inte gjorde samma bedömning under sin tid som försvarsminister. Då hade Sveriges läge varit bättre rustat än i dag. Men att ett Natomedlemskap skulle stärka svensk säkerhet är helt fel.Sveriges säkerhetsproblem kommer inte att försvinna genom att stanna utanför organisationen. Men de kommer heller inte att lösas om vi går med i den. Tvärtom. Ett medlemskap i Nato kan mycket väl bidra till att skapa förutsättningar för exakt de situationer som Natoförespråkarna tror sig undvika genom medlemskap i Nato.Enström tar upp i sin replik att Sverige är så sammanflätat med att en angripare kan ha svårt att separera oss från Nato. Det är ett märkligt sätt att argumentera. Nato är alltså inte bra för säkerheten i sig, utan vi är redan så sammanflätade med Nato att det riskerar vår säkerhet. Då borde vi väl snarare agera så att vår alliansfrihet förtydligas mot omvärlden, inte gå ännu längre och bli medlemmar i Nato? Världen står inför många utmaningar, ett svenskt Nato-medlemskap är inte svaret. Vår alliansfrihet fyller en viktig funktion, för vår egen säkerhet och för andra länder. Det bör vi värna och utveckla – inte överge.

Anders Österberg Riksdagsledamot, internationell ledare S i Stockholm (artikeln i AB)

Karin Enströms artikel

Sverige måste dra sig ur ett krig utan slut, Anders Ferm, Lars-Gunnar Liljestrand och Maj Britt Theorin i Göteborgs-Posten

När andra länder drar sig ur stannar Sverige kvar och deltar i den förnyade Nato-ledda insatsen i Afghanistan. Det kan inte tolkas som annat än att vi vill kvalificera oss som militär partner till USA och Nato. Säg nej till svensk militär i Afghanistan, skriver bland andra Anders Ferm, tidigare FN-ambassadör.

Västs interventioner i Irak, Afghanistan och Libyen har lett till raserade stater, terrorism och
flyktingströmmar. Sverige har inte stått utanför dessa militära insatser.

Regeringen föreslår nu riksdagen att fortsätta med svensk trupp i Afghanistan även nästa år. Skälet är ett enda, USA har beslutat att förlänga sina cirka 10 000 trupper i landet. Läs artikel

 

Inga fnurror på finsk-svenska tråden, referat från möte på ABF med Björn von Sydow och Erkki Tuomioja

Måndagen den 30 november hölls i ABF-huset ett säkerhetspolitiskt seminarium med förre finske utrikesministern Erkki Tuomioja och förre svenske försvarsministern Björn von Sydow under Gunnar Lassinanttis ledning

Huvuddelen av seminariet handlade om försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan Sverige och Finland, Nato, Ryssland och den franske presidentens begäran om militär assistens samt om den akuta flyktingkrisen. De många kriserna nu kräver internationell samverkan, och till det kan Sverige och Finland bidra med sitt bilaterala samarbete, var talarna överens om.

Läs merInga fnurror på finsk-svenska tråden, referat från möte på ABF med Björn von Sydow och Erkki Tuomioja

Medlemskap i Nato ökar risken för krig, riksdagsledamot (s) Anders Österberg i Aftonbladet

Samtliga borgerliga partier driver nu på för att Sverige ska gå med i Nato. I riksdagsarbetet, i debattartiklar, på ledarplats och till och med på nyhetsplats i tidningar driver man på för att få till ett Natomedlemskap. Utvecklingen har gått fort. Alliansregeringen drev inte frågan, och för bara några månader sedan ville varken C eller KD att Sverige ska överge alliansfriheten.Varför vill de borgerliga partierna så gärna att Sverige nu ska gå med i Nato? Ett sådant beslut är svårt att ändra – det skulle låsa fast Sverige i en militärallians för överskådlig tid. Det ger upp vår självständighet på det säkerhetspolitiska området. Läs artikel

Tysk militärinsats i Syrien väcker debatt, svenska.yle.fi

Den tyska regeringen väntas på tisdagen fatta beslut om att Tyskland ska delta i kampen mot den Islamiska staten. Planerna väcker en hel del kritik och oppositionen är beredd att ta regeringens beslut till rätten. Solidaritet med Frankrike. Det som ännu för några veckor sedan var helt omöjligt ska nu i rask takt bli verklighet. Med spaningsplan av typ Tornado, ett krigsfartyg och 1 200 soldater planerar Tyskland nu att delta i militärinsatsen mot den Islamiska staten.

I tyska medier cirkulerade redan på måndagen uppgifter om riktlinjerna för insatsen, som regeringen officiellt väntas besluta om på tisdagen. Man ska samarbeta med Frankrike, Irak och den USA-ledda koalitionen heter det i riktlinjerna. Hur man ska förhålla sig till president Assad och hans syriska stridskrafter har varit uppe till livlig diskussion.

– Ett samarbete med trupper som lyder under president Assad kommer det inte att bli, säger försvarsminister Ursula von der Leyen. Läs artikel

Krigshetsare, Per Blomquist

Generalmajor Karlis Neretnieks och överste Bo Hugemark är två debattörer som hetsar till krig, heter det i debatten. De hetsar inte bara till krig utan de är grovt vårdslösa i debatten, menar jag, då de lämnar svenskt markterritorium oförsvarat samtidigt som de föreslår offensiva ingrepp i Baltikum (boken Till bröders hjälp, kap. 9, och boken NATO – för och emot, bland annat sidan 116).

Karlis Neretnieks är kunnig i Nato-frågan och framstår som en ledargestalt för Nato-anslutning. Hans självsäkerhet har lockat många försvarsvänner att tro på honom. Det är uppseendeväckande. Nato och Ryssland är inte vad de en gång var. Deras inbördes förhållanden i dag och i framtiden i fråga om utgångslägen, styrka och handlingsmöjligheter måste klarläggas innan förenklade scenarier redovisas.

Läs merKrigshetsare, Per Blomquist

Förutsättningar enligt regeringsformen för att militärt tillsammans med annan stat möta ett väpnat angrepp: om de rättsliga möjligheterna, Rolf Andersson

Regeringen beslutade den 12 november 2015 direktiv (dir. 2015:111) för en utredning som ska analysera förutsättningarna enligt regeringsformen för att Sverige kan agera militärt gemensamt med annan stat för att möta ett väpnat angrepp mot någon av staterna samt för att hindra kränkningar av någon av staternas territorium i fred och under krig mellan främmande stater. Direktiven har redovisats på alliansfriheten.se inlägg

Frågeställningarna är centrala. De har direkt bäring på Sveriges säkerhetspolitiska hållning. Den tillsatta utredningen har rättsliga utgångspunkter och ska belysa vad som är möjligt inom regeringsformens ramar. Den kommer att analysera olika handlingsalternativ som kan stå till buds i allvarliga lägen, konsekvenserna av sådana vägval, och vad grundlagen medger eller inte medger. Vilka säkerhetspolitiska signaler sänder tillsättandet av en sådan utredning ut till omvärlden?

Läs merFörutsättningar enligt regeringsformen för att militärt tillsammans med annan stat möta ett väpnat angrepp: om de rättsliga möjligheterna, Rolf Andersson