24 oktober på Uppsala slott, Thage G Peterson

På årets FN-dag den 24 oktober, då det var 70 år sedan Förenta Nationerna bildades, höll förre talmannen och försvarsministern Thage G Peterson detta tal på Uppsala slott.

Bästa fredsvänner!

Vi har förmånen att leva i ett fritt och fredligt land. Ett land, där var och en får göra sin röst hörd. Där var och en kan engagera sig i det svenska samhället.

Vi lever i ett land i ekonomisk välmåga. Vår välfärd har gett oss materiell och social trygghet. En trygghet som ger oss möjlighet att leva ett rikt liv, att ta del av naturen och kulturen, att ha en god hälsa, få utbildning och arbete.

Hur brutal är då inte klyftan till de länder där människor lever under förtryck, i fattigdom och svält, där det pågår krig och väpnade konflikter. Där man jagas och dödas för sin religiösa övertygelse. Där barnen far illa, är rädda och saknar trygghet. Där inte något rättssamhälle existerar.

Läs mer24 oktober på Uppsala slott, Thage G Peterson

Pionjärarbete om Sverige och andra världskriget av Axel Moberg

Sverige under andra världskriget hette ett forskningsprogram som inleddes på 60-talet och drog in ett stort antal yngre historiker. Ett par av forskarna som ingick där, Alf W. Johansson och Klas Åmark, har gjort egna försök att utifrån de många avhandlingar som skrevs där och senare undersökningar skapa en syntes av det vi har fått reda på om den svenska politiken och det svenska samhället under dessa år. Dessa två historiker har även i sen tid polemiserat med varandra om hur småstatens Sveriges uppträdande då bäst bör förstås och tolkas.

Diplomaten Axel Moberg har gjort en självständig presshistorisk studie om hur åren under och närmast kring världskriget tedde sig i svenska dagstidningars rapportering om krigshändelserna, vad som blev resultatet av kriget och hur ledande aktörer och opinionsbildare förhöll sig till det samtida skeendet. Boken Ekot av kriget. Hur andra världskriget skildrades i dåtida svenska tidningar (Instant Book) är ett imponerande arbete som bör läsas av alla som vill skaffa sig en allsidig belysning av Sveriges roll i den tidens dramatik. Tio tidningar har han följt under sju års tid.

Med benäget tillstånd av författaren återger vi här hans resonerande slutkapitel.

Alliansfriheten.se förmedlar beställningar av boken som har fått fina recensioner i ett par av de större svenska dagstidningarna. Det rör sig om en pionjärinsats.

Läs merPionjärarbete om Sverige och andra världskriget av Axel Moberg

Sverige vill lära av Nato om propagandakrig, Peter Hultqvist i Sveriges Radio

Sverige överväger att gå med i Natos center för strategisk kommunikation. Det är ett center som både analyserar propaganda och osanna kampanjer i sociala medier och ser hur Nato borde driva sin information till allmänheten.

– Vi behöver mer kompetens och det här är en ny miljö som finns, en ny arena, där det sker väldigt mycket saker med desinformation med olika typer av kampanjer. Man använder det här i olika syften för att påverka opinioner i andra länder. Därför är det så att vi behöver stärka vår kompetens men också delta i en miljö med andra länder, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

I dag pågår ett slags informationskrig genom vanliga medier och inte minst genom sociala medier. Vridna sanningar, frågor som försvårar för dem som letar efter sanningen och rena lögner förekommer. Läs artikel

Om inte FN re­dan fanns skulle det be­höva bildas, Yngve Sunesson Skånska Dagbladet 24 oktober

I dag för 70 år se­dan bil­dades Fören­ta Nationerna. För­be­re­del­serna för den nya världs­or­ga­ni­sa­tionen gjordes un­der an­dra världs­kriget med syf­tet att för­söka und­vika fram­ti­da krig.
FN 1945 präg­lades na­tur­ligt­vis av det just av­slu­tade kriget. Jal­ta­kon­fe­ren­sen mel­lan de då­va­ran­de stor­makterna sty­rde makt­för­hål­lan­dena inom den nya or­ga­ni­sa­tionen, Särskilt de fem storas om­dis­ku­te­rade ve­to­rätt. Sam­ti­digt har ve­to­rätten hållit ihop FN ge­nom att stor­makterna har kun­nat hindra be­slut som gått dem emot i av­gö­ran­de frå­gor.
Vid bil­dan­det fanns 51 med­lems­stater. För­lo­ra­rna i kriget kom till ex­em­pel inte med förr­än senare, och de flesta länder i tredje världen var fort­farande inte fria utan ko­lo­nier. I dag har FN 193 med­lems­stater. Alla är med.
Det vik­tigaste ar­be­tet görs i de olika fack­or­ganen som världs­häl­so­or­ga­ni­sa­tionen WHO, flyk­ting­or­gan UNHCR och barn­or­ga­ni­sa­tionen Uni­cef. Läs artikel

Konsten att undvika självmål, Anders Björnsson

Sverige tillåter inte att någon annan lägger sig i hur vårt land styrs – och detta på goda grunder. Betydande inskränkningar i statssuveräniteten har gjorts genom överlåtelser av lagstiftning och annan maktutövning till mellanstatliga organisationer, främst EU. Men dessa överlåtelser kan i princip tas tillbaka; också EU-medlemskapet som sådant kan tas tillbaka, även om en sådan procedur har tillkrånglas genom att detta är grundlagsfäst. Men när det gäller styresskicket som sådant är Sverige suveränt.

Denna princip om icke-inblandning har icke blott att göra med skyddet av statssuveränitet och nationellt oberoende. Den motverkar även spänningar mellan länder som styrs på olika vis, har skilda samhällssystem och intressen i världen. Den är en grundval för ömsesidighet. Särskilt små länder har all anledning att få garantier för non-intervention. Ett utmärkt sätt att säkra sig mot intervention är att själv inte intervenera, att respektera andra länders suveränitet och integritet. Detta borde vara kärnan i en realistisk utrikespolitik.

Läs merKonsten att undvika självmål, Anders Björnsson

Finland och Sverige i samverkan, samtal med Björn von Sydow, Erkki Tuomioja och Gunnar Lassinantti, ABF måndag 30 november kl 16

Samarbetet mellan Finland och Sverige har en särställning inom det nordiska samarbetet genom starka historiska band, svenska minoriteten i Finland och finska minoriteten i Sverige. Finland och Sverige har också gjort likartade säkerhetspolitiska val såsom att vara militärt alliansfria länder och medlemmar i EU. Samarbetet har intensifierats under senare år på en rad områden, inte minst genom ett ökat och avtalat försvarssamarbete mellan länderna. Länderna möter också likartade problem som flyktingkrisen, ekonomiska krisen i Europa som särskilt drabbat Finland hårt och den ökade osäkerheten om Ryssland som utrikespolitisk aktör.

Björn von Sydow, riksdagsman, tidigare talman och försvarsminister

Erkki Tuomioja, riksdagsman, presidieledamot i Nordiska rådet och tidigare utrikesminister

Gunnar Lassinantti, ABF Stockholm

Läs om mötet

Krig under Nato i Afghanistan – medverkade Sverige i utomrättsligt dödande? Lars-Gunnar Liljestrand anförande på möte i ABF Stockholm

Jag skall ta upp de misstankar som har förts fram från olika håll om att också svenska Isaf-styrkan i Afghanistan kan ha deltagit i utomrättsligt dödade, så kallade targeted killings-operationer eller capture-or-kill-operationer. Efter att försvarsmakten fått kommentera påståendena om brott mot internationell humanitär rätt har misstankarna snarast ökat. Först skall jag dock något beröra FN-mandatet för Isaf-styrkorna.

Isafs mandat 2001, enligt FNs säkerhetsråds resolution 1386, var att upprätthålla säkerheten i Kabul med omgivningar. Nato tog över ledningen av Isaf 2003 och samtidigt utvidgades FN-mandatet till att gälla att upprätthålla säkerheten i hela landet. För att markera att uppgiften fortfarande inskränkte sig till att upprätthålla säkerheten och inte att delta i ett allmänt krig mot talibaner avgav Frankrike en särskild röstförklaring och underströk att uppgiften för Isaf fortsatt var att rikta in sig på att skydda civila och att det i det avseendet inte var en utvidgning av det tidigare mandatet.

Läs merKrig under Nato i Afghanistan – medverkade Sverige i utomrättsligt dödande? Lars-Gunnar Liljestrand anförande på möte i ABF Stockholm

Ryssland på gott och ont, ambassadör Örjan Berner i Tidningen Kulturen

Putin känner sig belägrad av USA och Nato-länderna som närmat sig hans närområde. Han liksom de flesta ryssar har alltid ansett att Ukraina och framförallt Krim tillhört Ryssland. Att Putin nu hjälper Assad i Syrien anser jag vara en manöver för att både visa musklerna samt att föra uppmärksamheten ifrån Ukraina och dra sig ur det getingboet men behålla Krim och ansiktet utåt. Vi ska inte glömma att Rysslands ekonomi är svag och de har inte råd med ett långt krig i Syrien.

Örjan Berner vet vad han pratar om för han har verkat i flera öststater under sin långa UD-karriär. I början av 1970-talet var han ambassadråd i Moskva, dit han kom tillbaka 1989-94 som ambassadör efter att även ha varit ambassadör i Warszawa 1984-87. Han har således både upplevt Sovjetunionen, dess fall inifrån samt följt Putins framfart. Läs intervju

Nato-debatten ohederlig och tendentiös, Sverker Olofsson i Västerbottens-Kuriren 20 oktober

Ur artikeln:

“Visst känner ni att det blåser Nato-vindar över landet just nu. Förra helgen lyckades landets yngsta, minst erfarna och mycket konservativa partiledaren få sina Kristdemokrater att ta ett steg mot Nato-medlemskap. Samma sak skedde i Centerpartiet ett par veckor tidigare. Folkpartiet och Moderaterna har ju länge sneglat kärleksfullt mot Nato. Nato ger oss trygghet säger de. Problemet är att jag känner mig inte trygg! Gör ni?

För mig är det här en mycket svår fråga. Jag vet för lite för att kunna ta ställning, men jag vet att Nato-debatten är ohederlig och tendentiös. Den pekar på fördelar, men rundar det svåra. Nato-debatten ohederlig och tendentiös | Västerbottens-Kuriren

Det är ju Ryssland vi är rädd för. Det är nog en befogad rädsla. Det som skett i Ukraina avskräcker. Relationen mellan öst och väst har försämrats och för enkelhetens skull kan vi väl säga att allt beror på Putin.

Ryska kränkningarna av svenskt territorium har varit mycket obehagliga. I havet och i luften. Den bild vi fått har varit skrämmande. Vad vill de? Vad är de ute efter? Ord som krigsförberedelse har förekommit.

I Dagens Nyheter (9 oktober) får jag veta att USA kränkt Sverige fler gånger än Ryssland. Lägger man ihop alla Nato-kränkningarna de senaste fem åren är de fem gånger så vanliga som ryska kränkningar. Vad betyder det här? Är en amerikansk eller tysk kränkning ofarlig, men inte en rysk? Spelar en kränkning egentligen ingen roll, eller används ordet kränkning för att skrämma oss som inte är tillräckligt insatta?” Artikeln på VK  (kan endast läsas av prenumeranter)

Varför behöver Sverige skydd? Varför är Nato-medlemskap en dålig idé? Anders Björnsson i Norberg

Måndagen den 19 oktober arrangerade Norbergs Arbetarekommun, Folket i Bildt Västmanland/Dalarna, Bergslagens Folkhögskolan, LO och ABF ett offentligt möte om Sverige och Nato. Anders Björnsson höll ett anförande som återges nedan:

Indoktrineringen i Sverige hette en bok av poeten Göran Palm från 1968. Palm drev där tesen att svenskarna var utsatta för en systematisk men smygande indoktrinering som syftade till att få dem att bevara det rådande samhällssystemet – ett borgerligt, amerikaniserat, konsumtionsinriktat system med tillhörande samförståndsideologi. Man kan tycka att boken kom i senaste laget. Höll inte den ideologin just på att spricka, just det där året 1968? Och blev inte indoktrineringen utmanad och delvis ersatt av en motindoktrinering?

Termen ”indoktrinering” låg därefter länge i träda, men det verkar som om den har börjat grävas upp igen. Då, för femtio år sedan, var ”indoktrinering” ett systemkritiskt lystringsord. Så är det knappast idag. Det kan bero på att systemkritiken tycks ha sett sina bästa dagar eller på att den numera är tillämpbar nästan uteslutande på andra samhällsystem än vårt eget svenska. När ”indoktrinering” idag används i den politiska debatten är det för att signalera att det finns personer i vårt samhälle som inte är beredda att försvara våra demokratiska grundvärderingar. De styrs av främmande – och rentav verklighetsfrämmande – värderingar.

Läs merVarför behöver Sverige skydd? Varför är Nato-medlemskap en dålig idé? Anders Björnsson i Norberg

Krigar ni i smyg? Thage G Peterson i AB 19 oktober

Thage G Peterson kräver svar om svenska ”fredsstyrkan” i Afghanistan – kan ha deltagit i sjukhusattacken.

Den svenska flaggan halades på basen Northern lights i Mazar-e-Sharif i Afghanistan i maj 2014 för att markera att Afghanistankriget var över för Sveriges del. I slutet av månaden skulle alla svenska soldater ha tagits hem. Försvarsministern deltog i avslutningsceremonin för att visa att nu var det allvar. Men flagghalandet och återtåget var bara en skrivbordsprodukt.
En ny blågul flagga hissades nämligen för att markera att Sverige stannade kvar i Afghanistan med en så kallad omstruktureringsstyrka på 30-50 svenska soldater och officerare.Ännu en gång fördes det svenska folket bakom ljuset. Ännu en gång grusades förhoppningen om att det svenska kriget i Afghanistan var slut. Läs artikel

Ska Sverige vara värdland för Nato? Lars Ingelstam, Mänsklig säkerhet 19 oktober

Den 4 september 2014 undertecknades ett samförståndsavtal (Memorandum of Understanding, MoU) mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd. Detta ska föreläggas riksdagen för beslut i april 2016. Inför detta har Försvarsdepartementet gett ut en PM innehållande avtalets text på svenska och engelska, förslag till författningsförändringar och egna kommentarer till avtalet och förändringarna (Ds 2015: 39 Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd). Betänkandet har den 10 juli remitterats till 47 instanser, varav de flesta är statliga myndigheter och nationella intresseorganisationer. Inga folkrörelser fördes upp på remisslistan, vilket har väckt protester. Att avtalet undertecknades mitt under pågående valrörelse, 10 dagar före allmänt val till Sveriges riksdag, kan ha varit en tillfällighet. Enligt bekräftade uppgifter hade regeringen förankrat avtalet hos den dåvarande socialdemokratiska oppositionen. Resultatet blev dock att själva händelsen inte alls fick den uppmärksamhet som den borde haft.

Om avtalet godkänns innebär det i korthet att Sverige kan stödja och ta emot stöd från Nato vid en kris eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Det innebär också att Sverige kan stå som värdland för ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, t ex internationella övningar. Läs artikel