Redaktionen

Det går fram i regjeringsplattformen som Sosialdemokratene, De grønne og Fridemokratene presenterte onsdag.

I plattformen heter det at Tyskland skal spille en ledende rolle i nedrustningsarbeidet, og at målet er en verden – og dermed også et Tyskland – uten atomvåpen.

Tyskland har ikke atomvåpen i sitt eget arsenal, men amerikanske atomvåpen er utplassert i landet.

Tyskland følger dermed Norge, som til tross for skarp kritikk fra blant andre Natos generalsekretær Jens Stoltenberg vil stille som observatør på statspartsmøtene til FN-traktaten om forbud mot atomvåpen i 2022. Läs artikel

I över ett år har regeringens särskilde utredare Göran Lundahl utrett det nya lagförslag som presenterades i dag. Behovet av en ny lag motiveras av fler aktörer och förändringar på området framöver.

– Man har utgått från att stater värnar rymdverksamhet, men vi har en verklighet där allt fler privata aktörer kommer in på marknaden och allt fler stater blir rymdnationer, säger utredaren Göran Lundahl på en pressträff. […]

När lagen från 1982 skrevs var rymdverksamhet en statlig angelägenhet för ett fåtal länder. I dag är rymden kommersiellt högintressant.

– Man kan sammanfatta behovet av en ny rymdlag i två ord: privata aktörer. I dag är ju rymden i princip tillgänglig för alla. Så om man i Sverige vill bedriva kommersiell rymdverksamhet är det väldigt viktigt att reglerna är glasklara, vad gäller till exempel ansvarsförsäkringar och skadestånd om något skulle hända, sade Christer Nilsson, ställföreträdande generaldirektör vid Rymdstyrelsen nyligen till TT.

En annan viktig aspekt är att Sverige måste kunna skydda sina säkerhetsintressen i rymden. Läs artikel

Omkring 1 350 värnpliktiga och reservister deltar i krigsövningen Sapeli 21 i månadsskiftet november-december på ett område som sträcker sig från Helsingfors till Hangö. Övningarna pågår också i mörker och de kan orsaka buller.

[…] De første av til sammen fire bestilte Patriot-batterier er satt opp på den svenske sørøstkysten i Halmstad. Rakettskjoldet ble overlevert til det svenske Försvarsmakten torsdag i forrige uke. Etter planen skal systemet være operativt innen årsskiftet.

Samtlige fire batterier er planlagt overlevert i løpet av 2023. Innen utgangen av 2025 skal rakettskjoldet være komplett og klar til bruk, inkludert opplæring av mannskap til å betjene våpensystemet. Flere hundre militært personell har allerede trent i lang tid på det kompliserte oppdraget.

Det kreves om lag 900 mennesker for å betjene Patriot, inkludert transport, kommando- og kontrollsentraler, kraftverk, reservedelscontainere, ammunisjon og forsvar mot angrep på bakken. […]

Rakettene har en rekkevidde på rundt 80 kilometer. Disse kan lastes med to ulike roboter, spore 50 forskjellige mål samtidig og ha fem missiler i luften samtidig. Patriot skal kunne slå ut både cruiseroboter, fly og ballistiske roboter.

Sverige kan nå for første gang skyte ned russiske Iskander-roboter, som kan representere en trussel mot svensk suverenitet.

– Nå går vi fra å kunne forsvare relativt små områder med luftvern, til å kunne forsvare større områder og regioner, konstaterer forsvarssjef Peter Hultqvist. Läs artikel

På Holstebro Kaserne har de bygget garager til nye kampvogne, men garagerne står tomme.

I Aalborg er der ingen spor af de teknikere, der skulle holde Hercules-transportfly i luften, og Hærens lovede »knytnæve« – en kampklar international brigade på 4.000 soldater – er ude af stand til at kæmpe på egen hånd.

Vi modtager for øjeblikket forstemmende meldinger fra det danske forsvar. Løfte på løfte bliver brudt, og det efterlader Danmark i en sårbar position midt i de værste spændinger i Europa siden afslutningen på Den Kolde Krig.

Forsvarschef Flemming Lentfer meddelte i sidste uge, at Forsvaret ikke kan opfylde fem centrale løfter fra det seneste forsvarsforlig. Materiel og mandskab mangler, og vi skal langt ind i næste forligsperiode, før initiativerne kan blive til noget. […]

Sidste år slog en kritisk evaluering fra NATO fast, at Danmark ikke kan levere det minimum af selvforsvar, som skal til for at tage imod hjælp fra vores allierede. Den danske tilgang er simpelthen usolidarisk: Så længe Danmark ikke indfrier sin styrkemål, tvinges andre allierede til »at løfte en del af byrden på alliancen, som retfærdigvis bør være Danmarks«, lød formaningen i evalueringen fra NATO. Läs ledaren

Ett förslag om en EU-ledd träningsmission i Ukraina kommer från de baltiska staterna och får nu stöd av Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, uppger Hanna Törnqvist i Ekot (16/11). Att med militära medel bidra till krigsförberedelser i Ukraina ökar spänningen mellan supermakterna USA och Ryssland. Det är äventyrligt. Det främjar inte freden.

Sverige befinner sig i ett säkerhetspolitiskt läge där USA och Ryssland står i en gränsnära bindning i Kola- och Östersjöområdet. Båda supermakterna kan lösa denna krigsklämma med politik och diplomati, trots stor upprustning med bland annat missilrobotar för försvar och anfall på den ryska sidan. Med USA och Ryssland rustade för krig nära Sverige finns det alltid en risk att analysera.

Hultqvist bör styra sitt sinne och inse att oerhört mycket står på spel, inte minst på den ryska sidan. All svensk diplomati och politik bör ägnas åt att skapa förtroende för fred och äkta militär alliansfrihet. Militär insikt krävs för att upplysa medborgarna om vårt säkerhetspolitiska läge för fred. Hultqvist har sedan länge styrt fel. Läs artikel

Washington’s attempts to maintain dialogue with Moscow by way of sanctions are unacceptable and violate international law, Russian Ambassador to the United States Anatoly Antonov said, commenting on US Secretary of State Antony Blinken’s statement about new sanctions on the Nord Stream 2 gas pipeline project.

”The US administration, both Republicans and Democrats, has been trying to complicate the Russian-European energy cooperation for several years now. At first, Washington wanted to disrupt the completion of the pipeline. Failed: the gas-main has been laid and is ready for the launch. Now they are trying to delay the commissioning of the facility, while simultaneously calling on Russia to increase energy supplies to Europe in order to minimize the consequences of the fuel crisis,” Antonov emphasized. […]

Blinken said earlier in a statement that the US Department of State ”has submitted a report to Congress pursuant to the Protecting Europe’s Energy Security Act of 2019 (PEESA), as amended.” ”The report lists two vessels and one Russia-linked entity, Transadria Ltd., involved in the Nord Stream 2 pipeline. Transadria Ltd. will be sanctioned under PEESA, and its vessel, the Marlin, will be identified as blocked property,” the US secretary of state added. Läs artikel

Är Finland fortfarande en öppen västerländsk demokrati, frågar sig Torsten Fagerholm (HBL 31.10). Svaret är entydigt; javisst och i allra högsta grad, om än inte felfritt. Orsaken till Fagerholms fråga är att tre av Helsingin Sanomats journalister åtalas efter att hemligstämplat material publicerats i tidningen.

Fagerholm hävdar också att materialet, som HS publicerade, kunde man få fram helt öppet på olika vägar. Om det är så borde väl Fagerholm ha skrivit att fallet är solklart, de åtalade kommer att frias av en av makthavarna oberoende domstol. Nu reagerar han som de värdekonservativa i fallet Päivi Räsänen och som sannfinländska politiker när de dömts; de börjar misstänkliggöra myndigheter rent generellt för att dessa försöker minska på yttrandefriheten, i HS:s fall för att minska pressfriheten. […]

Svar Publicistiska beslut måste givetvis tåla rättslig prövning, men Finland ger sig ut på ett sluttande plan då journalister åtalas för anteckningar och research som inte ens har publicerats. En flera år lång juridisk limboperiod kan framkalla självcensur, därtill urholkas offentlighetsprincipen ifall enskilda myndigheter godtyckligt hemligstämplar material som går att komma över via andra officiella kanaler.

Torsten Fagerholm, ledarskribent, HBL

Läs artikel