Russia claims strike on NATO-supplied weapons depot in Ukraine as West pledges more arms,

The Russian military said it used long-range missiles Wednesday to destroy a depot in the western Lviv region of Ukraine where ammunition for NATO-supplied weapons was stored, and the governor of a key eastern city acknowledged that Russian forces are advancing in heavy fighting.

In the Lviv region near the border with NATO member Poland, Russian forces used high-precision Kalibr missiles to destroy the depot near the town of Zolochiv, Russian Defence Ministry spokesperson Igor Konashenkov said.

Konashenkov said shells for M777 howitzers, a type supplied by the United States, were stored there. He said four howitzers were destroyed elsewhere and that Russian airstrikes also destroyed Ukrainian ”aviation equipment” at a military aerodrome in the southern Mykolaiv region.

Ukrainian officials did not immediately comment on the Zolochiv strike. Läs artikel

NATO Chief Jens Stoltenberg Accused of Being “Erdogan’s Ambassador”, greekreporter.com

NATO Secretary General Jens Stoltenberg was accused by Greece’s opposition on Tuesday of acting like “Erdogan’s Ambassador” to the Alliance.

PASOK-Movement for Change leader Nikos Androulakis criticized Stoltenberg for his statements on Turkey’s provocations against Greece and the objections he expresses regarding the accession of Sweden and Finland to the Alliance.

“Unfortunately, this is not the first time that Mr. Stoltenberg has chosen to justify the authoritarian Erdogan regime, even Turkey’s extortionate attitude towards Sweden and Finland,” Androulakis said, adding: “It should be absolutely understood by everyone that it will be the last. He can not be both Erdogan’s ambassador and NATO Secretary General.” Läs artikel

Referat från mötet den 14 juni på Harpsund mellan Jens Stoltenberg och Magdalena Andersson, nato.int

[…] Question: Johannes Ledel, AFP. I have a question. One question each for you. Prime Minister Andersson, I was wondering out of the sort of concrete demands that have been circulated from Turkey such as extraditions, are there any of those demands that we’ve seen that Sweden is willing to agree to? And I was also wondering Mr. Stoltenberg, if you can, maybe as, if Sweden and Turkey would not be able to reach an agreement on these demands, what can NATO and other NATO members offer Turkey as recompense?

Swedish Prime Minister Magdalena Andersson:

We take the Turkish concerns very seriously and other issues and not at least there’s security concerns when it comes to the fight against terrorism. And we have a bilateral and trilateral dialogue with Turkey ongoing right now and we will of course, very clearly, state how we are working against terrorism and how we are fighting against terrorists. We have, we have changed our laws during the last years and have a much stronger legislation against in the fight against terrorists than we had before. And also during my years as Minister of Finance, we have a much stricter regulation when it comes to financing of terrorism. And we will also the first of July have even stronger legislation when it comes to the fight against terrorism. So here there are no questions about how strongly Sweden sees on terrorism and that we are willing to contribute to the fight, fight against terrorism. When it comes to the question of arms export. If you listen to the declaration that the Foreign Minister had last week in Parliament, you can also see that as a member of NATO, the current legislation we have might be viewed, might make the decisions that independent agency, might view it differently. Läs referatet från mötet

Har Niinistö och Haavisto vilselett folket? hbl.fi

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott slog söndagen den 15 maj 2022 fast att Finland ansöker om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato efter att riksdagen har hörts.

President Niinistö sade: ”Mycket har hänt. Det här är en historisk dag. En ny tid börjar. Jag vill fästa särskild uppmärksamhet vid hur demokratin har fungerat i Finland. Med det avser jag folket, de politiska partierna, regeringen och riksdagen i Finland. Tillsammans har de visat demokratins styrka.”

Man kan fråga sig om demokratin fungerade klanderfritt. Avgörande var gallupdemokratin. Det blev ingen folkomröstning.

President Niinistö konstaterade alltså att ”en ny tid börjar”. Han sade inte, när den nya tiden börjar. Det verkar nu som att tidpunkten kommer att bestämmas av Turkiets president.

Mot bakgrund av ovanstående skulle jag vilja fråga Niinistö om han fick (före den 15 maj) Turkiets presidents uttryckliga löfte om att Turkiet accepterar Finlands ansökan om medlemskap? Och minister Haavisto: Fick han (före den 15 maj) ett liknande löfte från den turkiske utrikesministern? Om de inte fick det, kommer de att avgå på grund av att de vilselett det finska folket? Läs artikel

Hur regeringen vände i Nato-frågan

Utgivarna

Nedan ges en kronologisk dokumentation om regeringens ställningstaganden till Nato-medlemskap.

 

24 februari

Magdalena Andersson avfärdar Nato-medlemskap: “Jag har motsatt uppfattning.”

Sverige ska fortsätta att vara alliansfritt. Det slog Magdalena Andersson fast under förmiddagens pressträff om den ryska invasionen av Ukraina. Hon stod också fast vid sitt uttalande om att Sverige inte ”gång på gång kan vara det land som tar mest ansvar för människor på flykt”.

Statsminister Magdalena Andersson kommenterade den debattartikel med krav på medlemskap som ett antal högt uppsatta militärer, ambassadörer och krigskorrespondenter nyligen publicerade på SvD Debatt.

– Jag har motsatt uppfattning. I ett sådant här läge är det viktigt att Sveriges sedan lång tid tillbaka etablerade säkerhetspolitiska linje ligger fast. Att vi är förutsägbara och tydliga med vår säkerhetspolitiska linje. Detta är inte ett tillfälle för någon form av wobblighet, sade statsministern.

Hon utvecklade senare resonemanget:

– Den säkerhetspolitiska linje som Sverige haft under lång tid har ju bevisligen gagnat Sverige och gjort att vi sluppit att vara med i krig under lång, lång, lång tid. Det ger vid handen att det finns en anledning att hålla kvar vid denna säkerhetspolitiska linje, utöver att det i det här läget är viktigt att ha en stabilitet, tydlighet, långsiktighet och förutsägbarhet gentemot omvärlden.

Andersson sade att Sverige är ”i ett annat läge än Ukraina” eftersom man som EU-medlem skyddas av en ”solidaritetsklausul” om att andra EU-länder inte ska förhålla sig passiva om ett medlemsland ”drabbas av kris eller krig”.

– Vår strategi är, ett, en uppgradering av svensk nationell militärförmåga. Där satsar vi på en ökning på 80 procent mellan 2014 och 2025. Vi har i dag en betydligt starkare försvarsmakt än 2014. Det andra benet är internationella samarbeten.

 

5 mars

Magdalena Andersson tveksam till folkomröstning om Nato

Statsminister Magdalena Andersson (S) har under dagen diskuterat säkerhetsläget med sin finska motsvarighet Sanna Marin. Båda ser det som naturligt att frågan om Natomedlemskap blivit hetare med anledning av läget, men Magdalena Andersson är inte säker på att en folkomröstning är rätt metod för att avgöra frågan.

– Alla frågor avgörs inte nödvändigtvis bäst i en folkomröstning, säger hon vid en pressträff.

Läs mer

Nytt avtal med Nato, forsvarsmakten.se

Den 10 juni 2022 undertecknades ett avtal om värdnationsstöd av amiral Joachim Rühle, stabschef vid Natos högkvarter (Shape) i Bryssel, och chefen för Försvarsstaben, viceamiral Jonas Haggren.

Det nya avtalet handlar om det stöd som Sverige ska kunna ge till Nato-operationer, gemensamma övningar och insatser, och innebär också att ledtiderna kortas och processerna förenklas avseende vilken typ av stöd som kan tas emot, samt fastställer specifikationerna i samförståndsavtalet från 2014.

–Som samarbetspartner till Nato har Sverige lång erfarenhet av att öva inom ramen för värdlandsstöd och att underteckna detta avtal är ett naturligt steg framåt, säger viceamiral Jonas Haggren. Läs pressmeddelande

The Future of the Nato Alliance and U.S. involvement in Europe, cv4a.org

Today, there is a very real prospect of Finland and Sweden joining NATO, and many Americans are asking about NATO’s modern purpose, what the U.S.’s role in the alliance should be, and what actions serve our best interests here at home. […]

American policymakers should not rush to take on permanent new defense obligations to countries that have remained free and prosperous for decades without U.S. guarantees. In a region where wealthy allies can play a greater role, the Finland and Sweden NATO debate should be an opportunity for the U.S. to insist on a re-imagining of its own role in the alliance as it attends to America’s greater strategic needs in the Pacific. At the NATO Madrid summit in June, the U.S. should call on Europe to mature its own security pacts like the EU’s CSDP and regional alliances like the Nordic Defence Cooperation organization to deliver on security needs that Europe is capable of providing for itself. Läs artikel

Risikoen for brug af atomvåben er den største i årtier, denoffentlige.dk

Verden er et farlig sted, og i de kommende år bliver det kun værre.

Det svenske forskningsinstitut i fred, SIPRI, forventer nemlig, at lagrene af atomvåben vil vokse de kommende år – for første gang siden slutningen af Den Kolde Krig.

Og som om det ikke var nok, vurderer forskerne også, at risikoen for, at de her våben bliver taget i brug, er på det højeste i årtier. Det skriver SIPRI i deres årsbog for 2021.

Forskerne skriver, at selvom Rusland og USA’s samlede beholdning af atomsprænghovedet faldt i løbet af 2021, så er der ikke umiddelbart grund til at juble. Faldet skyldtes nemlig afviklingen af sprænghoveder, som allerede var fjernet fra militære kommandoer flere år tidligere. […]

Hans kollega, Wilfred Wan, direktør for for SIPRI’s program for masseødelæggelsesvåben, tilføjer:

”Alle stater med atomvåben er ved enten at udbygge eller opgradere deres arsenaler, og vi ser samtidig en skarpere atomretorik. Dette er en bekymrende udvikling.” Läs artikel

Pope Francis says Ukraine war was ‘perhaps somehow provoked’, theguardian.com

Pope Francis has said Moscow’s invasion of Ukraine was “perhaps somehow provoked” as he recalled a conversation in the run-up to the war in which he was warned Nato was “barking at the gates of Russia”.

In an interview with the Jesuit magazine La Civiltà Cattolica, conducted last month and published on Tuesday, the pontiff condemned the “ferocity and cruelty of the Russian troops” while warning against what he said was a fairytale perception of the conflict as good versus evil.

“We need to move away from the usual Little Red Riding Hood pattern, in that Little Red Riding Hood was good and the wolf was the bad one,” he said. “Something global is emerging and the elements are very much entwined.” Läs artikel

Utrikespolitisk debatt, riksdagen.se

Utrikesminister Ann Linde:

[…] Sveriges politiska, humanitära, ekonomiska och militära stöd till Ukraina är av historiska proportioner. Inte sedan Stalins krig mot Finland 1939 har Sverige bidragit med vapen under en pågående konflikt i vårt närområde.
Förra veckan presenterade regeringen ett fjärde stödpaket på 1 miljard kronor till Ukraina. Ukrainas
lagliga rätt till självförsvar är i praktiken ett försvar av alla länders territorium, även Sveriges.
EU-sanktionerna beslutades med en hastighet, enighet och storlek utan motstycke. EU:s sjätte sanktionspaket, där regeringen varit pådrivande, innebär att 90 procent av rysk oljeimport till EU ska fasas ut före årets slut. Det transatlantiska samarbetet har varit avgörande i stödet till Ukraina och de sanktioner mot Ryssland som antagits. Fortsatt stöd till Ukraina och fortsatta sanktioner mot Ryssland och Belarus är våra viktigaste bidrag för att få ett slut på Rysslands hänsynslösa krig. […]

Det krävs enighet inom Nato för att gå vidare med att behandla Sveriges och Finlands ansökningar. Våra ansökningar har fått ett brett stöd bland Natos medlemmar. Sverige kommer solidariskt att bidra till hela Natos säkerhet, inklusive Turkiets. Vår ambition är att i konstruktiv anda komma framåt i de frågor som Turkiet har rest.

Sverige fördömer terrorism å det starkaste. En ny, skarpare terroristbrottslag träder i kraft den 1 juli, och regeringen förbereder ytterligare skärpningar av terro[1]ristlagstiftningen. Det bör inte råda några tvivel om att Sverige även fortsättningsvis ska stå starkt tillsammans med likasinnade i kampen mot terrorismen. Läs protokollet

Historiker: Aftale om Hans Ø sender vigtigt signal til verden, knr.gl/da

En grænse hen over Hans Ø er symbol på et moderne og fredeligt Arktis, mener historiker Michael Böss. Det kan fremme samarbejdet mellem inuit.

Fra i morgen er der tegnet et ny streg på verdenskortet: nemlig en streg fra syd til nord over den lille ø Tartupaluk – eller på dansk Hans Ø – mellem Nunavut i Canada og det nordlige Grønland.

Det sker, når naalakkersuisoq for udenrigsanliggender Vivian Motzfeldt (S) og formanden for naalakkersuisut Múte B. Egede (IA) tirsdag underskriver en aftale med den canadiske udenrigsminister Mélanie Joly om at dele øen mellem Kongeriget Danmark og Canada.

Det betyder, at en lille sten i skoen mellem Canada og Grønland/Danmark nu er væk. […]

Gennem årtier har politikere fra både Grønland, Danmark og Canada forsøgt at gøre krav på øen, dels for at få adgang til mulige naturressourcer og for at kunne kontrollere søfart omkring øen. I hvert fald i de perioder, der er eller bliver isfrit i området.

Men med årene er det blevet afklaret, at øen hverken byder på olie eller andre værdifulde naturressourcer.  I stedet Hans Ø med tiden blevet mere interessant i forhold til sejlads i området i perioder, der er isfrit. Og her kan Canada og Grønland/Danmark i fremtiden få brug for at samarbejde, mener Michael Böss. Läs artikel

 

Han leder utvärderingen av Sveriges 20 år i Afghanistan, altinget.se

Tolv ledamöter och ordförande Lennart Hjelmåker ska ingå i den parlamentariska kommitté som får regeringens uppdrag att utvärdera Sveriges insatser i Afghanistan under de senaste två decennierna.

– Totalt har mer än 8 000 svenska män och kvinnor tjänstgjort i Afghanistan. Tyvärr fick fem personer betala med sina liv. Efter talibanernas maktövertagande sommaren 2021 behöver vi utvärdera och konkretisera de lärdomar som kan dras av dessa insatser. Regeringen har därför idag beslutat att tillsätta en parlamentarisk kommitté som under två år ska utvärdera det svenska engagemanget, säger utrikesminister Ann Linde (S) i ett pressmeddelande.

Lennarth Hjelmåker, som ska leda kommitténs arbete, har tidigare bland annat varit Sveriges internationella hiv- och aidsambassadör, ambassadör i Kenya och Zimbabwe samt chef för avdelningen för global utveckling på UD. Läs artikel