Krig inget man bara kan vifta bort, Jan Fredriksson. Kommentar av Anders Björnsson: En fråga om vilja

Den 8-9 maj firades segern över nazityskland. Ett krig som resulterade i en enorm förstörelse och 50-60 miljoner människors miste livet. Borde vi inte ha lärt oss att frukta kriget. Uppenbarligen inte ty på nytt hörs krigstrummorna ljuda allt högre i Europa. Både Nato och Ryssland skramlar med vapnen. Den firade författaren och nobelpristagaren Günter Grass säger i en intervju i El País att han fruktar att vi sömngångaraktigt är på väg in i ett storkrig med skärningspunkten i Mellanöstern och Ukraina. I en ledarartikel i Helsingborgs Dagblad den 9 maj ansluter sig Heidi Avellan till denna syn men hon skriver på ett obekymrat sätt ”fira freden, räkna med krig”.

Läs mer

Debatt om FN-stadgans våldsförbud och Svenska FN-förbundet

GABELIC VILL GÅ RUNT VÅLDSFÖRBUDET, Lars-Gunnar Liljestrand

Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic bemöter den 22 april min kritik av förbundets tolkning av FN-stadgan och hävdar att han visst värnar om den men säger samtidigt att den måste förändras. Han skriver om regeringar och ledare inte kan eller vill ta sitt ansvar övergår det till världssamfundet som skall agera i enlighet med just FN-stadgans åtgärdstrappa.

Läs mer

Minnesord över Lennart Bodström

Ur minnesordet:

”När Olof Palme presenterade Lennart Bodström som utrikesminister gjorde han det med orden: Han är en person med fasta principer, goda nerver och som kan stå pall i blåsväder .

Dessa egenskaper fick han god användning för som utrikesminister. Han stod starkt upp för Sveriges alliansfrihet. Han hävdade att vi alltid måste handla så att tvivel om vårt lands avsikter aldrig kunde uppstå liksom att vi aldrig fick ställa kraven på bevisning lägre vid undervattenskränkningar än vid andra former av kränkningar. Han arbetade målmedvetet för att söka förverkliga idén om Norden som en kärnvapenfri zon.” Läs minnesordet.

Om Nato-kramarnas och Nato-kritikernas märkliga samsyn, Ulf Bjereld

 

Professor Ulf Bjereld har i Göteborgsposten skrivit om hur Nato-anhängare och Nato-kritiker förenas. Hans analys är i högsta grad relevant idag:

I Göteborgs-Posten publiceras i dag min slutreplik till Ingela Mårtensson om huruvida Sverige håller på att smygas in i Nato. Ett utdrag ur artikeln följer nedan, hela artikeln kan läsas här. Min inledande artikel finns här och Ingela Mårtenssons replik finns här.

Ingela Mårtensson menar att Sveriges nära samarbete med Nato innebär att den militära alliansfriheten urholkats och att Sverige i praktiken redan är en Nato-medlem. Men henne analys är ofullständig och gynnar bara dem som vill att Sverige skall söka medlemskap i Nato, skriver Ulf Bjereld i en slutreplik.

Läs mer

Sverige med i Nato-övning för u-båtsjakt, Lars-Gunnar Liljestrand

Regeringen har beslutat att Sverige skall delta i en Nato-övning i Östersjön syftande bland annat till u-båtsjakt och vi skall delta med ett antal flygplan och marinfartyg inkluderande en u-båt.
”Det är inte huvudsyftet med övningen att skicka någon signal från vår sida” säger marinchefen Jan Thörnqvist.

Är det oproblematiskt att öva u-båtsjakt tillsammans med en militärallians? Knappast. En sådan övning stärker inte alliansfriheten utan riskerar vår trovärdighet.Svensk alliansfrihet kräver att vi värnar territoriet mot alla kränkningar oavsett från vilket land de kommer. Det framgår också tydligt i regeringens instruktioner till försvaret om hur kränkningar skall bemötas ( IKFN). Förutom U-137 och protestnoten efter Hårsfjärdsjakterna i början på 1980-talet har svenska regeringar varit noggranna med att inte peka ut någon främmande makt som kränkande. Det är riktigt så länge det inte finns bevis. Att nu samöva med Nato i u-båtsjakt kan med fog uppfattas som att regeringen utgår från att bara Ryssland är den stat som kränker eller kan komma att kränka svenskt territorium.

Sverige skall ha ett försvar inte en krigsmakt, kommentar till en artikel av överste Jan Wickbom

Anders Björnsson:

Under en följd av år var Jan Wickbom chef för ett av landets viktigaste infanteriregementen, I 19 med P 5 i Boden. Hans rykte som en stram befälhavare var grundmurat också på andra sidan älven, där jag själv genomgick militär grundutbildning vid garnisonens artilleriregemente, A 8/Fo 63, under tolv månader på sjuttiotalet.

Läs mer

Statsministern i intervju i HD och Sydsvenskan 30 april

I intervjuer med Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad den 30 april 2015 fick statsminister Stefan Löfven på nytt tillfälle att utveckla regeringens inställning till frågan om Nato-medlemskap. Han klargjorde därvid följande: Trots en samfälld borgerlig begäran om att åtminstone utreda ett medlemskap sade regeringen tvärt nej. Den frågan är digital. Vi ska vara militärt alliansfria. Vi ska inte gå med i Nato. Då finns det ingen anledning att utreda det.

Varför är det hugget i sten att Sverige inte ska gå med i Nato?
– För att det inte skulle tillföra oss någon säkerhet i närområdet. Det skulle tvärtom skapa mer osäkerhet. Det är bra att Sverige och Finland är alliansfria. Då har du två geografiska ytor fria. Det är inte bra om två militärallianser har direktkontakt, säger Löfven.

 

Alliansfrihet Sverige och Nato, Stig Henriksson

Utgivarna: Används verkligen riksdagens anslag till det militära försvaret på rätt sätt? Den frågan ställer sig riksdagsman Stig Henriksson. Han pekar på hur den alliansfria Finland, så likt Sverige i olika avseenden, har prioriterat inom ramen för sin försvarsmakt som har ungefär lika mycket pengar att röra sig med som den svenska. Alliansfrihet är också framgent en realistisk möjlighet.

Stig Henriksson:

De bästa argumenten för NATO?

Efter vattendelaren Krim/Ukraina så har spänningen i vårt närområde höjts drastiskt.

  1. Endast genom att samordna och dela resurser kan vi ha någon chans, och det är Nato som finns.
  2. Idag har vi en ensidig solidaritetsförklaring och vi uppfattas som Natos 29:e medlem – dock utan att ha de säkerhetsgarantier ett medlemskap innebär.*
  3. Vi saknar egen försvarsförmåga.
  4. Fler?

Läs mer