Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands , SOU 2015:1

I ett betänkande, Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands, SOU_2015__1, – En utökad beslutsbefogenhet för regeringen, föreslås bl.a. att bemyndigandet för regeringen att sända trupp utomlands för utbildning och övning inte begränsas till enbart fredsfrämjande verksamhet. Bemyndigandet bör enligt utredningen omfatta alla typer av utbildningar och övningar. I betänkandet berörs samarbetet med Nato, inklusive frågor om värdlandsstöd.(red.)

LÅT ALLIANSPOLITIKEN MISSLYCKAS EN GÅNG TILL! Anders Björnsson

Natos existens är ett faktum. Men historien visar att alla militära allianser är av övergående slag. Stormakter omgrupperar sig. Warszawapakten upplöste sig. Också stater som bygger på någon form av ömsesidighet kan försvinna – se Jugoslavien. Natos svaghet som militärallians är att den bygger på dominansen av en enda makt. När den makten omprioriterar, sviktar alliansen som sådan. Men visst har den visat sig seg och långlivad!

Nato uppkom ur en systemkonflikt: kalla kriget. Huvudmotståndarna i denna konflikt, Förenta staterna och Sovjetunionen, hade inte haft något militärt otalt med varandra tidigare. Både Atlantpakten och Warszawapakten kan ur detta perspektiv ses som försvarspakter; de prövades inte i en krigisk kraftmätning och själva syftet var att förhindra en. Man kan säga att de löste sin uppgift med framgång. När uppgiften var löst, upphörde behovet av dem, också enligt de ursprungliga intentionerna.

Läs mer

Förslag på närmare svensk-finskt försvarssamarbete

Sveriges och Finlands försvarsministrar kommenterade den 17 februari innehållet i en rapport ( hämta som PDF:Sverige Finland ) från ländernas försvarsmakter om förutsättningarna för att fördjupa det svensk-finska försvarssamarbetet. Sveriges och Finland har redan ett omfattande försvarssamarbete. Samarbetet sker både på bilateral nivå, liksom inom olika multilateral forum såsom Nordefco, EU, Nato och FN. Ett fördjupat försvarssamarbete ger förutsättningar att höja den operativa effekten av respektive lands försvarssatsningar. Information från regeringen.

ÖPPNINGSANFÖRANDE VID LANSERINGEN AV ALLIANSFRIHETEN.SE Anders Björnsson

Ibland föder en tanke en bok, men det kan också vara tvärtom. I det här fallet födde en bok tanken på en sajt, en nätplats. Det är den som öppnas idag. Boken heter Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! Och sajten heter alliansfriheten.se. Fasthållandet vid den militära alliansfriheten och försvaret för traditionell svensk säkerhetspolitik, som har syftat till och lyckats med att hålla vårt land utanför militära och andra konfrontationer mellan stormaktsblocken under mer än 200 år, är det gemensamma för boken och för sajten.

Läs mer

VÄRDLANDSAVTALET MED NATO, Rolf Andersson

Regeringen Reinfeldt beslutade den 28 augusti 2014 att Sverige skulle träffa ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Detta motiverades med att det är en utgångspunkt för svensk säkerhetspolitik att Sverige bör kunna ge och ta emot militärt stöd och att hot mot vår säkerhet bäst avvärjs i samverkan med andra.

Värdlandsavtalet kommer att träda i kraft när Sverige informerat Nato om att nödvändiga krav är uppfyllda. En proposition kommer att läggas fram under våren 2016. Det har sagts att det bara är fråga om mindre lagändringar.

Läs mer

ETT KLOKT OCH VÄLBETÄNKT NEJ, Anders Björnsson

Regeringen Löfven har avisat oppositionspartiernas krav på en utredning om svenskt medlemskap i Nato. Det är bra. Frågan om medlemskap är inte teknisk utan en politisk fråga. Den kan bara besvaras i den politiska debatten och avgöras i parlamentarisk ordning. I riksdagen finns inget stöd för svensk Nato-anslutning, inte i den allmänna opinionen heller (bortsett från en enstaka opinionsmätning, beställd inför årets Folk och Försvar-konferens i Sälen och knappast tillförlitlig).

De som kräver en statlig utredning blundar för två saker.

Läs mer

ALLIANSFRIHET, INTE BARA I ORD, Lars-Gunnar Liljestrand

Regeringsdeklarationen 3 oktober 2014 med formuleringen att den svenska militära alliansfriheten ”tjänar alltjämt vårt land väl” och att Sverige inte skall söka medlemskap i Nato var en viktig markering av den nya regeringen. Likaså skrivningen att Sverige skall aktivt verka för fredliga lösningar på konflikter, samarbete mellan stater och ett stärkande av FN.

Alliansfriheten handlar ytterst om att Sverige inte skall ingå i någon militärallians med förpliktelser att agera militärt för andra stater. Det sedan flera år pågående närmandet till Nato, nu senast med det så kallade värdlandsavtalet, är steg som i förlängningen kan underminera alliansfriheten både formellt och genom att Sverige kan komma att uppfattas av omvärlden som icke-alliansfritt.

Läs mer

Nej, Nato skulle inte göra oss tryggare Sven Hirdman på SvD.se

På Brännpunkt 9/2 argumenterar professor Åke Frändberg mot dem som motsätter sig ett svenskt medlemskap i Nato. Om Sverige skall överge sin 200-åriga framgångsrika politik av militär alliansfrihet, ligger bevisbördan hos dem som vill ändra på denna politik. Frändbergs huvudargument är att: ”Sverige kan inte försvara sig på egen hand. Ett medlemskap i Nato innebär en stor trygghet för oss.”

Läs mer

Sverige behöver inte Nato, Markus Jonsson

Det kommer att bli en utredning om svenskt Natomedlemskap. Det är i alla fall de fyra försvarspolitiska talesmännen från alliansen säkra på efter ett möte på försvarsdepartementet tidigare i veckan. De fyra är övertygade om att regeringen kommer att backa från det nej man tidigare avlagt i frågan. Inte minst eftersom alliansen hädanefter inte kommer att dra tillbaka sitt krav, utan istället villkora andra överenskommelser inom försvarspolitiken med att en utredning sjösätts. Läs artikeln

Hans Blix dissar planerna på ett svenskt Natomedlemskap

Som en skolgård där ungarna retar varandra. Så beskriver Hans Blix situationen kring Öst­ersjön. Det övas, kränks och övas lite till. Folket i Bild/Kulturfront har träffat den före detta utrikesministern och chefen för FN:s vapeninspektörer och pratat om effekterna av ett svenskt Natomedlemskap, vår groende misstänksamhet mot Ryssland och om att vara tillbaka i svensk politik – trots 86 år fyllda.

Läs mer