Redaktionen

Risken med samverkan, redaktionell kommentar till intervju med ÖB Micael Bydén

av

I den nya säkerhetspolitiska liturgin ingår frasen att ”säkerhet byggs tillsammans med andra”. Den har karaktären av en trosartikel. Den går varken att bevisa eller motbevisa. Den får ses en djupt känd viljeyttring. Man hoppas intensivt att det ska förhålla sig så, och ju oftare frasen upprepas, desto mer övertygande förutsätts den bli.

Men man skulle lika gärna vända på steken och säga att samverkan med andra leder till ökad osäkerhet. Det är naturligtvis också en trossats men ligger å andra sidan i linje med en försiktighetsprincip som brukar vara gällande inom flertalet politikområden. Överbefälhavaren Micael Bydén fällde en passant – ja, det lät nästan som en lapsus – ett yttrande av sådan innebörd i en tidningsintervju som i övrigt handlade om hur förträfflig den militära samverkansinriktningen är.

Läs mer

Finland och Sverige behöver inte gemensamt utreda Natomedlemskap, president Niinistö, svenska.yle.fi

av

President Sauli Niinstö hoppas att den nya utredningen om följderna av ett Natomedlemskap leder till en intensiv, men inte en emotionell debatt.

Utredningen publiceras på fredag.

Den nya utredningen har beretts av fyra personer. De är fransmannen François Heisbourg som är styrelseordförande för IISS, det internationella institutet för strategiska studier, de tidigare ambassadörerna Mats Bergqvist och René Nyberg samt Teija Tiilikainen, som leder Utrikespolitiska institutet. Både Finland och Sverige har tidigare låtit göra flera utredningar om följderna av ett Natomedlemskap. Till exempel Ilkka Kanerva (Saml), som är ordförande för riksdagens försvarsutskott, har föreslagit att Finland och Sverige tillsammans analyserar ett medlemskap.

President Niinistö ställer sig sval till tanken. Läs artikel

Finland inför ett viktigt avgörande, Yrsa Grüne, kkrva.se

av

En kraftig armbrytning är att vänta när Finlands riksdag ska ta ställning till de lagändringar som behövs för att Finland ska kunna ge militär hjälp till andra länder – och tillåta andra länders militära hjälp på sitt eget område. Lagändringar behövs både på Försvarsministeriets och Inrikesministeriets områden.

En sak är alla ändå överens om. Beslutet om Finland ska skicka militär hjälp utanför sina egna landsgränser på hårda militära uppdrag ska fattas av rikets högsta ledning, inklusive presidenten. Ett tidigare förslag om att kommendören för Försvarsmakten skulle kunna kalla in maximalt 25 000 reservister på reservövning – med kortare varsel än de tre månader som nu gäller samt utan möjlighet för de inkallade att vägra ställa upp – har därmed fallit. Läs artikel

Sverigedemokraternas försvarspolitik går i linje med folkviljan, Björn Söder, bjornsoder.net

av

Sverigedemokraterna har sedan partiets start varit stark anhängare av den allmänna värnplikten inom försvaret. Redan i partiets första program från 1989 deklarerades att ”försvaret skall vara baserat på allmän värnplikt där varje vapenför svensk deltar.”

Effekterna av värnpliktsutbildning är flera. Den primära är att tillse att Försvarsmakten har den personalförsörjning som krävs. Det möjliggör att vi kan öka antalet förband och underlätta kontraktering av soldater och hemvärnsmän så att försvaret kan lösa sin yttersta uppgift: att värna rikets territoriella integritet.

De sekundära effekterna, som är viktiga även om de ensamma inte motiverar en investering som krävs, är ökad sysselsättning, ökad anställningsbarhet, fostrande och motverkande av segregation. Läs artikel

Försvarets nya sänke, Annie Reuterskiöld, Fokus

av

En dold klausul i det svenska ubåtskontraktet ser ut att bli kostsam. I värsta fall fördubblas prislappen.

Häromveckan var försvarsmaktens chef för ledningsstaben, generallöjtnant Dennis Gyllensporre, hos riksdagens försvarsutskott. Med sig hade han tunga besked. Fram till 2020 väntas marinens nya ubåtar och Jas Gripen E tillsammans innebära oförutsedda extrakostnader på runt 5 miljarder kronor.

Obehagliga siffror, men Gyllensporres kalkyler över fördyringar tog inte ens med ett scenario som blir allt mer aktuellt: Att andra länder inte är med och delar kostnaderna för ubåtarna. Läs artikel

Stormaktsfasoner!

av

Det är ingalunda första gången som en representant för Förenta staternas regering lägger sig i svensk säkerhetspolitik och dessutom gör anspråk på att förfoga över svenskt (luft-)territorium vid ett krisläge. USA:s biträdande försvarsminister ”avvisar inte att svenskt luftrum kan komma att användas för att försvara baltiska stater”, heter det i ingressen till en SVT-intervju.

Robert Work besöker Sverige och väljer att tala klarspråk. Han yrkar på utvidgat militärt samarbete med vårt land (och Finland), och han säger att han inte vill lägga sig i svenska beslut, men han ser att han ser fram emot det så kallade värdlandsavtalet – om det genomförs. Om det mot förmodan inte genomförs, undrar man förstås hur han skulle se på saken.

Stormaktsfasoner! Den svenska regeringen borde ha avrått Work från en så öppen inblandning i Sveriges inre angelägenheter och en så utmanande attityd i förhållande till Sveriges territoriella integritet. Vi väntar på en reaktion från Peter Hultqvist.

Ingen anledning till nytt kallt krig, säger Princetonprofessor

av

I senaste numret av Foreign Affairs har Rysslandsexperten Stephen Kotkin, professor i historia och internationella relationer vid Princeton, bidragit med en intressant analys av Rysslands grand strategy i världspolitiken genom århundraden. Vi återger här ett par av hans nyckelpassager.

Kotkins senaste arbete är första delen (av planerade tre) av en biografi över Josef Stalin.

”Russia today is not a revolutionary power threatening to overthrow the international order. Moscow operates within a familiar great-power school of international relations, one that prioritizes room for maneuver over morality and assumes the inevitability of conflict, the supremacy of hard power, and the cynicism of others’ motives. In certain places and on certain issues, Russia has the ability to thwart U.S. interests, but it does not even remotely approach the scale of the threat posed by the Soviet Union, so there is no need to respond to it with a new Cold War.

Läs mer

När fakta inte talar, Anders Björnsson

av

Faktoider är en term som lanserades i Sverige av litteraturvetaren Martin Kylhammar. Den hade tidigare använts i USA av författaren Norman Mailer. Kylhammar definierade den som ”felaktiga försanthållanden”. I fjortondagarstidningen Dagens Forskning, vars redaktionskrets Kylhammar tillhörde, löpte under hans ledning en svit artiklar där sådana faktoider från när och fjärran, nu och då avslöjades och penetrerades.

Termen blev populär och ingår idag i vardagsvokabulären. ”I motsats till moderna vandringssägner, ’klintbergare’, vilka vanligen sprids från mun till mun, sprids faktoider vanligen via massmedia, där de sedan lever ett eget liv”, heter det på Wikipedia. Kylhammar själv kunde visa att föreställningen om att Verner von Heidenstam var nazist saknar all grund. En annan faktoid handlar om ättestupan, alltså uppfattningen att man i forna tider gjorde sig av med äldre och orkeslösa genom att kasta dem utför en brant. Historikern Birgitta Odén har belagt att ättestupan är ett påhitt. (”Ättestupan – myt eller verklighet?”, i Birgitta Odén, Äldre genom tiderna. Åldrande och äldrepolitik som en historiker ser det. Carlssons 2012)

Läs mer

Säkerhetspolitiska läget förändras, Mats Olofsson i VK

av

I torsdags var det dags igen. För den tjugonde upplagan av det årligt återkommande säkerhetspolitiska seminariet i Umeå. Huvudfrågan under de senaste årens seminarier varit just varianter på detta tema. Att ett säkerhetspolitiskt forum på de här breddgraderna i hög grad behandlar problem förknippade med Sverige och just det arktiska området är inte särskilt märkligt. Motsatsen vore ett större problem.
De senaste årens rätt omvälvande förändringar påverkar norra Europa – och de arktiska områdena. Vad innebär klimatförändringarna och en ökad tillgänglighet till både naturtillgångar och till nya kommunikationsleder för Arktis? Hur reagerar stora stater som Ryssland? Vad innebär detta för det svenska försvaret? Viktiga frågor. Läs artikel

Nato på spökjakt, Torsten Kälvemark i Aftonbladet

av

Den 31 mars skrev New York Times i en ledare att Ukrainas ledning borde förstå att de internationella finansiärerna inte kan fortsätta att ”skyffla ner pengar i ett korrupt träsk”. De reformer som Majdanrörelsen krävde måste nu genomföras. När Ukrainas president Porosjenko strax därefter besökte USA fick han en fråga om tidningens kritik. Han svarade då att den var ett exempel på det ”hybridkrig” som Ryssland bedriver mot hans land. Uttalandet väckte förstås löje i omvärlden och presidenten försökte senare hävda att han blivit missförstådd. Ändå är hans ryggradsreaktion ett exempel på ett slags masspsykos som ser ryska hybridspöken överallt.

En svensk som tycks leva i denna spökvärld är Mikael Holmström,Dagens Nyheters militärpolitiska reporter. Den 17 april kunde han på flera sidor utbreda sig om Rysslands psykologiska krigföring mot Sverige och hur den skulle kunna stoppas. Försvarsminister Peter Hultqvist påminde i sammanhanget om att regeringen aviserat Sveriges anslutning till NatosStratcom centre of excellence i Riga. Det är försvarsalliansens centrum för studium av psykologisk krigföring, inte minst den som kommer från rysk sida. Holmström har förresten redan förberett den svenska anslutningen genom att besöka centret.Läs artikel

Ska vi bli drängar åt världspolisen? Jan G Andersson, fd chefredaktör, Östra Småland

av

Det var ovanligt naivt till och med av en insnöad moderat Natolakej som Zebulon Carlander att fullständigt bortse från att Sverige löper en betydande risk att dras in en väpnad Baltikumkonflikt mellan Nato och Ryssland om Sverige lägger sig platt som uppmarschområde för Natos militära styrkor.

Dessutom anför han inte en enda stavelse till minsta oro för att Nato tilläts att föra in kärnvapen i Sverige. Finnarna har i sitt värdlandsavtal inte tillåtit kärnvapen i sitt land, men Sverige har inte gjort något undantag. Läs artikel

Nej till Natonärmande, Carl Tham i Dala-Demokraten

av

Sverige skall nu ansluta sig till NATO:s propagandaverkstad. Fram kliver polis- och försvarsministern, två politiker som är särskilt populära bland människor med auktoritära böjelser.

Vi utsätts för intensiv rysk propaganda meddelar försvarsministern, vi måste försvara oss. Det gör vi bäst genom NATO, självfallet, instämmer polismästaren, här på voffsingpallen.

Båda dessa herrar vet givetvis att också NATO håller på med liknande verksamhet, också riktad mot vårt land, precis som man alltid gjort. Men det anses inte vara något problem för vad som kommer därifrån är i princip sant och klokt. Läs artikel