Då kan Sverige bli ett ryskt mål – experten pekar ut viktig gräns, tv4.se

[…] Dixelius pekar bland annat på Sveriges geografiska läge, avsaknaden av landgräns mot Ryssland och landets motståndskraft mot påverkansoperationer.

– Sverige har också visat en väldigt hög resistens, alltså motståndskraft, mot påverkansoperationer. Man ser inte att Ryssland någonsin påverkar svenska val. Det svenska politiska systemet verkar väldigt robust. Där ligger vi mycket bättre till än de baltiska länderna, säger han.

Det scenario som oroar Dixelius mest handlar inte om ett direkt angrepp mot Sverige utan om att konflikten sprids till Baltikum.

– Det värsta realistiska scenariot för de nära åren, det är att svensk soldat kommer i krig i en hybridattack på grund av att vi redan har folk stationerade i Baltikum. Det är det som vi ska vara oroliga för, säger han.

Sverige deltar redan i Natos försvarssamarbete i regionen. Om Ryssland skulle genomföra en begränsad militär operation mot exempelvis Estland skulle svenska styrkor kunna bli inblandade, enligt Dixelius. […]

– I det ögonblick som svensk soldat skjuter på rysk soldat så är också Sverige som land en måltavla, säger han. Läs artikel

Mood vil gjøre Norge til et «pinsvin»: – Vi kan få et mye større forsvar for mye mindre penger, inyheter.no

Pensjonert general Robert Mood mener Norge bør tenke langt bredere om forsvar enn kampfly, fregatter og stridsvogner. Han vil styrke Heimevernet, gjenopprette Sjøheimevernet og gjøre lokalsamfunn, næringsliv og sivil beredskap til en langt større del av norsk forsvarsevne.

– Hvis vi skal få på plass dette pinsvinet som ingen tør å forsøke å pirke i eller gå på, så må vi for det første slutte å bare prate. Vi må gå til handling, sier Mood i podkasten til Ole Asbjørn Ness.

Mood mener Norge har svært gode forutsetninger for å bygge et territorialforsvar som gjør landet vanskelig og kostbart å angripe.

Men det krever en helt annen tankegang enn den som har dominert norsk forsvarspolitikk de siste tiårene. Mood mener beredskapen må bygges nedenfra. […]

Hensikten med «pinsvinet» er først og fremst avskrekking.

Mood mener Norge bør utvikle kapasiteter som gjør at en mulig motstander vet at et angrep vil få betydelige kostnader. Han bruker Russland som eksempel. Dersom ledelsen i Kreml vet at Norge har avanserte kapasiteter som kan ramme russiske interesser i nord, kan det i seg selv bidra til at de holder seg unna, argumenterer Mood.

– De nordmennene har kapasiteter som vi ikke ønsker skal brukes, hverken mot Kola eller andre steder, så her holder vi oss respektfullt unna, sier han om hvordan han ønsker at russiske beslutningstakere skal tenke.

Samtidig understreker han at dette må balanseres slik at opprustningen ikke selv fremstår som en offensiv trussel. Det er den klassiske balansen mellom avskrekking og beroligelse, mener Mood. Läs artikel

 

Arctic Shield: 400 Soldiers From 11 NATO Nations to Exercise Defending Greenland, highnorthnews.com

The Danish-led exercise Arctic Shield will take place in Greenland from 7th to 18th of September.

In total, around 400 soldiers from 11 allied countries will exercise defending the island on land, at sea and in the air.

The participating countries are Denmark, Norway, Finland, Sweden, Canada, France, Belgium, the Netherlands, Germany, Slovenia and Poland. The latter three will participate with observers, and Germany will also provide logistical support.

The main activity will take place in southern Greenland, but also in the fjord near Kangerlussuaq in western Greenland. […]

n parallel with Arctic Shield, other training activities and operations will also be carried out in the Arctic as part of NATO’s enhanced presence in the region. This includes air operations over Iceland, Greenland and Canada involving Danish, Canadian and American fighter jets.  Läs artikel

Främmande drönare i finskt luftrum är Finlands ansvar

Utgivarna

Den finska Försvarsmakten konstaterar (28/8) att inget direkt militärt hot riktas mot Finland men att Ukraina som en del av sitt försvarskrig genomfört attacker med obemannade drönare mot ryskt territorium, som också har ”förirrat” sig in på finskt territorium.

Finland vill knappast bli ett passivt uppmarschområde för ukrainska drönarattacker, som riktar sig mot mål i Ryssland. Huruvida det är bara är fråga om bristfällig ukrainsk koordinering (inklusive eventuell tänkbar rysk avledning) eller något mer avancerat ska här inte spekuleras om. Ukraina har hänvisat till ”misstag” och felkoordinering.

President Alexander Stubb har gått ut med att Finland har kontroll över situationen och har tillgång till de egna resurser som behövs.

Inte desto mindre har Finland nu begärt svensk assistans. Sverige har sagt ja till att göra en insats. Varför det? Projektet framstår bara som underligt och riskfyllt utan att kunna bidra till att säkra några svenska säkerhetsintressen.

Detta är ingen operation inom ramarna för Nato utan en bilateral insats. Den svenska regeringen har fattat beslutet utan riksdagens hörande enligt lagen om operativt militärt samarbete, där det stadgas att regeringen, under förutsättning att Sverige inte är i krig och det inte råder en väpnad konflikt på finskt territorium, får sätta in svenska väpnade styrkor för att i enlighet med internationell rätt stödja Finland med att hindra kränkningar av finskt territorium. Denna en gång (2020) lättvindigt antagna paragraf är långt ifrån ofarlig, då den ger regeringen rätt att involvera svensk militär trupp i kritiska finska beslutslägen, som utanför svensk kontroll lätt kan eskalera och dra in oss i farliga händelseförlopp med små möjligheter att backa ur.

Läs mer

Germany says Russia behind Leipzig airport drone attack, bbc.com

Germany has said Russia was responsible for last month’s drone attack at Leipzig’s airport.

A drone carrying an explosive device was discovered at Leipzig/Halle Airport in eastern Germany, close to Ukrainian cargo planes, on 4 August. It failed to explode as the detonator was apparently faulty, and investigators suspect a second drone collided with a cargo aircraft nearby. A third drone was reportedly found near the airport 10 days later.

Interior Minister Alexander Dobrindt said the Leipzig airport attack followed the ”well-established pattern of Russian hybrid operations in Europe” and the assumption was that Germany would be targeted again.

Russian President Vladimir Putin on Tuesday accused Germany of planting evidence to blame Moscow for the attempted drone attack at Leipzig airport.

Putin did not provide evidence for the accusation.

Meanwhile, the Russian embassy in Berlin said the allegation that Russia was responsible was ”absurd”.

Dobrindt said examination of the equipment used along with intelligence findings proved Russian involvement in the attack. Läs artikel

Regeringen kallar upp ryska ambassadören, dn.se

Regeringen höll under tisdagskvällen pressträff om det europeiska säkerhetsläget med anledning av drönarincidenten i tyska Leipzig tidigare i augusti.

– Sabotaget hade kunnat få förödande konsekvenser, säger statsminister Ulf Kristersson.

Rysslands handling är ett resultat av att landets ekonomi går dåligt och att landet är oförmöget att vinna på slagfältet, menar statsministern.

Den fjärde augusti upptäcktes en drönare med sprängladdning intill ett ukrainskt fraktflygplan på Leipzigs flygplats. Platsen fungerar som en militär transporthubb till Ukraina. Händelsen utlöste starka reaktioner, men är bara en i raden av flera misstänkta hybridattacker på tysk mark, som Ryssland tros ligga bakom.

På tisdagen gick den tyska regeringen ut med ett sällsynt ställningstagande där man pekade ut Ryssland som ansvarig. Landet kommer att kalla till sig ambassadpersonal, stänga generalkonsulatet och skärpa inresekrav för ryska medborgare. Även statsministern meddelar att han kommer att kalla till sig den ryska ambassadören och Sverige nationella säkerhetsråd med anledning av händelsen. Läs artikel

Har Sverige köpt fyra moderna Vasaskepp? expressen.se

Jämförelsen med Vasaskeppet är förstås tillspetsad. Sjödugliga kommer de 120 meter långa fregatterna förstås att vara. Toppmoderna och livsfarliga krigsmaskiner. Det bästa som står att finna i sitt slag – men också högprioriterade mål som riskerar att slås ut tidigt i händelse av krig, menar kritikerna. […]

– Fregatterna, säger ÖB, tillför en helt ny luftvärnskapacitet som Sverige hittills har saknat. Med särskilt god verkan mot just ballistiska robotar samt kapacitet att möta lufthot på en mängd olika höjdnivåer. […]

Professorn vid Försvarshögskolan Hans Liwång har en annan uppfattning. Han hade hellre sett att Sverige investerade i fler och mindre enheter, bättre anpassade för Östersjön.

Om en motståndare, som Ryssland, verkligen väljer att fokusera sina resurser mot de svenska fregatterna räcker inte deras försvar till fullt ut, menar han.

– De här fartygens skydd är bra, men det är inte hundraprocentigt. Det finns risk att man rätt tidigt får en träff som gör att man inte kan använda dem som tänkt.

Sverige har då att välja på att antingen vara beredd att ta ut fartygen ur Östersjön eller räkna med förluster där en eller flera fregatter kan slås ut under kort tid, varnar Liwång.

Ett bättre skydd,uppnås, anser han, genom antal och utspridning – det vill säga genom fler och mindre enheter i stället för ett fåtal stora och sårbara mål. Dessutom påpekar han att fartygen kräver relativt frekvent kontakt med land för att fylla på nya robotar.  Förutom att ge luftvärnsskydd mot Sverige ska fregatterna också freda sjöfarten in och ut ur Östersjön. Den förmågan, anser Liwång, finns redan i Nato hos de länder som redan har fregatter i sin flotta. Läs artikel

Löjeväckande låta hemvärnet försvara landet, dn.se

Lars-Gunnar Liljestrand

Den viktigaste delen av det svenska markförsvaret är brigaderna. Vi har i dag trots alla tidigare löften från politikerna endast en och halv brigad utrustade och knappt bemannade. 2030 är den nya tidshorisonten för färdiga brigader. När Tidöregeringen tillträdde för fyra år sedan övertog den något som beskrivits av analytiker som ett försvar i fickformat och det har inte ändrats sedan dess. […]

Med vad ska vi då försvara vårt eget land? Svaret från både politiker och Försvarsmakten är att det hamnar på hemvärnet som ska ha det ”markterritoriella ansvaret för hela Sverige” (Försvarsmaktens hemsida).

Hemvärnet, med sina 22 000 man, ska således försvara landets 450 000 kvadratkilometer, vilket framstår som rent löjeväckande. Hemvärnet är viktigt genom sin lokalkännedom och folkförankring, men har vare sig utbildning, vapen eller numerär för att möta och slå en angripare. Med den nya försvarsdoktrinen ska insatser i Natos styrkor utomlands ha prioritet före det egna landets försvar. […]

En av de viktigaste frågorna borde vara vem som ska försvara Sverige. För att Nato ska komma komma till undsättning krävs både konsensus bland 32 stater och att de sedan är beredda att skicka militär hjälp och inte bara diplomatiskt eller civilt stöd. Att USA ska ställa upp är högst osäkert.

Om vi skulle få militärt stöd kommer svenska regeringen ha minimalt inflytande på hur och var kriget förs. Det avgörs i stället i Washington, Berlin, London och Paris utifrån dessa makters egenintressen.

Finland har klargjort att man aldrig kan förlita sig på sådana ”garantier” och har därför behållit ett starkt territorialförsvar. Sverige borde komma till samma insikt. Läs artikel

Northern Fleet ships set course for the Northern Sea Route, thebarentsobserver.com

Four vessels from Russia’s Northern Fleet have set out from Kola Bay on a voyage lasting several months through the icy Arctic waters, the fleet’s press service in Severomorsk reports. The detachment comprises the ice-class patrol ship Ivan Papanin, the large landing ship Kondopoga, the tanker Sergey Osipov and the rescue tug Pamir.

”Various activities will be practised in the Arctic, including ensuring the safety of Russian maritime shipping along the Northern Sea Route,” explained Captain 2nd Rank Alexander Zinoviev, head of the Northern Fleet’s detachment of warships and support vessels. Läs artikel

Russisk ambassadør reagerer sterkt på britisk flyktokt, forsvaretsforum.no

Russlands ambassadør i Norge, Nikolaj Kortsjunov, ser svært negativt på at norske flyplasser stilles til disposisjon for britiske rekognoseringsflyginger. Han advarer om at norsk sikkerhet står på spill.

– Vi mener at Norges gradvise fravik fra egne retningslinjer for utenlandsk militær aktivitet på norsk territorium undergraver landets suverenitet og, i strid med politikernes forsikringer, vil ha en negativ innvirkning på landets sikkerhet, sier Kortsjunov i en kommentar til det russiske statseide nyhetsbyrået Ria Novosti, gjengitt på X.

For første gang siden 1950-tallet har det foregått etterretningsflytokt til Kolahalvøya fra norske baser. To ganger i forrige uke brøt britiske fly en langvarig norsk praksis, skrev Aftenposten i forrige uke.

Et britisk RC-135W-etterretningsfly tok av fra Ørland flystasjon, fløy oppover norskekysten og svingte rundt Finnmark før det sirklet rundt i internasjonalt luftrom utenfor Kolahalvøya, ifølge Aftenposten. Läs artikel

Doktrinära ansatser men utan förankring i bredd, uthållighet och djup

Utgivarna

Kapten Andreas Braw skriver på Militär Debatt om utnötning och manöver som övergripande doktrinära inriktningar. Först förs resonemangen tämligen abstrakt, men det blir särskilt intressant när han närmar sig dagens verklighet med en ytterst skör ”fältarmé” med sina ”krigsförband”, som i sin tunnhet mer framstår som för expeditionskårsinsatser i utlandet utformade enheter.

Braw skriver:

”Den fältarmé som vi i nuläget kan mönstra består nästan enbart av anfallsförband. Artilleriet är svagt, vilket gör att konstant rörelse blir nödvändigt. Men även logistiken är underdimensionerad, vilket innebär mycket kort uthållighet. Det finns inte förband som kan befästa tagen terräng. Men det finns inte heller resurser som kan skapa tillräcklig utnötning för att möjliggöra manöver ens på gårdagens stridsfält.”

Denna svaga armé utan bredd, uthållighet och djup leder enligt Braw till ”slutsatsen att vi måste utkämpa ett extremt rörligt krig under extremt kort tid för att kunna nyttja vår fältarmés uppenbara förtjänster på ett adekvat sätt. Problemet är att krig varken tenderar att bli särskilt korta eller särskilt rörliga. Dessutom får man sällan det krig man önskat sig.”

Läs mer