Månad: augusti 2026

I en av rapporterna från Sveriges ambassad i Kiev framgår den ukrainska desperationen i osminkad, men delvis sekretessbelagd, form.

Ambassaden rapporterar att president Volodymyr Zelenskyj riktar krav till ”internationella partners om politiska beslut som omgående frigör fler Patriotrobotar (PAC-3) till Ukraina”. PAC-3 är den robottyp som kan slå ut de ryska ballistiska robotarna. […]

Bakgrunden är Rysslands övertag i luftkriget: produktionen av ballistiska robotar ökar samtidigt som Ukraina har brist på robotar för att skjuta ned dem. De ukrainska lagren är helt enkelt på bottennivå. Ukraina kan därför bara skydda ett fåtal prioriterade mål. […]

– Utmaningen är naturligtvis att Ryssland har skalat upp produktionen av ballistiska robotar, säger Pål Jonson och menar att det är en av Rysslands få fördelar just nu i kriget. […]

Men trots Ukrainas vädjan är det inte aktuellt att skicka från det lager med robogar som Sverige förfogar över, enligt Pål Jonson.

– Patriotsystemet är under uppbyggnad och därför kan vi inte ta av våra egna robotar, säger han.

Sveriges tidigare bidrag av Patriotrobotar har gått via gemensamma inköp med andra länder, där de inköpta robotarna sedan har donerats till Ukraina.  Läs artikel

Kommentar:

Minna Ålander skriver insiktsfullt om den strategiska betydelsen av  Nordkalotten och  de övergripande konsekvenserna  för Nato då USA drar sig tillbaka.

USA kräver att de europeiska Nato-medlemmarna tar över militära närvaron och övervakningen av Arktis. För Sverige kan det betyda  att vi dras med i ett stormaktspel som främst rör rivaliteten mellan USA och Ryssland  och där de ryska strategiska kärnvapnen som baseras på Kolahalvön har en  avgörande roll. (Utgivarna)

Alla bidrag från USA är en extra bonus – men inte plan A. Det gäller även kärnvapenavskräckning. Europa kanske inte är helt redo att försvara sig utan USA, men kan behöva göra det ändå om det blir nödvändigt.

En som nyligen varnade för ett sådant scenario är Polens premiärminister Donald Tusk: Europas ”största och viktigaste fråga är om USA är redo att vara så pass lojalt som det beskrivs i vårt [Nato-]avtal”, sade han till den brittiska tidningen Financial Times – och flaggade för att Ryssland skulle kunna attackera en allierad inom kort.

Den nordiska regionen är relativt välutrustad när det gäller militär kapacitet, men det som de nordiska länderna främst saknar är personal. Finland är det enda landet i Nordeuropa som anses ha en tillräckligt stor styrka, med en reserv på upp till 870 000 personer som väntas överstiga en miljon år 2031, då åldersgränsen för reservister höjs till 65 år.

De övriga nordiska länderna ligger långt under 100 000 när det gäller mobiliseringspotential. I den nordisk-baltiska regionen är Estland ett annat undantag med sin totala mobiliseringspotential som når nästan 20 procent av befolkningen (som i Finland), totalt upp till 230 000. Läs artikel

Försvarsmakten har fått flera personalslukande uppgifter efter Natointrädet – och det påverkar de anställda, enligt facket.

– Jag upplever att alla tre försvarsgrenar går tungt, säger Stefan Morin, ordförande för Officersförbundet.

Flygvapnet, marinen och armén har de senaste åren deltagit i flera Natooperationer. Samtidigt ska deras organisationer växa och hantera ett instabilt säkerhetsläge, där det militära hotet mot alliansen kommer från Ryssland.

P7 i skånska Revingehed har de senaste två åren skickat 600 soldater till Natos försvarsstyrka i Lettland. Här behövs tillfällig avlösning, och därför kommer jägare från K3 att bli det svenska bidraget till Lettland våren 2028. […]

Armén ska också sätta upp den nya Natostyrkan FLF Finland med en stab i Rovaniemi och soldater som placeras i Boden. […]

Fakta.Sveriges Natobidrag

Under lördagen och söndagen hålls flygdagarna på Malmen utanför Linköping. Försvarsmakten räknar med att det kan komma upp till 240 000 besökare under de två dagarna. Följ vår direktrapportering här!

Nu har siffran över hur många som varit på plats vid Malmen under lördagen offentliggjorts.

Flygvapnet och Helikopterflottiljen skriver i ett gemensamt inlägg att hela 120 000 besökare tagit sig till området för att se flygshowerna och upptäcka de övriga aktiviteterna som anordnades under lördagen. Läs pressmeddelande

[…] Under de senaste veckorna har baltstaternas och Polens regeringar larmat om att Ryssland vill trappa upp provokationer. Ryssarna försöker hela tiden ta reda på var gränsen går – hur hög tröskeln är för Natos artikel fem, säger Pevkur till TT.

– Men vi måste också hålla lugnet för att kunna skilja på en riktig militär attack, där vi verkligen behöver aktivera Natos artikel fyra eller fem, och Rysslands petande på oss där de testar hur vi reagerar, om vi blir nervösa. […]

Ryska provokationer antas också vilja testa Nato, till exempel om USA tvekar i skarpt läge. Pevkur säger sig lita på Estlands starkaste allierade.

En av Baltikums mest erfarna politiker är inte lika säker. Dalia Grybauskaite, tidigare Litauens president och EU-kommissionär, tvivlar på att USA skickar fler soldater om det brinner till. Hon beskriver Natos artikel fem som mer utav en ”inbjudan” att hjälpa till.

Norden och Baltikum behöver fördjupa det militära samarbetet i regionen med regionala avtal, anser litauiskan.

– Det viktigaste vi behöver från USA är underrättelser. När det gäller försvaret på marken så bör det vara vårt eget, våra närmaste vänners och även ukrainarnas, säger Grybauskaite.

– Om det blir ett direkt krig med Ryssland så är jag övertygad om att Ukraina kommer och hjälper oss. Läs artikel

Norway’s reluctance to allow military surveillance aircraft from other NATO members to use airports in the country while flying missions over the Russian sector of the Barents Sea now appears to be a thing of the past. This week, two British aircraft — an RC-135 Rivet Joint and a P-8 Poseidon — took off from Ørland and Evenes air bases before flying missions over the Northern Fleet’s backyard north of the Kola Peninsula. […]

It is not the first time allied surveillance aircraft have operated from Norwegian airports. However, this flight was highly unusual, following a route the Barents Observer had not previously observed by allied intelligence gathering planes flying out of airports in Norway. North of Finnmark, the RC-135W continued through international airspace far to the east of Murmansk — waters of strategic importance to Russia’s nuclear submarine fleet.

The self-imposed restrictions Norway has maintained since the Cold War included limitations on NATO surveillance missions north of the Kola Peninsula, effectively preventing such flights from operating from Norwegian airports.

From 1960, Norway did not allow foreign military aircraft using Norwegian airbases to fly east into the Barents Sea. However, as early as the 1950s, allied aircraft could fly to the Barents Sea in international airspace outside Norway from bases in the UK or the Keflavik base in Iceland.

Allied aircraft collecting information about the Russian Northern Fleet at sea or activities on the Kola Peninsula previously had to stay outside Norwegian airspace for the entire journey to and from the Barents Sea. In recent times, Norway has allowed them to fly in transit over mainland Norway up to the western part of Finnmark. From there, the aircraft must turn northward into international airspace before heading east into the Barents Sea. Apparently, Norway continues to maintain a buffer zone in the eastern part of Finnmark that surveillance and intelligence gathering aircraft heading for the eastern Barents Sea are not allowed to transit. However, Norway allows American surveillance and intelligence to transit between the Barents Sea and Northern Finland via Mid-Finnmark. Läs artikel

– Norge blir ikke tryggere av at vi skriver på papiret at vi har en Finnmarksbrigade. Norge blir tryggere av at vi fyller brigaden med innhold. Derfor er det viktig at vi nå har fått på plass en artilleribataljon, kampluftvernbatteri og sambandskompani, sier forsvarsminister Tore O. Sandvik (Ap) til HNN.

Torsdag var han på Porsangmoen leir for markeringen av opprettelsen av de tre nye avdelingene, på ettårsdagen for etableringen av brigaden.

– Siden i fjor har brigaden vokst fra 280 til 350 fast ansatte. Den tar inn flere soldater, den får materiell på plass og den tilføres også nye bygg. Dette blir det økt forsvarsevne av, fortsetter Sandvik.  Läs artikel

The training, named Operation Atlantic City, is part of NATO’s Arctic Sentry – the Alliance’s enhanced Vigilance Activity for the High North. Arctic Sentry is led by Joint Force Command Norfolk. The training aims to strengthen NATO’s ability to operate jointly under challenging Arctic conditions.

Jan Mayen is Norwegian territory and therefore also falls within NATO’s area of responsibility. It is important that both Norwegian and Allied forces are familiar with the geography, as well as the unique and highly challenging conditions on Jan Mayen. […]

The Norwegian Armed Forces regularly train and exercise for a range of scenarios in the High North. Jan Mayen is situated in an isolated part of the Norwegian Sea, approximately 1,000 kilometres (620 miles) from mainland Norway. At the same time, the island occupies an important geostrategic position. Läs artikel

Poland is drawing more NATO allies into its push to fortify the alliance’s eastern flank, with US, British and French troops set to help build defenses along the country’s borders with Russia and Moscow-aligned Belarus.

American and British troops are expected to arrive in Poland soon with engineering teams that will work on fortifications along the country’s borders with Russia and Belarus, Defense Minister Władysław Kosiniak-Kamysz said on Friday.

Another 80 French military engineers will join Polish forces working on East Shield, a major defense program aimed at strengthening Poland’s eastern frontier.

Launched in 2024, East Shield is designed to fortify around 800 kilometers of Poland’s northern and eastern borders, including its frontiers with Belarus and Russia’s heavily militarized Kaliningrad exclave. Läs artikel

Finlands utrikesdepartement kallar till sig Rysslands ambassadör efter en misstänkt kränkning av finländskt luftrum. Från Finlands sida begär man en förklaring till händelsen, enligt departementets besked i sociala medier.

På torsdagseftermiddagen misstänks ett ryskt spaningsflygplan ha flugit in i det finländska luftrummet över centrala Östersjön, sydost om Åland i området där Skärgårdshavet och Finska viken möts. Försvarsminister Antti Häkkänen meddelade i ett första skede att saken togs på allvar och utreddes närmare.

Finlands gränsbevakning meddelar på fredagen att kränkningen ska ha ägt rum i tre minuter och sträckt sig 4,7 sjömil in på finländskt territorium, rapporterar Yle. Läs artikel

The two vessels were spotted together in the Baltic Sea earlier this week. The frigate Admiral Kasatonov was on its way from Baltiysk, a major Russian naval base, according to OSINT analyst Russian Forces Spotter.

The frigate is one of several warships deployed by Moscow to escort commercial ships transporting goods to and from Russian ports. The involvement of the Navy follows mounting pressure from European countries against Russia’s so-called shadow fleet, as well as fears of Ukrainian drone attacks.

The LNG carrier Portovyy is owned and operated by Gazprom LNG Portovaya, a subsidiary of Gazprom. It serves the company’s small-scale Russian LNG plant located in Vyborg, near St Petersburg.

On 20 August, the two vessels sailed northwards along the Norwegian coast. According to ship traffic data, the destination of the Portovyy was Murmansk. However, it is likely to proceed eastwards to the Northern Sea Route and ultimately end up in a Chinese port. […]

”The Northern Fleet sailors carried out this important task with due diligence. Not a single representative of the navies of countries hostile to Russia even entertained the thought of questioning the legality of the vessels under their protection sailing in the waters of the Baltic Sea,” the Northern Fleet newspaper Na Strazhe Zapolyarya reported in its 24 July edition.  Läs artikel

Inom loppet av ett årtionde har det amerikanska skuldberget vuxit sig mer än dubbelt så stort.

Enligt det amerikanska finansdepartementets siffror uppgår den totala skulden nu till mer än 40 000 miljarder samtidigt som landets budgetunderskott i juli nådde rekordhöga 432,3 miljarder dollar.

Sveriges statsskuld uppgick i december i fjol till drygt 35 procent av BNP. Läs artikel