Natos globala ambitioner eller svenskt försvar av närområdet

Utgivarna

Tidskrift i Sjöväsendet, som ges ut av Kungl. Örlogsmannasällskapet, har utkommit med nr 2 för 2026. Försvaret av Sverige tar ingen stor plats i denna utgåva av tidskriften, där fokus är på multidomäna operationer i en av Nato given kontext.

Kommendörkapten Niklas Wiklund anser att ”marinens anorektiska numerär avseende fartyg är påtagligt problematisk”, men övergår sedan till att diskutera nödvändigheten av multidomäna operationer, där frågeställningen blir hur väl sensorer, data och effekter kan kopplas samman.

Viceamiralen och förre marinchefen Dick Börjesson konstaterar att i och med anslutningen till Nato har debatten framför allt handlat om hur Sverige kan bidra till Natos samlande förmåga att avskräcka Ryssland, och mindre om vad Sverige skulle kunna bidra med i ”våra vatten”: ”Marinen borde ha mera uthålliga fartyg, sägs det, och borde delta till exempel i Malackasundet och Suezkanalen för att öka vårt inflytande i Nato.”

Börjesson är skeptisk till utvecklingen. Han menar att bara för att Nato uppträder med stora fartyg så innebär det inte att Sverige bör gå samma väg. Som han påpekar gick vi en gång mot en ”lätt flotta” för att stora fartyg i Östersjön ansågs sårbara.

Börjesson understryker: ”Det finns ett gammalt talesätt som lyder ”Skomakare bliv vid din läst”. Eftersom Sverige under lång tid har byggt upp och anpassat sin marin för kustinvasionsförsvar så borde några erfarenheter alltjämt vara giltiga även som allierad. Sverige borde hellre bidra med sin kunskap om Östersjön än att främst anpassa sig till Natos globala strävan.”

Läs mer

Ukraine to receive Meteor missiles alongside Gripen fighters to counter Russian KAB carriers, interfax.com.ua

Sweden will provide Ukraine with Swedish JAS 39 Gripen fighter jets alongside Meteor long-range air-to-air missiles, Swedish Defense Minister Pål Jonson confirmed.

Jonson stated this at a joint press conference with his Ukrainian counterpart Mykhailo Fedorov in Kyiv on Wednesday, responding to a question from an Interfax-Ukraine correspondent regarding the transfer of missiles for the Gripen.

”Yes, we can say that we will also provide the Gripen aircraft with long-range strike capabilities. So, this will be one of those factors that, in my opinion, will force Russia to pull back to some of its logistical facilities as well,” the minister said.

Jonson also added that Sweden is conducting discussions and cooperation on this matter within the framework of the so-called ”aviation coalition,” which the Swedish side is part of alongside other countries, including the Netherlands, Denmark, and the United States. According to Jonson, ”everyone is in agreement on this.”

In turn, the Ukrainian Defense Minister emphasized that Meteor missiles ”are an important element, in general, of our future Air Defense System.”

”This could be a key tool against carriers of Russian KABs (guided aerial bombs). Therefore, we will do everything to get more of these missiles. Läs artikel

Nato-topp med klar melding: – Vi må nå se mye lenger nord, abcnyheter.no

[…] Det er i nord Russland sitter på sine sterkeste kort. Store deler av Russlands strategiske ubåter og missiler utstyrt med atomstridshoder befinner seg i nordområdene, spesielt på Kolahalvøya, hvor den russiske nordflåten har sine baser. 

Kolahalvøya grenser til Norge og ligger rett øst for Finnmark. Kapabilitetene Russland er i besittelse av her er svært viktig for makthaverne i Kreml, da de kan utgjøre en betydelig trussel mot Nato.

Det er fra Kolahalvøya veien til USA er kortest for de russiske missilene. Kommer de strategiske ubåtene seg usett ut i Atlanterhavet kan de avfyre våpen mot Nato-mål fra ukjente posisjoner. […]

Ifølge Reuters sa Stringer at alliansen i tillegg må bli mindre avhengig av dyre og avanserte våpenplattformer som tar lang tid å produsere. I stedet må landene i større grad satse på masseprodusert og rimeligere utstyr, som droner og missiler til luftvern, mener den britiske offiseren.

Droner og luftvern – som Sir Johnny Stringer viser til – har for alvor befestet sine posisjoner i moderne krigføring gjennom krigene i Ukraina og Midtøsten. Natt etter natt sender Russland droner mot både militære og sivile mål i Ukraina. Läs artikel

Core staff element of NATO’s Multi-Corps Land Component Command North West now includes two staff officers from the United Kingdom, maavoimat.fi

The Multi-Corps Land Component Command North West (MCLCC-NW) now includes two staff officers from the United Kingdom.

At the Army Command in Mikkeli today on 30 June 2026, the Flag of the United Kingdom was hoisted to fly alongside the Colours of Finland, Sweden, Denmark, Norway, the United States of America, and the Netherlands.

The MCLCC-NW is tasked to command and control the Alliance’s land forces and co-ordinate the operating of national land forces in the Northern region. This involves, among other, planning, preparing and leading relating to the Alliance’s joint training exercise and rehearsal activity.

The MCLCC-NW became operational on 1 September 2025. The core staff element comprises altogether 15 personnel from Finland, Sweden, Denmark, Norway, the United States of America, the Netherlands, and the United Kingdom. The personnel strength is to increase up to c. 50 in total over the next few years.  Läs artikel

Ryska hotet mot Finland efter beslutet om kärnvapen, expressen.se

Den 17 juni godkände den finska riksdagen att importförbudet för kärnvapen skulle hävas. Finlands president Alexander Stubb undertecknade lagförslaget den 26 juni.

Kremls talesperson Dmitirij Peskov har tidigare sagt att beslutet att häva importförbudet för kärnvapen ”kommer att göra Finland mer sårbart”. Ryska utrikesministeriets taleskvinna Maria Zakharova beskrev på måndagen Finlands beslut som ”djupt oroande” och hävdade att det ”utgör ett verkligt hot mot vårt lands nationella säkerhet”.

– Att bemöta dessa hot kräver att Ryssland vidtar ytterligare politiska och militärtekniska åtgärder. Och låt ingen tvivla på att sådana åtgärder kommer att vidtas snabbt och effektivt, säger Zakharova. Läs artikel

Finland riskerar dyrare F-35-plan, gp.se

Råvaror och komponenter till krigsmateriel har blivit dyrare på grund av bland annat krigen i Ukraina och Mellanöstern, enligt ministern.

–Det märks i alla affärer med försvarsmateriel, och det är en faktor som även driver upp kostnaderna för F-35. Vi kan ännu inte ge några detaljer, men vi kommer säkert inte heller klara oss undan, säger han till STT.

Finland har förberett sig genom att bygga upp en inhemsk kapacitet vad gäller reservdelar och underhåll av planen, påpekar han.

Bland annat i USA och i Danmark har ökade kostnader för F-35 på grund av tekniska problem och inflation väckt uppmärksamhet. Finland har beställt 64 plan för ungefär 10 miljarder euro, varav de första ska levereras i år. Läs artikel

Kontrakt klart för Gripenleverans till Ukraina, aftonbladet.se

– Ukraina kommer att få ett betydligt starkare luftförsvar tack vare Gripenplanen. De får en mycket större räckvidd och kan bättre komma till rätta med glidbomber, säger Jonson, till Dagens Nyheter.

Enligt tillverkaren Saab är affären värd 24,6 miljarder kronor, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Försvarsministern beskriver tisdagens avtal, som även bekräftas av den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj på X, som ett första steg vad gäller ”Ukrainas ambition att förvärva 150 Gripen” de kommande åren.

Tidigare i år meddelade Sverige att man utöver de plan som säljs även kommer att skänka 16 Gripen av äldre modell till Kiev. Läs artikel