Månad: juni 2026

En särskild utredare ska analysera samhällsekonomiska samt försvars- säkerhets- och utrikespolitiska effekter av de principiella vägval för framtida stridsflyg som regeringen har beslutat om. De principiella vägvalen är ett nationellt utvecklat stridsflygssystem, ett stridsflygssystem utvecklat i internationellt samarbete och anskaffning av utländskt stridsflygssystem. Analysen ska skapa förutsättningar för en bred politisk förankring och utgöra underlag för regeringens framtida beslut om ett principiellt vägval avseende ersättare till JAS 39 Gripen. […]

Utredaren ska därför bland annat

• analysera de samhällsekonomiska effekterna av ett principiellt vägval för framtida stridsflyg,
• analysera de försvarspolitiska effekterna av ett principiellt vägval för framtida stridsflyg,
• analysera de säkerhetspolitiska konsekvenserna av ett principiellt vägval för framtida stridsflyg samt
• analysera de långsiktiga utrikespolitiska konsekvenserna av ett principiellt vägval för framtida stridsflyg. Läs pressmeddelande

Over the course of the US-Israeli war on Iran, Lebanon has proved the most intractable obstacle to a durable settlement. Throughout, it has been the primary front on which Israel and Iran have competed to determine their standing in the regional order. After Hezbollah entered the war on 2 March, Israel initiated a brutal aerial and ground incursion into southern Lebanon which has killed over 4,000 people and displaced over a million, nearly a fifth of the population. Israel’s campaign has focused on the destruction of civilian infrastructure and the expansion of its occupation – the so-called ‘security zone’, now estimated at around 608 square kilometres.

Netanyahu sees victory in Lebanon as necessary to deny Iran the ability to rebuild Hezbollah and, with it, a key pillar of its deterrence capability. Tehran, meanwhile, has insisted that the cessation of the assault on Lebanon be a condition to ending the regional war. This appeared to be ratified with the signing of the Memorandum of Understanding on 14 June, officially ending fighting on all fronts. Israeli strikes nonetheless continued until a ceasefire between Israel and Hezbollah was agreed on 19 June, overseen by Tehran, Washington and Doha, that still holds at the time of writing. Läs artikel

[…] Men i och med inträdet i Nato har vår militärstrategiska roll förändrats. Nu handlar det snarare om att kunna upprätta sea control så att Baltikum och Finland, men även svenska ostkusten, kan förses från havet. Detta gör vi framför allt genom att avskräcka Ryssland från angrepp och hot, men givetvis även genom förmågan att bedriva och skydda logistik. […]

Vi kommer att inhandla fyra nya fregatter för mångmiljardbelopp. Som alla förändringar har den sina anhängare och sina kritiker. Fregatterna utgör kraftfulla plattformar med ett otal resurser för att övervaka och kontrollera sjöområden, men är samtidigt stora och dyrbara måltavlor, inte minst för drönare.

Debatten lär fortsätta om detta är en klok investering eller ej, men som alla system avgörs dess nytta inte bara av tekniska egenskaper utan också av vilken strategisk och försvarspolitisk kontext de ska verka i. Med fregatterna kommer inte bara nya behov av att träna på fartygen utan även behov för strateger och politiker att tänka i nya banor.

För det andra torde det vara uppenbart att drönare förvandlat stridens och krigets villkor de senaste decennierna. Detta gäller i snart sagt samtliga domäner: mark, sjö och luft. I början av det rysk-ukrainska kriget var Ukraina i stort sett resurs- och chanslöst i Svarta havet. […]

Men inom ett par månader lyckades man vända situationen till dess diametrala motsats. Med hjälp av havsdrönare och specialoperationer har man bekämpat Svartahavsflottan och tvingat den att söka skydd i hamnar långt bort från områden där den kan göra nytta. Läs artikel

Nyhetsrapporteringen från G7-mötet häromveckan blev ett skolboksexempel på politisk teater utan märkbar politisk verklighet.
Trump visades upp, Trump gullades med, Trump fick presenter.
Så trevligt tycks det ha varit för Trump att slippa alla nederlag han möter i USA, att han stannade för en middag i Versailles där han blev så överväldigad av allt guld (”This is the real deal”) att han lät sig lockas att skriva under Iran-avtalet på plats för att kunna skryta med sitt eget Versailles-fördrag.
Hur skulle han kunna veta att det riktiga Versailles-fördraget varit en förödmjukelse att underteckna efter ett förlorat krig för den tidens stormakt (Tyskland). […]

Européerna blev rätt tydliga när det gäller AI. Värden Macron hade bjudit in tech-chefer till mötet vilket gav önskad politisk teater.
Under avdelningen politisk verklighet, sorterar istället att Trump-administrationen bara dagar före mötet, hade förbjudit techbolaget Anthropic att tillåta någon icke-amerikan – även deras egna anställda – att hantera flera av deras mest avancerade AI-modeller.
Europa som säkerhetshot? Det här var något som européerna haft mardrömmar om, USA utnyttjar chansen att slå till med en ”kill switch.”
”Varför skulle vi vilja köpa amerikansk AI när ni kan stänga av det när som helst?,” frågade president Macron.

Vad han inte sa högt, var att många EU-regeringarna redan börjat byta ut amerikanska tech-lösningar i statsapparaten mot europeiska – zoom och teams åker ut, likaså whatsapp och signal, google droppas, windows ersätts med Linux… (krass politisk verklighet) Läs artikel

ÖB Mikael Claesson säger att Ryssland kan slå mot Gotland med sabotage eller specialförband, men att risken för en storskalig invasion inte är överhängande.

Enligt honom saknar Ryssland kapacitet för ett större anfall så länge kriget i Ukraina pågår, men hybridkrigföring mot exempelvis el och vatten kan inte uteslutas.

”Vi kommer markera när vi tycker det finns anledning att ta på sig hjälmen”, säger han och uppmanar gotlänningar att inte vara oroliga. Läs artikel

Kommentar från Finlands president Alexander Stubbs:

Finske presidentens råd till Sverige med rysskräck: ”Gå i bastun, ta ett dopp i isvaken och behåll lugnet”, samnytt.se

[…] Särskilt anmärkningsvärt är att Stubbs uttalanden går på tvärs mot Sveriges överbefälhavare Michael Claesson, som så sent som i maj varnade för att Ryssland kan vara redo att testa Nato redan nu.

Claesson pekade på möjligheten att Ryssland skulle kunna angripa ”en ö i Östersjöområdet” för att pröva alliansens sammanhållning och ställde den retoriska frågan varför Moskva skulle vänta med att utnyttja upplevda svagheter i väst.

Men den finländske presidenten köper inte resonemanget.

– Jag är av en helt annan uppfattning. Om syftet är att förbereda befolkningen, öka försvarsbudgeten eller stärka försvarsindustrin, så må det vara. Men sådana uttalanden måste bygga på fakta, och jag ser inga sådana.

Stubbs kritik väger tungt eftersom han som president och överbefälhavare har tillgång till Finlands mest omfattande underrättelseunderlag från både skyddspolisen och försvarsmaktens underrättelsetjänst. Läs artikel

Vi har lagt ut alla dessa pengar. Och när vi sedan kanske vill ha hjälp med småsaker säger de ”nej, vi vill helst inte hjälpa till”, säger Trump vid en presskonferens.

Det är dumt sagt, för vi kan säga detsamma till dem om vi vill, och det kanske vi gör.

Trots de ansträngda relationerna med alliansen kommer Trump att delta i Natos toppmöte i Turkiets huvudstad Ankara nästa månad. Läs  artikel

ÖB Michael Claesson har flera gånger varnat för att Ryssland kan komma att testa Nato, till exempel genom att besätta en mindre, obebodd ö i Östersjön.

Ett syfte kan vara att se om Natoländerna kan hålla ihop och enas om att i ett sådant läge utlösa försvarsgarantin i Natofördragets artikel 5. Det kräver ett beslut på politisk nivå i det Nordatlantiska rådet, NAC.

– Men i väntan på det så sitter inte vi och väntar på att det kollektiva beslutet ska fattas, säger Skoog Haslum.

Hon understryker att alla Natoländer har ett ansvar som nation att planera mot och förebygga attacker på det egna territoriet.[…]

Skoog Haslum är säker på att Nato kommer att agera snabbt i ett sådant pressat läge i syfte att aktivera artikel 5.

– Skulle vi inte lita på det så skulle vi ju inte lita på Nato överhuvudtaget.

Skoog Haslum bedömer att sannolikheten i dag är låg för att Ryssland skulle våga testa Nato genom att ta en bit mark.

– Men med tanke på hur oroligt och oförutsägbart omvärldsläget är, så kan det jag säger i dag totalt skifta om en vecka, säger hon. Läs artikel

Den militære realiteten er vel at «vi har et miniforsvar dimensjonert for fredsdrift, som ikke kan forsvare landet». Samtidig kan vi ikke legge til grunn at USA kommer, med mindre deres egeninteresser er truet.

Stortinget har senket Forsvarets ambisjonsnivå fra å forsvare Norge i begrenset tid på egenhånd, og samtidig sikre forsterkninger – til fredsoppgaver hjemme og bidrag ute.

Den politiske realiteten handler om økonomi, den militære handlet om styrker i kamp.

Den nasjonale ambisjonen ble dessuten tilpasset gradvis lavere bevilgninger slik at Forsvarsdepartementet kunne rapportere alt vel til Stortinget. «Bidra til» i oppgavepunktene sikret at de uansett kunne rapportere grønt, eller iallfall gult lys. […]

Her hjemme beroliger regjeringen for eksempel med at vi har «fått på plass en ny brigade i Finnmark». Det har vi ikke, og det får vi ikke.

Det vi gjør er å samle grensejegere, Heimevernet og den eksisterende Porsangerbataljonen under samme stab, og tilfører artilleri, luftvern og støtteenheter.

Det er altså bare en annen måte å koble eksisterende avdelinger sammen på, med tilførsel av enkelte nye kapasiteter. I beste fall fullført i 2032, men store deler av strukturen er basert på Heimevernet og reserver. Läs artikel

Förstörd och förbrukad materiel, reparationer, underhåll och personalkostnader ger dagliga kostnader på hundratals miljoner dollar för den amerikanska försvarsmakten i Irankriget. För en dryg månad sedan uppskattades summan till närmare 30 miljarder dollar sedan den amerikansk-israeliska attacken den 28 februari.

Det var en uppskrivning med 16 procent och en svår sak att svälja för kongressledamöter – i båda politiska lägren – som redan var emot att kriga i Iran över huvud taget. Notan har fortsatt att skjuta i höjden, rapporterar Wall Street Journal.

Försvarshögkvarteret Pentagon uppges ha kvantifierat beloppet till 80 miljarder dollar, motsvarande 770 miljarder kronor, i en tilläggsbudget för Irankriget och andra icke-krigsrelaterade utgifter. Det är vad biträdande försvarsminister Stephen Feinberg uppges ha framfört per telefon till en grupp folkvalda i veckan, enligt källor till tidningen.

Om Vita husets förvaltningsavdelning OMB ger sitt nödvändiga godkännande ska Pentagons äskande gå vidare till kongressen och där är krigsutgifter generellt inte populära. I representanthuset räcker absolut majoritet, men i senaten behövs som regel en kvalificerad majoritet på minst 60 av 100 röster.

– Det finns inte 60 röster i senaten för ett tilläggsanslag. Det tror jag är ett ganska träffande påstående som inte kommer att ändras inom den närmaste framtiden.  Läs artikel

Finlands president Alexander Stubb delar inte oron för att Ryssland kan vilja testa Natos artikel 5 i relativ närtid.

– Som president, överbefälhavare och finländare ser jag inga bevis för att detta skulle ske, säger han till HBL.

Bland annat Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har varnat för att Ryssland kan vilja testa Natos beredskap tidigare än man trott. Men enligt Stubb är det varken logiskt eller rimligt att Ryssland skulle göra det samtidigt som landet är hårt pressat i kriget mot Ukraina.

– Om syftet är att förbereda befolkningen, öka försvarsbudgeten eller stärka försvarsindustrin, så må det vara. Men sådana uttalanden måste bygga på fakta, och jag ser inga sådana.

Han uppmanar sina europeiska kollegor att göra som finländarna.

– Gå i bastun, ta ett dopp i isvaken och behåll lugnet. Vi håller huvudet kallt – och märk väl, det är vi som har gränsen mot Ryssland. Vi klarar oss. Läs artikel