Joint Statement by President Macron and Prime Minister Starmer, Co-chairs of the International Summit on the Strait of Hormuz: 17 April 2026, government.se

Today, France and the United Kingdom convened 51 countries for an international summit on the Strait of Hormuz. The meeting underlined the determination of the international community to support freedom of navigation, to stand up for international law, and to protect global economic stability and energy security. […]

The UK, France, and all our partners, will draw on our collective diplomatic, economic and military capabilities to support freedom of navigation through the Strait of Hormuz. […]

Third, France and the United Kingdom confirmed that they are establishing an independent and strictly defensive multinational mission to protect merchant vessels, reassure commercial shipping operators, and conduct mine clearance operations as soon as conditions permit following a sustainable ceasefire agreement.

The international mission will be strictly defensive, and will operate in full accordance with international law and in consultation with relevant states. We are grateful to those nations that have indicated their readiness to contribute in compliance with their constitutional procedures, whether through military assets, logistical support, financial contributions or political solidarity, and call on all countries with an interest in the free flow of global trade to express their support for this initiative. […]

Following publication, Germany, Netherlands, New Zealand, Denmark, Estonia, Norway, Sweden, Finland, Portugal, Somalia, Cyprus, Poland, Belgium and Italy confirmed they also joined this joint leaders’ statement. Läs  pressmeddelande

USA bordade iransk tanker i Omanbukten – tjugo fartyg passerade Hormuzsundet på lördagen, yle.fi

Sent på söndagskvällen finsk tid uppgav USA:s militär att ett amerikanskt militärfartyg som ett led i blockaden av iranska hamnar uppmanat lastfartyget Touska att stanna.

Då fartyget inte följde order sköt de ett hål i Touskas maskinrum. Efter det bordade amerikanska marinkårssoldater det iranska fartyget.

En representant för Irans armés centralkommando Khatam Al-Anbiya kallade under natten beslagtagandet för ”väpnat sjöröveri”, och anklagade USA för att ha brutit vapenvilan mellan länderna. Iran säger att man kommer att svara på kapningen. Läs artikel

Ska värnpliktiga riskera sina liv på Nato-uppdrag utomlands? sydostran.se

Jakob Amnér, skribent och praktikant Sydöstrans opinionssida

Regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka om värnpliktiga ska skickas på Nato-uppdrag utomlands. Utredningen ska analysera i vilken utsträckning värnpliktig personal kan och bör nyttjas i gemensamma avskräckande operationer. Till SVT säger försvarsminister Pål Jonson (M) ”Utredningen ska titta på om det finns skäl att anpassa värnpliktssystemet till att vi numera är Natoallierade”.

Och visst har det har varit stor ovisshet för Sveriges värnpliktiga. Sedan ansökan om medlemskap i Nato skickades in för fyra år sedan har frågan hängt i luften.  […]

Nu vill regeringen alltså klargöra vad som ska gälla för värnpliktiga. De utreder om värnpliktiga ska kunna skickas på uppdrag utomlands, i fredstid. Pål Jonson betonar att det inte handlar om att skicka den som genomgår en grundutbildning till krigshärdar.      Det finns dock frågor i detta sammanhang som skaver.

Först och främst ställer jag mig väldigt frågande till varför det dröjt tills nu innan utredningen tillsätts. De tusentals unga som seden ansökan om medlemskap i Nato gjort lumpen har rätt att veta. Men även alla vi andra. […] Och för operationer utomlands inom Natos territorium i fredstid finns risken att det blir skarpt läge. Det finns goda skäl för att det endast bör vara anställda inom försvaret som deltar. De har valt det själva. Detsamma kan inte sägas för den som agerar under plikt.

Sen förstår jag det som att de flesta av Natos länder som har värnplikt främst använder resursen för försvar av det egna landet. Insatser utomlands bygger i princip alltid på frivillighet eller yrkessoldater. Att tvinga värnpliktiga till utlandstjänst framstår som ovanligt och känsligt. Läs artikel

Läs också kommentar vi tidigare publicerat  till utredning om värnpliktiga utomlands.

Tidligere forsvarssjef vil erstatte Nato: – Må klare oss uten USA, nettavisen.no

– Vi må innstille oss på at amerikanerne i verste fall kommer til å trekke seg helt ut av Europa, militært og sikkerhetspolitisk.

Det sier tidligere forsvarssjef og nåværende sjefforsker ved Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) Sverre Diesen til Nettavisen.

I den nye boka «Vestens skjebnetid: Kan Europa forsvares uten USA?» lanserer han EATO, The Euro-Atlantic Treaty Organisation, som en ny euroatlantisk forsvarsallianse for et Europa som i verste fall må klare seg uten USA. […]

I stedet for én samlet allianse beskriver han et system med regionale samarbeid. For eksempel kan Norden og Baltikum samarbeide tettere, mens middelhavslandene gjør det samme der.

Målet er både å stoppe raske angrep og å kunne samle styrker for å slå tilbake større angrep.

– Strukturene må være slagkraftige nok til å hindre kuppartede russiske lynangrep, samtidig som alliansen samlet må kunne beseire et angrep hvor som helst i Europa.

Diesen skriver at enkelte kapasiteter må ligge på øverste nivå i alliansen. […]

I stedet for én samlet allianse beskriver han et system med regionale samarbeid. For eksempel kan Norden og Baltikum samarbeide tettere, mens middelhavslandene gjør det samme der. Läs artikel

Trump tells ‘useless’ Nato to stay away after UK and France vow to protect Strait of Hormuz shipping, independent.co

Donald Trump has told “useless” Nato to stay away from the Strait of Hormuz after the UK and France announced they would work to protect shipping “as soon as conditions allow”.

In another explosive rant, the US president, who has been heavily critical of the key alliance, once again accused it of being “useless when needed” and dubbed it a “paper tiger”. The criticism came after Sir Keir Starmer and Emmanuel Macron vowed to lead a “multinational mission” aimed at protecting ships passing through the vital waterway, which Iran has now agreed to reopen for the duration of its ceasefire with the US.

“This will be strictly peaceful and defensive, as a mission to reassure commercial shipping and support mine clearance,” the prime minister said at a gathering of world leaders in Paris on Friday.

“We invite all nations with an interest in the free flow of global trade to join us. Some have already indicated their readiness to contribute. We will take this forward with a military planning conference in London next week, where we will announce more detail on the composition of the mission, and over a dozen countries have already offered to contribute assets.” Läs artikel

Stenergard: Militära insatser behövs i Hormuz, aftonbladet.se

Ledare för ett 50-tal länder deltog under fredagen i ett möte i Paris om Hormuzsundet, där de fortsatte att planera för en internationell insats som ska säkerställa säkerheten för sjöfarten. Arbetet ska fortsätta med ett nytt möte i London nästa vecka. Med på dagens möte var statsminister Ulf Kristersson (M).

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) säger att hon inte kan gå in på ”exakt vilka bidrag det ska bestå av” för Sveriges del.

– Till att börja med måste vi säkerställa att det blir en varaktig vapenvila och därmed också en varaktig öppning av Hormuzsundet. Den fria sjöfarten är helt avgörande för handeln och välståndet i världen och mycket viktig också för Sverige, säger Stenergard över telefon från Ukraina.

Varför behövs en insats efter en varaktig vapenvila?

– Det behövs för att Iran har visat att de är beredda att använda Hormuzsundet som ett vapen mot resten av världen och utöva utpressning. Då måste vi säkerställa att de inte kan göra det. Läs artikel

Fransk spionroman är litterär bomb, dagensarena.se

Pierre Schori

Våra kära allierade är en litterär bomb i sitt slag, som en mix av John le Carré  och Albert Camus. Den speglar den växande uppskattningen i Frankrike av presidenterna Charles de Gaulles och François Mitterrands skeptiska syn på USA.

President de Gaulles ord vid landets dramatiska uttåg ur Natos integrerade militära kommando för 60 år sedan citeras nu flitigt:”Frankrike har bestämt sig för att återvinna sin fulla suveränitet över hela sitt territorium”.

Med andra ord: inga amerikanska baser eller soldater på fransk mark.

Som president förvaltade Mitterrand arvet från de Gaulles nationalism i ett bittert inlägg; ”Frankrike vet det inte, men vi är i krig med Amerika”.

Hans uttalande återges i boken.

Vår kära allierade framstår det nuvarande politiska och industriella ledarskiktet i USA inte som en kär allierad utan som en hänsynslös fiende och ett hot mot Europas säkerhet.    Läs artikel

Kristersson: Jag tror på folkrätten – men inte för just Iran, friatider.se

 Statsminister Ulf Kristersson får hård kritik från folkrättsexperter för sitt försvar av Israels och USA:s olagliga aggressionskrig mot Iran. Kristersson står dock fast vid att han tror på folkrätten – men förtydligar att detta stöd inte omfattar just Iran.
– När man strikt står upp för folkrätten är det riktigt farligt också, förtydligar statsministern nu.[…]

Men Ulf Kristersson försvarar sin linje när han ombeds bemöta kritiken som lyfts i debattartikeln.

– Nej, verkligen inte… Jag har gång på gång sagt att vi står upp för folkrätten. Men jag har också sagt att den iranska regimen inte är ett bra exempel på folkrätten, säger han till Ekot.

Statsministern vidhåller också att det är resultatet av kriget som avgör hur det ska bedömas:

– Jag har aldrig sagt att jag inte tror på folkrätten, jag har bara sagt att det… När man strikt står upp för folkrätten och säger att varje ingripande i ett land som är farligt för sina grannar – med framför allt kärnvapeninnehav – är det riktigt farligt också. Så jag tror att resultatet i praktiken kommer att avgöra hur vi långsiktigt kommer att se på den här konflikten.

Läs artikel

Fortifikationsverket årsrapport 2025: Försvarssamarbetsavtalet med USA (DCA), fortifikationsverket.se

[…] Försvarssamarbetsavtalet med USA (DCA)
För att avtalet ska kunna implementeras fullt ut i praktiken krävs ytterligare förberedelseåtgärder i
form av så kallade Implementing Arrangements (IA). Fortifikationsverket deltar i tre av de första sex
IA som förhandlas: IA Infrastructure, IA Security och IA Taxes. IA Infrastructure blev klart under
sommaren 2025, medan de övriga fortsatte att förhandlas under hösten. Efter årsskiftet förväntas
förhandlingar inledas även för ytterligare IA, bland annat IA Environment och IA Communications,
där Fortifikationsverket avser att delta. Läs rapporten

Det saknas en röst för fred och en rättvis världsordning, dagensarena.se

Thomas Lindh, teknologie doktor

I  tider av stora förändringar fordras ofta ett historiskt perspektiv för att förstå skeendet och vägen framåt. Det gäller inte minst det som nu utspelas på den internationella arenan.

Under tjugofem års tid, från mitten på 1960-talet och framåt, blev Olof Palme en röst för små nationers intressen och rättigheter gentemot stormakternas dominans och krigsäventyr. Hans ställningstaganden i olika tal mellan 1965 och1985 och ordförandeskapet för kommissionen om gemensam säkerhet 1982 är en nyttig påminnelse om att vi idag tyvärr saknar en tydlig röst för små nationer, fred, internationell solidaritet och en rättvis världsordning. Vi saknar inte minst en allsidig diskussion om Sveriges säkerhet och världsordningen, som borde förts innan anslutningen till Nato, men som tyvärr uteblev. Läs  artikel

När Jämtlands fältjägare återvände till Östersund, forsvarsmakten.se

Det är mer än 20 år sedan Jämtlands fältjägarregemente, I 5, avvecklades. Sommaren 2022 ryckte de första värnpliktiga in på Frösön – så här gick det till när Jämtlands fältjägare återvände till Östersund. […]

De 70 första värnpliktiga skyttesoldaterna ryckte in sommaren 2022, bara nio månader efter att operation återetablering inletts och drygt sex månader efter den formella invigningen av det nya regementet, Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår, I 21. Läs pressmeddelande

Iran i FN:s säkerhetsråd den 11 mars respektive den 7 april 2026

Utgivarna

Den 11 mars antog säkerhetsrådet resolution 2817 med 11 röster för. Varken Kina eller Ryssland använde sitt veto utan lade ner sina röster, varför resolutionen antogs.

Den formella bakgrunden var att Gulfstaterna (Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudi Arabien och Förenade Arabemiraten) hade vänt sig till säkerhetsrådet med anledning av iranska attacker mot mål inom dessa staters territorier.

Detta upplägg hade Gulfstaterna antagligen samordnat med USA. Genom att Gulfstaterna trädde fram som oskyldigt drabbade stater kunde USA:s aggressionskrig mot Iran nödtorftigt hållas borta från säkerhetsrådets dagordning.

Men hade inte dessa stater medverkat till USA:s aggressionskrig genom att tillhandahålla flygbaser, hamnar, lägesinformation och infrastruktur, som USA utnyttjade för attackerna mot Iran? Det vore märkligt om inte dessa baser på ett eller annat sätt användes av USA för bombkriget. Allt talar för att så har varit fallet. Sådana baser hade Iran rätt att slå ut i eget självförsvar.

I resolutionen hänvisas det till Gulfregionens vitala roll för världsekonomins stabilitet och till den fria sjöfarten. Dessa aspekter var säkerligen av central betydelse för säkerhetsrådets majoritetsbeslut. Staterna i säkerhetsrådet såg framför allt till den egna ekonomin, sitt beroende av världshandeln och sina relationer till de oljetunga Gulfstaterna.

Resolutionen är något av ett lågvattenmärke i säkerhetsrådets historia. Den fördömer Iran för aggression, men säger ingenting om att det var USA som tillsammans med Israel inledde kriget och har genomfört massiva bombningar av landet med förödande konsekvenser. Det bör dock hållas i minnet att säkerhetsrådet inte är en juridisk instans utan ett politiskt organ, där staternas nationella politiska intressen dominerar, varför resolutionen näppeligen bör tolkas som ett stöd för USA:s och Israels folkrättsstridiga aggressionskrig.

Det positiva med resolutionen är att den inte ger något mandat till någon stat eller koalition av villiga stater att använda våld mot Iran.

Läs mer