US Seeks to Expand Greenland Military Presence in Three Areas, highnorthnews.com

The U.S. is working to expand its military presence in Greenland to three additional areas as it seeks to add locations for special operations and establish permanent access to Arctic waters, the commander of Northern Command (NORTHCOM) said last Thursday during testimony to the Senate Armed Services Committee.

This is reported by Stars and Stripes.

The expansion would take place on defense areas that were created by a 1951 agreement with Denmark, which controls the semiautonomous territory, and allow the U.S. to close vulnerability gaps in an increasingly contested part of the world, according to Air Force Gen. Gregory Guillot.

Guillot said he wants to add numerous capabilities:

  • Space systems to enable the proposed Golden Dome missile defense system.
  • The ability to launch fighters and tankers to be “the first line of defense” against cruise missiles that could be launched from the Arctic.
  • Ports for special operations forces and the Navy.   Läs artikel

Ruttes fallitt, klassekampen.no

Bjørgulv Braanen

[…] Tidligere generalløytnant Robert Mood rykket i Klassekampen i går ut mot Ruttes omfavnelse av angrepskrigen mot Iran. «Når han sier dette på vegne av Nato, må det også leses som Norges posisjon, som medlem av Nato», slår Mood fast. Han mener Rutte reverserer alt som er blitt gjort tidligere ved å stille Nato fullt og helt bak USA for å realisere Trumps visjon i Hormuz. Norge er en av undertegnerne av erklæringen om skipstrafikken i Hormuzstredet, selv om Espen Barth Eide (Ap) i en e-post til Klassekampen skriver at det ikke er aktuelt med norske militære bidrag. Som en stor skipsfartsnasjon har Norge interesse av å sikre fri ferdsel for den kommersielle skipsfarten, noe som kunne vært et argument for å slutte seg til erklæringen.  Läs artikel

Utrikesministern: Mycket talar för ett storkrig, aftonbladet.se

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard är djupt oroad över utvecklingen i Mellanöstern.

Hon ser att konflikten varar i månader snarare än veckor.

– Mycket talar för att vi går mot ett storkrig i regionen. Det är ett extremt osäkert läge, säger hon.

Utrikesministerns bedömning är att kriget som USA och Israel utkämpar mot Iran blir långvarigt. Hon är oroad över att USA:s motiv med kriget är oklart.

– Deras målsättning varierar dag för dag, det verkar inte finnas någon plan för dagen efter. Det här oroar mig mycket. Det här är den situation som har oroat mig mest som utrikesminister.

Utrikesministern vill inte spekulera i om fler västländer kan dras in i kriget. Däremot säger hon att fler länder kan bli indragna genom att arbeta för att skydda Hormuzsundet.

– Det finns pågående diskussioner om hur vi skyddar sundet. Det kommer ställa krav på att vi vidtar åtgärder, det är inte riskfritt.  Läs artikel

Försvarsministern – visa modet att prioritera mer än avskräckning, hemmetsvan.se

Sune Olofson, journalist och medlem i Filadelfia Stockholm

Jag blir nästan andfådd när jag lyssnar till försvarsminister Pål Jonson i Ekots lördagsintervju den 14 mars 2026. Det är en fart, som närmar sig fartblindhet. Intrycket är att statsrådet inte är bekant med skiljetecknet punkt – än mindre med tankestrecket.

Intervjuaren fick gång på gång påminna Pål Jonson om att svara på frågorna men det rinnande vattnet bara fortsatte. Storheter som diplomati, kärnvapen, nedrustning, upprustning för 300 miljarder kronor passerades som om ingenting hände under utfrågningen.

Pål Jonson använde uttrycket avskräckning minst tio gånger men aldrig begreppet avspänning. Undrar om han ens är bekant med ordet. […]

Sverige behöver fler personliga möten med dem som inte delar vår syn på världen. Dags att på allvar sjösätta Harpsundsekan, Pål Jonsson och Ulf Kristersson? Visa modet att inte enbart sjunga avskräckningens lov. Säkerhetspolitikens innebörd är värd mer än dyrbara lån för militarisering utan slut.

Krigshysterin påverkar oss alla, menar Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman i ett inlägg den 15 mars:

”Kanske är det mest skrämmande med de senaste årens militarisering av våra medvetanden hur diskussionen om kärnvapnen får ett allt mer bedrägligt sken av normalitet.” Läs artikel

NATO chief says 22-nations working to secure Strait of Hormuz, shippingtelegraph.com

Speaking with Fox News on Sunday, Rutte acknowledged the tension upfront, saying “I know the president was angry because he feels that European and other allies have been too slow.”

But he quickly pointed to what he described as recent movement among allies, “The good news here is that, since Thursday, a group of 22 countries, most of them from NATO but also Japan, Korea, Australia, New Zealand, the UAE, and Bahrain were coming together to make sure the Strait of Hormuz is free, is opening up as soon as possible.”

Rutte did not list every country in the group, but he gave a clear picture of who is taking part.

Responding in detail, Rutte said “The United States has been planning for this for weeks. For obvious reasons, because of security, it was impossible to share that knowledge with allies, because that would have prevented the effect of the first attack, because there was a risk always of leaking.

He also described the U.S. operation as “crucial,” citing what he called the “existential threat” posed by Iran.

Rutte answered in a measured tone but made clear that the alliance is now moving. “We are now planning the military people, amongst this group of 22 nations with the USA.” Läs artikel

Countries including the United Arab Emirates, the UK, France, Germany, Italy, the Netherlands, Japan, Canada, Republic of Korea, New Zealand, Denmark, Latvia, Slovenia, Estonia, Norway, Sweden, Finland, Czechia, Romania, Bahrain, Lithuania, and Australia condemned Iran’s attacks on unarmed commercial vessels in the Gulf as well as oil and gas facilities in the region. (Over 20 countries offer ‘to contribute to appropriate efforts’ to keep Hormuz safe | Shipping reports | Shipping Telegraph)

Varför ingen talar om hur kriget i Ukraina ska vinnas, enrakhoger.se

[…] Svaret är inte att folkrätten är värdelös. Svaret är att vi har glömt vad den var till för. För små stater var den aldrig en trollformel som stoppade stormakter. Den var ett sätt att höja kostnaden för deras agerande och skapa en mer förutsägbar omvärld. Med andra ord: även folkrätten var från början strategi för att kapsla in de mäktiga. Det kan det fortfarande vara, men aldrig till priset att man glömmer fundamentala realiteter. Det var också så svensk utrikesledning länge tänkte. Dåvarande utrikesminister Östen Undén såg inte säkerhetspolitiken som en fråga om att välja mellan rätt och fel, utan om att uppfattas på ett sätt som ökade Sveriges säkerhet. Det är ett mycket kyligare synsätt än dagens, men också ett mer strategiskt.

Vi är inte en stormakt och kan inte agera som om vi vore det. Just därför måste vårt strategiska tänkande vara klarare, utan fromma förhoppningar. Ledare som Donald Trump, Vladimir Putin och Xi Jinping kan kosta på sig att vara rättframma. Stormakter kan tala öppet om sina prioriteringar. Kina kan formulera långsiktiga planer för att öka sitt globala inflytande. USA kan formulera strategier för att hindra just detta, genom att flytta tyngdpunkten mot Indo-Stillahavsområdet. Sverige och Europa talar mer sällan så tydligt om sina egna mål. Kanske pågår den sortens samtal bland de högsta beslutsfattarna här, men i offentligheten är det nästan frånvarande. Läs artikel

240 miljoner kronor i nytt stöd till Ukraina, regeringen.se

Regeringen presenterar ett nytt stödpaket till Ukraina om cirka 240 miljoner kronor för 2026. Stödet innefattar 150 miljoner kronor till Ukrainska Röda Korset för humanitära insatser. Dessutom har stödpaketet ett starkt fokus på barn med stöd för skolmat i frontnära områden, främja reformer för en familjebaserad barnomsorg samt stöd för barns psykiska hälsa. Läs pressmeddelande

Iran War Enters 22nd Day: Iran Targets Diego Garcia, U.S. Unsanctions Iranian Oil, theamericanconservative.com

[…] On Friday afternoon, U.S. Treasury Secretary Scott Bessent announced what the department called a “narrowly tailored, short-term authorization” to allow the sale of “Iranian oil currently stranded at sea,” previously under U.S. sanctions. Bessent claimed that “temporarily unlocking this existing supply for the world” would quickly bring 140 million barrels of oil to global markets and help ease what he called “temporary pressures on supply” caused by the war.

The International Energy Association departed from Bessent’s assessment that pressures would be “temporary,” warning the Financial Times that the Iran War poses “the greatest global energy security threat in history.” The IEA chief Fatih Birol warned that politicians and markets still underestimate the scale of the crisis, saying the disruption would continue to worsen each day that Middle East energy exports remained trapped by Iran’s effective blockade. Even if the conflict ended and the strait reopened, it would take “a long time” to restore damaged or shuttered oil and gas facilities—“six months for some to be operational, others much longer,” the IEA head said. Läs artikel

Varför har Sverige gått med i USAs nya klubb? omeuropa.se

Ylva Elvis Nilsson journalist

[…] Också den 17 mars anslöt den svenska regeringen Sverige till en ny USA-klubb: Pax Silica.
Men varför?

Anslutningen skedde i Texas där utrikesminister Maria Malmer Stenegard var på besök, ungefär samtidigt som svenska riksdagen debatterade hemma i Stockholm om faktiskt exakt den sak som Pax Silica handlar om: Kritiska mineraler och AI.
Fast i riksdagsdebatten nämner ingen den nya klubben och USA förekommer bara som exempel på risk och rival.

Trump-administrationen har ägnat sig åt ämnet kritiska mineraler sedan dag 1 (en exekutiv order från presidenten), väl medveten om att de flesta mineraler som är absolut nödvändiga för all elektronik, därmed för AI och försvaret, saknas i USA. […]

Pax Silica handlar inte bara om mineraler. Det täcker också sådant som design av halvledare, att tillåta eller förbjuda användning av elektronik och AI, förbjuda företag att köpa insatser till sin produktion från ”fel” säljare (= Kina), prissättning av mineraler eller att snabbt och lätt bevilja tillstånd till gruvor och raffinering.

Allt detta förstås, under amerikanskt ledarskap. Läs artikel

Regeringen vill ha fria händer att tillåta utländska militära operationer på svenskt territorium och göra Sverige till ett uppmarschområde trots att landet inte är hotat

Utgivarna

Lagen om operativt militärt samarbete ger regeringen ett långtgående mandat att sätta in väpnade styrkor. Det nu aktuella förslaget handlar emellertid om något annat. Enligt en lagrådsremiss vill regeringen ha ett mandat som ska ge den fria händer att låta utländska styrkor operera militärt här i landet oavsett om Sverige är hotat eller inte. Den av regeringen eftersträvade handlingsfriheten skulle allvarligt inskränka riksdagens kontroll över frågor som rör Sveriges fred och involvering i militära operationer som kan leda till krig.

Vi har tidigare på den här sajten redovisat den kritik som vissa remissinstanser framfört mot förslaget (se nedan). Den kritiken har inte påverkat regeringens förslag.

Vad gäller nu?

Regeringen har enligt lagen om operativt militärt samarbete fått mandat att sätta in svenska väpnade styrkor, inom de närmare ramar som riksdagen beslutar om för en viss period, för att delta i operationer för Natos samlade avskräckning och försvar.

Regeringen har vidare rätt att för sådana operationer sätta in numerärt begränsade väpnade svenska styrkor under en begränsad tid, om behovet av deltagande uppkommer med kort varsel eller om ett dröjsmål skulle leda till avsevärda men för angelägna svenska intressen.

Till detta kommer att regeringen får sätta in svenska väpnade styrkor för att på finsk begäran stödja Finland med att hindra kränkningar av finskt territorium (dock endast under förutsättning att Sverige inte är i krig och det inte råder en väpnad konflikt på finskt territorium).

Dessa tre bestämmelser, som på riksdagen bekostnad ger regeringen ytterst riskabla fullmakter, ska enligt förslaget kvarstå oförändrade.

Vidare får regeringen begära stöd av Nato (eller en stat som är medlem i EU eller Nato) i form av militära styrkor för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige, om Sverige är i krig eller krigsfara, eller för att hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.

Det är den sistnämnda bestämmelsen som regeringen helt vill göra om från grunden. Enligt vår mening bör den kvarstå oförändrad.

Läs mer

Joint statement from the leaders of the United Kingdom, France, Germany, Italy, the Netherlands, Japan, Canada and others on the Strait of Hormuz: 19 March 2026, regeringen.se

Joint statement from the leaders of the United Kingdom, France, Germany, Italy, the Netherlands, Japan, Canada, Republic of Korea, New Zealand, Denmark, Latvia, Slovenia, Estonia, Norway, Sweden, Finland, Czechia, Romania, Bahrain and Lithuania on the Strait of Hormuz. […]

Consistent with UNSC Resolution 2817, we emphasise that such interference with international shipping and the disruption of global energy supply chains constitute a threat to international peace and security. In this regard, we call for an immediate comprehensive moratorium on attacks on civilian infrastructure, including oil and gas installations.

We express our readiness to contribute to appropriate efforts to ensure safe passage through the Strait. We welcome the commitment of nations who are engaging in preparatory planning.

We welcome the International Energy Agency decision to authorise a coordinated release of strategic petroleum reserves. We will take other steps to stabilise energy markets, including working with certain producing nations to increase output.

We will also work to provide support for the most affected nations, including through the United Nations and the IFIs. Läs uttalandet

Insändare Tygla de krigiska lustarna, hbl.fi

Mikael Böök, Lovisa

Världens öde vilar i händerna på den amerikanska och västerländska allmänheten som måste konfrontera och tygla sin egen krigiska kast, annars riskerar vi alla att få ta farväl av livet på denna planet. […]

Beträffande DCA-avtalet är behovet av en bred diskussion bland allmänheten och i media skriande. Se bara hur det går för de amerikanska militärbaserna i Gulfstaterna i det pågående kriget mot Iran! Hur effektivt avskräcker USA-baser sina värdländer från angrepp? Att DCA-avtalet ger amerikansk militär tillgång till 15 militära områden i Finland – skyddar det vårt land från angrepp? Förhåller det sig inte precis tvärtom, att de drar till sig förberedelser för föregripande utslagning i fredstid och omedelbara utplåningsförsök i krigstid?

Det är svårt att kalla vår tid en fredstid. Läs insändaren