Månad: december 2025

Norway, Russia reach agreement on fisheries, thebarentsobserver.com

av

”The total quota for Northeast Arctic cod in 2026 is set at 285,000 tonnes, a reduction of 16 percent compared to this year’s quota”, the Norwegian Ministry of Fisheries reports after negotiations with Russia’s Fishery Agency resulted in an agreement.

”This quota level will significantly reduce fishing pressure from 2025 to 2026,” the ministry explains. The cod quota for 2026 is the lowest since 1991.

While cod quotas are down, haddock quotas are up. The total quota for haddock is set at 153,293 tonnes for 2026, an increase of 18 percent compared to the current year. Norway’s Minister of Fisheries Marianne Sivertsen Næss admits that the talks have been tough.

“This year’s negotiations have been challenging,” she says in a statement. […]

Norway and Russia have over the past 50 years successfully managed to cooperate about quotas in the Barents Sea. The bilateral agreements have been crucial for the sustainable management of the regional fish stocks. Läs artikel

US launches airstrikes against dozens of Islamic State targets in Syria, theguardian.com

av

The US military launched airstrikes against dozens of Islamic State targets in Syria on Friday in retaliation for an attack on US personnel, two US officials said on Friday.

The attacks come after Donald Trump vowed to hit back after an attack last weekend in Syria by a suspected Islamic State member.

A US official, speaking on the condition of anonymity, described the strikes as a large-scale response that included targets across central Syria.

Trump said on social media that the Syrian government fully supported the strikes and that the US was inflicting “very serious retaliation”. Läs artikel

Bakslag om ryska tillgångar till Ukraina – EU tar nya lån, dn.se

av

Efter ett maratonmöte misslyckades EU-ledarna med att enas om att skicka de frysta ryska tillgångarna till Ukraina.

I stället kommer man ta upp gemensamma lån på 90 miljarder euro för att stötta Ukraina under två år.

– Det fanns inget alternativ, säger statsminister Ulf Kristersson.

– Den goda nyheten är att vi har säkrat finansieringen för Ukraina för 2026 och 2027. Den dåliga nyheten är att det inte fanns tillräckligt stöd för att använda de frysta ryska tillgångarna som grund för finansieringen, sade statsminister Ulf Kristersson på en presskonferens natten till fredag. […]

I stället kom EU-länderna överens om en nödlösning: att låna 90 miljarder euro på finansmarknaden med EU-budgeten som säkerhet.

– För att inte äventyra Ukrainas försvarsförmåga så har vi från svensk sida accepterat att EU gemensamt lånar upp pengarna åt Ukraina, sade Kristersson.

Riksdagens EU-nämnd kallades in under natten och gav enhälligt stöd till det svenska omkastet. Läs artikel

Risk reduction is urgently needed amid rising tensions in Northern Europe, sipri.org

av
Dr Tytti Erästö Sipri and Dr Wilfred Wan, Siprt

Russia’s full-scale invasion of Ukraine in February 2022 fundamentally altered the security landscape in Europe. Among European NATO member states there has emerged a consensus that military investments present the only viable means of security. Alongside support for Ukraine, these investments include massive reinforcements in allied defence and deterrence capabilities. A key assumption behind this wave of militarization is that a Russian victory in Ukraine could ultimately embolden Russia to attack the alliance. As NATO Secretary General Mark Rütte warned last Thursday, ‘We are Russia’s next target, and we are already in harm’s way.’

While European NATO members’ defence planning revolves around worst-case assumptions about Russia’s aggressive intentions beyond Ukraine, another and arguably a more probable risk is being neglected: inadvertent escalation. In addition to the potential expansion of the war in Ukraine, the risk of inadvertent escalation is particularly high in Northern Europe, where related tensions and militarization have created destabilizing subregional dynamics of their own. The Baltic Sea region has already seen several close encounters between NATO and Russian forces. Läs artikel

Om att välja vägen framåt

av
Utgivarna

Professor Håkan Edström skriver i en belysande artikel om hur den svenska armén inte ska utnyttjas och hur den enligt hans bedömning bör användas.

När det gäller den första aspekten så ifrågasätter Edström Baltikums centrala plats i svensk försvarsdebatt. Det handlar då om Sveriges roll som uppmarschområde och logistikhub.

Edström konstaterar som utgångspunkt att International Institute for Strategic Studies (IISS) gjorde bedömningen i sin Military Balance 2025 att Sverige inte hade en enda brigad operativ 2024. Det är möjligt att den bedömningen är något negativ, men på det hela taget har Sverige inte mycket till armé. En brigad omfattar runt 5 000 soldater.

Men redan här bör man stanna upp. Sverige har inga soldater att disponera annat än för försvaret av det egna landet. Edström har en annan utgångspunkt: svenska soldater ska skickas utomlands, frågan är bara vart?

Edström jämför den svenska numerären med de baltiska staternas brigader enligt Military Balance, där Estland har två, Lettland fem och Litauen två. Han nämner som kontinentala förstärkningsalternativ till Baltikum: Tyskland och Nederländerna med tillsammans 12 brigader och Polen med 15 brigader. Edström tar också upp en amerikansk armékår, som även den kunde utgöra ett förstärkningsalternativ.

Edström konstaterar sedan att Baltikum alltså landvägen kan förstärkas med ett stort antal brigader från kontinenten. En svensk förstärkning skulle i stället handla om högst riskabla sjötransporter av möjligen en brigad! Insatserna för att skydda sådana transporter måste enligt Edström ställas i proportion till det operativa mervärde en svensk brigad kan förväntas ge.

Detta framstår enligt Edström som irrationellt. Det kan man bara hålla med om.

Läs mer

Joint statement of European Leaders from the meeting in Berlin, government.se

av

Statement by Chancellor Merz, President Stubb, President Macron, President Costa, President von der Leyen, Prime Minister Kristersson, Prime Minister Frederiksen, Prime Minister Meloni, Prime Minister Schoof, Prime Minister Støre, as well as Prime Minister Tusk and Prime Minister Starmer. […]

Both the US and European leaders committed to work together to provide robust security guarantees and economic recovery support measures for Ukraine in the context of an agreement on ending the war. This would include commitments to:

  • Provide sustained and significant support to Ukraine to build its armed forces, which should remain at a peacetime level of 800,000 to be able to deter conflict and defend Ukraine’s territory.
  • A European-led ‘multinational force Ukraine’ made up from contributions from willing nations within the framework of the Coalition of the Willing and supported by the US. It will assist in the regeneration of Ukraine’s forces, in securing Ukraine’s skies, and in supporting safer seas, including through operating inside Ukraine.
  • A US led ceasefire monitoring and verification mechanism with international participation to provide early warning of any future attack and attribute and respond to any breaches along with a deconfliction mechanism to work on mutual deescalatory actions that can be taken to benefit all parties.
  • A legally binding commitment, subject to national procedures, to take measures to restore peace and security in the case of a future armed attack. These measures may include armed force, intelligence and logistical assistance, economic and diplomatic actions. Läs uttalandet

 

 

 

US dangles security guarantees for Ukraine but no deal on ’painful’ territorial concessions, reuters.com

av
The United States has offered to provide NATO-style security guarantees for Kyiv as U.S. and European negotiators reported progress in talks on Monday to end Russia’s war in Ukraine, but a deal on territorial concessions remained elusive.
Envoys sent by U.S. President Donald Trump made the unprecedented offer at talks with Ukrainian President Volodymyr Zelenskiy in Berlin, U.S. officials said, but warned such a deal would not be on the table forever.
The talks in the German capital have sparked some optimism from European leaders on a path to end Europe’s deadliest conflict since World War Two. However, Moscow has yet to agree to any of the changes discussed in Germany and has not indicated any willingness to do so. […]
Swedish Prime Minister Ulf Kristersson said the issue of security guarantees had become ”clearer and more credible,” which he called an important step toward sustainable peace. ”But many difficult questions remain, not least about territories and whether Russia wants peace at all,” Kristersson said in a statement after the Berlin talks. […]
Zelenskiy said after the talks that he would ask the U.S. to hit Russia with sanctions and provide Ukraine with more arms, including long-range weapons, if Moscow rejects the proposals being discussed between Kyiv, Washington and European leaders.
”I think America will apply sanctions pressure and give us more weapons if he (Putin) rejects everything,” Zelenskiy told reporters in a WhatsApp chat. […]
Ukraine has said previously it would not cede territory to Russia, which has taken almost 20% of the country in its east and south since its full-scale February 2022 invasion.
A European source briefed on the latest talks said Russia had not yet budged on its territorial demands. ”The atmosphere is good but the goals remain quite far apart on the core,” the source said. […]
Ukraine said on Sunday it was willing to drop its ambition to join NATO in exchange for Western security guarantees. But it was not immediately clear how much the talks in Berlin could persuade Russia to agree to a ceasefire.
In Moscow, Kremlin spokesman Dmitry Peskov told reporters that Russia’s demand that Ukraine not join NATO was a fundamental question in talks on a possible peace settlement. He said Russia expected an update from the U.S. after the negotiations in Berlin. Läs artikel

Frontline states want EU cash as Russian threat intensifies,politico.eu

av

Europe’s easternmost countries have a blunt message for Brussels: Russia is testing their borders, and the EU needs to start paying for the response.

Leaders from eight EU states bordering Russia will use a summit in Helsinki on Tuesday to press for dedicated defense funding in the bloc’s next long-term budget, arguing that frontline security can no longer be treated as a national expense alone, according to three European government officials.

“Strengthening Europe’s eastern flank must become a shared responsibility for Europe,” Estonian Prime Minister Kristen Michal said Monday.

In recent months Russia has flown fighter jets into Estonian airspace and sent dozens of drones deep into Polish and Romanian territory. Its ally Belarus has repeatedly brought Lithuanian air traffic to a standstill by allowing giant balloons to cross its borders. And last week, Moscow’s top envoy Sergey Lavrov issued a veiled threat to Finland to exit NATO.

“Russia is a threat to Europe … far into the future,” Orpo told Finnish daily Helsingin Sanomat on Saturday. “There is always a competition for resources in the EU, but [defense funding] is not something that is taken away from anyone.”

Tuesday’s confab, attended by Finland, Sweden, Estonia, Latvia, Lithuania, Poland, Romania and Bulgaria, comes during a critical week for Europe.

Läs artikel

Farvel til Amerika, klassekampen.no

av
Henrik Thune, diplomat

– I den nye tryggleiksstrategien skildrar Trump-regimet Europa som på veg mot «sivilisatorisk utsletting» og antydar at USA ikkje nødvendigvis vil kome oss til hjelp militært. Har vi gjort ein strategisk tabbe ved å gjere tryggleiken vår så avhengig av USA?

– Vi i Europa har over tid vore for dårlege til å ta innover oss at USA allereie under Obama for 15 år sidan byrja å vende merksemda vekk frå oss i retning Asia. Det er fordi atlanterhavsområdet er mindre viktig for dei. Interessa deira for Europa har gått nedover. Og det amerikanske folket vender seg meir innover. Europa må gjere det både Kina og USA gjer: redusere geopolitisk og økonomisk sårbarheit, og auke eigne geopolitiske styrkar. Läs artikel

Stenergard om att länder inte borde lägga sig i andra länders inrikespolitik

av
Utgivarna

USA:s president Donald Trump har kallat Europas politiker för svaga och enligt den nya amerikanska nationella säkerhetspolitiska strategin ska USA stödja högernationalistiska partier i EU mot sittande regeringar. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) anser enligt Aftonbladet (12/12) ”att länder inte borde lägga sig i andra länders inrikespolitik.”

Är hon då inte orolig för att USA ska lägga sig i den svenska valrörelsen, frågar tidningen:

”Till att börja med så är det ju svenska väljare som avgör framtiden för Sverige. Och svensk demokrati beslutas i Sverige. -Det är någonting som Sverige avhåller sig från, och som jag tycker att även USA bör göra.”

Nästa veckas EU-toppmöte blir enligt Stenergard viktigt för att bevisa att Europas politiker är motsatsen till svaga. Vi får se vad det konkret kommer att innebära, men det är hur som helst en riktig hållning att inte ge efter för en stormakts påtryckningar.

Stenergard vänder sig egentligen mot den anpassliga svenska politik som präglat 2000-talet och som inneburit att USA bjudits in och kunnat utöva inflytande.

Läs mer

Bygger en ”jävla tunnel” åt Nato – staden tar notan, aftonbladet.se

av

Ett miljardprojekt som behövs för Natos försvar tvärbromsas efter ett bråk om notan.

I centrum för konflikten finns en enkel järnvägstunnel. Den kostar 45 miljoner kronor, kommer kanske aldrig att användas – och byggs mot politikernas vilja. […]

I detta flöde från väst till öst har Sverige en nyckelroll.

Hit till vårt land räknar Försvarsmakten med att förstärkningar från väst kan anlända. Här kan de forma sina förband och skickas vidare österut.

– Om man tittar på militärgeografin så är Sverige en ö.

Johan Jönsson, chef på Luftvärnsregementet, lutar sig tillbaka i sin fåtölj på officersmässen i Halmstad.

– Den enda landförbindelsen är ju Öresundsbron egentligen. Det gäller även Finland. Så mycket av transporterna handlar om sjötransporter. De måste ju komma till Sverige någonstans. Läs artikel

UN General Assembly adopts resolution demanding Israel allow aid into Gaza, aljazeera.com

av

The United Nations General Assembly has overwhelmingly backed a resolution demanding that Israel open unrestricted humanitarian access to the Gaza Strip, stop attacking UN facilities, and comply with international law in line with its obligations as an occupying power.

The vote on Friday followed October’s advisory opinion from the International Court of Justice (ICJ), which outlined Israel’s responsibilities under both the UN Charter and humanitarian law. Läs artikel