Månad: november 2025

Mette F. fremhæver landsdelen i eksklusivt interview: Spiller en rigtig vigtig rolle i oprustningen, jv.dk

av

Maskinkanoner og missiler i Oksbøl, flere F35-fly og ukrainsk våbenfabrik i Skrydstrup samt en stadigt mere aktuel Nato-havn i Esbjerg er bare et udsnit af Forsvarets tilstedeværelse i Syd- og Sønderjylland.

Og landets statsminister lægger heller ikke skjul på, at borgerne i Syd- og Sønderjylland tager et stort ansvar i den betændte sikkerhedspolitiske situation.

– Min oplevelse er, at Sydjylland – herunder nok i særdeleshed Sønderjylland qua historien – har en meget, meget stærk fornemmelse af vigtigheden af at have et forsvar. Der har altid været en meget stærk lokal opbakning til kasernerne. Der er noget identitet, som jeg ikke mener, man må undervurdere, når man er i gang med den oprustning, som vi er i gang med lige nu, siger Mette Frederiksen (S) i et interview med JydskeVestkysten. Läs artikel

The End of the French Intellectual: From Zola to Houellebecq, versobooks.com

av

  • In a book that is both scholarly and autobiographical, political and polemical, the historian Shlomo Sand traces a story of decline and fall. And yet, this son of a scarcely literate housewife and a Communist militant who failed to finish school had long sought to join the privileged band. As an adolescent, he even dreamed of becoming one of the ‘mandarins’ portrayed by Simone de Beauvoir. Their troubling reaction to Nazi occupation, their blindness towards Stalinism, and their emotional outpourings to Mao Zedong, have all caused the statue of the French intellectual to crumble.              Le Monde

    Läs presentationen

Here comes Russia’s first serial submarine to carry nuclear-powered giga-torpedoes, thebarentsobserver.com

av

”Today is a significant event for us – the heavy nuclear-powered missile cruiser Khabarovsk is being launched from the renowned Sevmash shipyard,” Defence Minister Andrei Belousov said after Navy Commander Admiral Aleksandr Moiseev smashed the traditional bottle of champagne into the hull of submarine.

The Defence Ministry confirms on Telegram that the new submarine will carry robotic weapons systems ”for various purposes.”

The Poseidon is a post-doomsday weapon unlike any ever seen in any previous arms race. Formed like a giant torpedo, the weapon is nuclear-powered, nuclear-armed, and can allegedly travel down deep with intercontinental range. […]

Each of the submarines can allegedly carry six Poseidon weapons. It is likely that one will sail with the Northern Fleet and the other with the Pacific Fleet, although that is not officially confirmed.  Läs artikel

En freden hängiven och stridbar generalsekreterare som agerade mot krig, interventioner och fördärvlig stormaktspolitik

av
Rolf Andersson

U Thant, skolläraren från Burma, var FN:s generalsekreterare från 1961 till 1971. Om hans insatser för FN under en tid präglad av allvarliga kriser hör man sällan talas numera. En övertygande ny bok råder emellertid bot på detta. I Peacemaker – U Thant and the forgotten quest for a just world (Atlantic 2025) kan läsaren följa hur Thant taktiskt manövrerade sig fram och tog stöd där han kan få det, framför allt av länderna i Asien och Afrika. Thant som genomgående hade freden som det strategiska målet ställdes inför svåra prov i en värld präglad av hänsynslös stormaktspolitik och ett FN under hårt tryck. Författaren till boken, Thant Myint-U (ett barnbarn till Thant), är historiker och har varit verksam inom FN-organisationen.

I en tid då FN ständigt kritiseras och till och med utsätts för hån, och stormakter som USA och Ryssland agerar som om FN-stadgans våldsförbud inte gäller dem, ligger boken rätt i tiden genom att återställa bilden av en synnerligen framstående internationell diplomat som hade att hantera krishärdar som Kongo, Kuba, Kashmir, Gaza, Sinai, Vietnam, Kambodja och Laos. Samtidigt lyfter den fram konflikter med rötter som alltjämt är helt samtida: kriget 1965 mellan Indien och Pakistan, sexdagarskriget och Gaza samt FN:s egna kriser. Och under Thants tid som generalsekreterare trädde Folkrepubliken Kina in i FN och intog äntligen sin rättmätiga plats i säkerhetsrådet.

För Thant med rötterna i Burma var avkolonialiseringen en av samtidens stora frågor. Han var en varm anhängare av de före detta koloniernas suveränitet och självbestämmanderätt. Under hans period tillkom ett stort antal nya stater som blev medlemmar av FN och kunde göra sina röster hörda i generalförsamlingen. För Thant var dessa stater ett viktigt stöd när han pressades hårt av stormakterna.

En av Thants historiska insatser var Kubakrisen. Under oktober 1962 fick president John F. Kennedy klart för sig att Sovjetunionen hade börjat bygga missilbaser på Kuba. Sovjetiska fartyg var på väg till ön lastade med kärnvapenmissiler och stridsspetsar. Kennedy beslöt sig för att svara med en sjöblockad. Användning av kärnvapen låg inte långt borta.

Läs mer

Trump Administration Admits It Doesn’t Know Who Exactly It’s Killing in Boat Strikes, theintercept.com

av
Nick Turse, senior reporter for The Intercept

The Trump administration has made a series of startling admissions about the people it is killing in its undeclared war against suspected drug smugglers in the Caribbean Sea and the Pacific Ocean. Trump officials acknowledged in separate briefings provided to lawmakers and staffers on Thursday that they do not know the identities of the victims of their strikes, and that the War Department cannot meet the evidentiary burden necessary to hold or try survivors of the attacks. Such victims who find themselves in the water are now deemed “unprivileged belligerents,” a murky designation under international humanitarian law.

Since September 2, the U.S. military has been attacking boats in the Caribbean and eastern Pacific Ocean, killing more than 60 civilians. The Trump administration insists the slayings are permissible because the U.S. is engaged in “non-international armed conflict” with “designated terrorist organizations,” or DTOs. Two government officials told The Intercept that the administration secretly declared a “non-international armed conflict” weeks if not months before the first attack of the campaign. Läs artikel

Mandat att utvärdera Norges hela insats i Afghanistan 2015-2021

av
Utgivarna

Norska regeringen har tillsatt en oavhängig kommitté som skall granska Norges insats ( både militära och civila) i Afghanistan under perioden 2015 -2021.

En granskning som gjordes på mandat från stortinget publicerades 2016 och täckte perioden 2001-2014.

Rapporten kommenterades på den här sajten

Till skillnad från den svenska granskningen av kriget 2001-2014 som gjordes av en regeringsutsedd enmansutredare var den norska utredningen oavhängig och bestod av representanter från partier i stortinget och experter.

Resultaten från den norska granskningen överensstämde med  vad som framkom av den svenska utredningen och alla andra länders utredningar. Inga av de civila målen uppnåddes och endast målet att visa sig som en lojal allierad till USA uppnåddes.

Norge skilde sig dock från Sverige och de flesta andra deltagande länder genom att man från 2007 aktivt strävade att få till stånd en förhandlingslösning som inkluderade talibanerna och man lobbade mot USA för detta dock utan resultat.

Vi kommenterade den norska utredningen positivt;

”Den norska oberoende kommissionen har gjort ett bra jobb. Det är en grundlig granskning av hela den norska militära och civila insatsen.Granskarna har haft en tydlig ambition att skildra insatsen så objektivt som möjligt.”

Liksom alla andra länders utredningar saknades dock granskning av den folkrättsliga grunden för kriget och krigsförbrytelser under kriget.

Det återstår att se om den nya norska utredningen kommer att ta upp dessa frågor.  I mandatet från norska regeringen nämns inte folkrättsfrågorna som ett område att granska.

Den store opprustningen, e24.no

av
Asle Toje, utenrikspolitisk forsker og kommentator

[…]En annen utfordring er at Europa ikke egentlig har råd til opprustning.

Forgjeldede stater kan simpelthen ikke låne mer. Den åpenbare løsningen, å kutte i velferdsstaten, er politisk selvmord. Offentlig sektors utlegg er historisk høye, i snitt nær halvparten av BNP i 2023.

For USA er saken enkel. Naturligvis vil budsjettunderskudd og pengetrykking til sist knekke økonomien, slik investor Warren Buffett nylig påpekte- men ikke med det første. USA har også fordelen at de er verdens største våpeneksportør og kan skyve kostnader over på allierte.

Småstater ruster opp fordi medlemskapsavgiften i NATO har gått opp. Det er verdt å spørre seg, hvorfor ‘de fire store’ i NATO iverksetter drastisk opprustning mot økonomisk fornuft? Selvsagt har det å gjøre med Russland, men få forventer krig. Da ville de innført verneplikt.

USA ruster opp fordi de vil forsvare plassen som hegemon. Storbritannia gjør det ut av tradisjon. De trenger ikke noe stort forsvar for å ivareta øyrikets sikkerhet. De kunne valgt å avstå, men det er å erkjenne at de ikke engang er en regional stormakt. Som er utenkelig. […]

For Tyskland og Frankrike handler opprustningen om mer enn beredskap og avskrekking, det handler om å redde restene av landenes industrielle grunnmur.

I en verden der alle veivalg er farefylte, virker våpenindustri som et trygt veddemål.

Man drømmer om et eget DARPA, som finner opp nye, fantastiske, teknologier som siden finner sivilt bruk og genererer masse deilig økonomisk aktivitet. Frankrike nyter alt langt mer enn Tyskland av EUs fond på 8 milliarder euro til utvikling av forsvarsteknologier.

Blant de mange mislykkede eksemplene på tysk-fransk forsvarssamarbeid, er det største i ferd med å havarere. Vi snakker her om et av de mest ambisiøse våpenprosjektene i europeisk historie: Fremtidens kampflysystem (FCAS). Läs artikel