Månad: oktober 2025

Makt till regeringen att låta svenskt territorium användas som bas- och uppmarschområde för allierade militära styrkors väpnade strider mot fientlig stat trots att Sverige inte är angripet?

av
Utgivarna

Som ytterligare ett steg i strömlinjeformningen av det svenska regelverket till Nato och DCA-avtalet med USA vill regeringen nu att den ska ges makt att låta utländska styrkor operera på svenskt territorium för militära insatser mot en fientlig angripare i eller utanför Sverige. Det framgår av departementspromemorian Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete (Ds 2025:21). Det mest oroväckande i förslaget handlar om lagen om operativt militärt stöd.

Utan att Sverige är angripet, och utan att behöva inhämta riksdagens medgivande, tänker sig regeringen att den ska ha rätt att fatta beslut som kan komma att få synnerligen allvarliga konsekvenser för landets säkerhetspolitiska läge. Det är fråga om ytterst känsliga beslut som kan innebära:

att låta Storbritannien eller annan allierad stat placera luftvärn på svenskt territorium för beskjutning av ryska styrkor i till exempel Polen eller över internationellt vatten mot militära mål i Ryssland;

att låta USA:s eller annan allierad stats bombplan eller stridsflyg operera från svenska militära flygplatser som bas för stridsuppdrag riktade mot ryska styrkor i till exempel Finland eller Baltikum eller mot militära mål i Ryssland;

att låta Finland eller annan allierad stat utnyttja svenska hamnanläggningar som bas för sjöminering i till exempel ryskt inre vatten;

att låta Polen eller annan allierad stat utföra stridshandlingar från svenskt territorium riktade mot ryska styrkor som kränker till exempel norskt territorium; eller

att låta Tyskland eller annan allierad stat utföra stridshandlingar från svenskt territorium riktade mot ryska styrkor som genomför ett väpnat angrepp mot till exempel Finland.

Det är alltså fråga om en rätt för regeringen att låta utländska styrkor operera från svenskt territorium och där genomföra stridshandlingar, vars effekter inträffar utanför svenskt territorium. De utländska styrkorna kan komma från Nato, en Natostat eller en EU-stat. I exemplen ovan har vi konkretiserat med tänkbara aktörer i de fall som nämns i promemorian. Ryssland nämns inte explicit som fienden, men det framgår att det är ryska angripande styrkor som är i fokus här.

Läs mer

Finland fick inte sin vilja igenom i EU – men är ändå nöjt med nytt drönarförsvar, yle.fi

av

I torsdags presenterade EU-kommissionen sin nya försvarsplan där målet är ett gemensamt drönarskydd för hela unionen utan särskilda zoner för östra medlemsländer.

Den ursprungliga planen var att den så kallade drönarmuren skulle koncentrera sig till EU:s östra gräns, det vill säga de länder som gränsar till Ryssland. Nu har EU-kommissionen i stället valt att sprida drönarförsvaret till att omfatta hela unionen.

Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) konstaterade i samband med Natos och EU:s försvarsministermöte tidigare i veckan att drönarförsvarsprojektet borde koncentreras till östgränsen där hotet från Ryssland är störst. Enligt Häkkänen bör de knappa resurserna inte spridas ut överallt, eftersom det annars finns risk att man inte får till stånd ett effektivt system.

Trots att EU-kommissionens beslut gick emot Finlands önskemål var statsminister Petteri Orpo (Saml) nöjd när han kommenterade ärendet i riksdagen samma dag. Läs artikel

Foruroligende tåkeprat, nationen.no

av
Kommentar: Vi återger här en text i norska Nationen om amerikanska militära styrkors rätt att använda en av de baser, Setermoen garnison og skyte- og øvingsfelt, som ingår i det norska DCA-avtalet (i Norge kallat SDCA-avtalet eftersom det kompletterar ett äldre DCA-avtal). De frågor som ställs i texten är reevanta även för Sveriges del:
[…] For slik avtalen er utformet i dag, har faktisk amerikanerne ikke bare mye de skulle ha sagt i disse omforente områdene.

De kan til og med be at norske myndighetene treffer nødvendige tiltak for å sikre amerikanske styrker, bruk, drift, forsvar og kontroll over områdene. Det gjelder sivilt opererte deler av områdene også.

Ikke bare det, i særskilte tilfeller kan de få eksklusiv tilgang til og bruk av deler av områdene. Det spesifiseres ingen steder i avtalen at ett av disse omforente områdene i stor grad er privat eiendom. […]

Frem til regjeringen Støre og eventuelt Stortinget har vedtatt «regelverkspresiseringer» som formelt endrer denne traktaten, har amerikanerne ganske mye de skulle ha sagt. Läs artikel

Pionjärverk om motstånd

av
Anders Björnsson

Under kalla kriget stod Öst mot Väst, i både politiskt och militärt hänseende. Med Natos och Warszawapaktens tillkomst (1949 respektive 1955) cementerades blockgränserna i Europa. De ledande makterna hade fullt upp med åtaganden runt om i världen, och truppnärvaron på ömse sidor om järnridån var i sig en stabiliserande faktor.

Erfarenheterna från andra världskriget gjorde emellertid att invasionshot inte kunde avskrivas, ens i vår del av världen. För Sverige som fortsatte sin alliansfria linje också efter krigsslutet, och avstod från att ansluta sig till den USA-styrda Västalliansen, kunde grannlandet Sovjetunionen – en av världskrigets segrarmakter – upplevas som ett allvarligt bekymmer, en källa till permanent oro vad gäller planer och avsikter.

Svensk socialdemokrati hade tampats med kommunister på hemmaplan med avsevärd framgång. Den hade som statsbärande parti en oavvislig skyldighet att värna landet också mot en yttre fiende som kunde antas vilja utnyttja den neutrala statens utsatthet i en större konflikt. Sveriges militära beredskap behövde vara åtskilligt bättre än den hade varit före krigsutbrottet 1939.

Detta var bakgrunden till att statsminister Tage Erlander samma år som Nato bildades – och Sverige ställde sig utanför – tog initiativet till att bygga upp en svensk motståndsrörelse som skulle kunna bekämpa en invaderande armé, om andra försvarsställningar slogs ut. Den skulle vara beredd att verka bakom fiendens linjer, utföra sabotage, kort sagt utkämpa ett partisankrig. Den skulle vidare skydda statsledningen och se till att denna om nödvändigt kunde föras ut ur landet. På fackspråk kallas sådant stay behind.

Läs mer

Topp-generaler i Sverige og Norge er enige: Norden må ruste opp raskere, abcnyheter.no

av

[…] Samtidig er det store ulikheter i volumet på bakkestyrker i de nordiske land. Det finske forsvaret regnes som Nordens sterkeste og klart dominerende forsvarsmakt. Finland har en krigsstruktur på 280.000 soldater, pluss en reserve på rundt 900.000 soldater.

Sverige har omtrent 25.600 soldater i landets stående styrker, pluss en mobiliserbar reserve på om lag 60.000 soldater. Målet er å øke de stående styrkene til 90.000 soldater innen 2030.

Til sammenligning har Norge omtrent 18.000 fast ansatte, 10.000 vernepliktige i førstegangstjeneste, pluss om lag 40.500 soldater i Heimevernet, som utgjør en mobiliseringsstyrke. Läs artikel

Wang Yi meets visiting Swedish foreign minister, calling on Sweden to adopt independent strategic thinking, long-term perspective on bilateral ties, globaltimes.cn

av

Chinese Foreign Minister Wang Yi met visiting Sweden’s Minister for Foreign Affairs Maria Malmer Stenergard on Thursday in Beijing, stressing that the two sides should regard each other as partners rather than rivals, and maintain a cooperative approach that prioritizes collaboration over disagreements. […]

China also expressed its willingness to offer visa-free policy for Swedish citizens to encourage cultural exchanges, and hoped Sweden would play a constructive role in promoting healthy China-EU relations, the Chinese Foreign Minister said.

Stenergard said she was pleased to be the first Swedish foreign minister in 16 years to visit China. She recalled that Sweden was the first Western country to recognize the PRC as the sole legitimate government representing all of China 75 years ago. Sweden attaches great importance to relations with China and upholds the one-China policy. […]

Stenergard affirmed Sweden’s recognition of China’s important role in international affairs, congratulated China on hosting the Global Leaders’ Meeting on Women, and appreciated China’s announcement of a new round of nationally determined contributions to combat climate change. Sweden remains committed to an open and free trade system and supports strengthening dialogue and cooperation, she said.

The two sides also exchanged views on international and regional issues, including the Ukraine crisis, according to the statement. Läs artikel

Operasjon Legio formalisert under forsvarsministermøte i Brussel, regjeringen.no

av

I Polen trenes og utrustes ukrainske soldater av de nordiske og baltiske landene gjennom Operasjon Legio. Det felles initiativet ble i dag formalisert med undertegning av Memorandum og Understanding (MoU).

– Dette markerer et viktig skritt i samarbeidet mellom allierte for støtte til Ukrainas forsvarsevne. Ukraina ha behov for å styrke sin hær med både utdanning og materiell, og gjennom dette samarbeidet bidrar vi til nettopp det, sier forsvarsminister Tore O. Sandvik.

Undertegningen fant sted under NATO forsvarsministermøte i Brussel 15. oktober. Samarbeidsavtalen er inngått mellom Danmark, Estland, Finland, Island, Latvia, Litauen, Norge, Polen, Sverige og Ukraina.

Gjennom samarbeidsavtalen bidrar deltakerlandene med trening, utstyr og ekspertise som gjør det mulig å bygge opp og styrke en ukrainsk brigade i tråd med moderne standarder og NATO-praksis. Norge har tatt ledelsen i arbeidet. Samarbeidet skjer både på politisk og militært nivå og legger til rette for tett koordinering mellom landene. Det norske bidraget beløper seg til om lag 10 mrd. kroner.  Läs pressmeddelande

Trump godkände hemliga CIA-operationer i Venezuela, yle.fi

av

USA:s president Donald Trump lät på onsdagen förstå att amerikanska militära markoperationer i Venezuela kan bli aktuella.

– Vi tittar definitivt mot land, eftersom vi har havet under väldigt god kontroll, berättade Trump under ett presstillfälle i Vita huset.

Uttalandet kom efter att tidningen New York Times (NYT) tidigare på onsdagen rapporterat att presidenten skulle ha gett tillstånd åt underrättelsetjänsten CIA att utföra hemliga uppdrag i Venezuela. Exakt vilka uppdrag CIA skulle utföra är oklart. NYT hänvisar till anonyma källor inom administrationen som ska ha bekräftat att presidentens mål är att tvinga bort Venezuelas auktoritära ledare Nicolás Maduro från makten.

– Jag gav tillstånd [till CIA] på grund av två orsaker faktiskt, förklarade Trump och upprepade sina tidigare påståenden om att Venezuela skickar brottslingar och narkotika till USA. […]

Maduro är rasande över de amerikanska anklagelserna och hoten:

– Nej till krig i Karibien … Nej till ett regimskifte, sa en ilsken Maduro på onsdagen och anklagade USA för att med hjälp av CIA försöka iscensätta en statskupp i landet.

Maduro gav också order om att inleda en storskalig militärövning där militären, polisen och civila miliser förbereder sig på att försvara landet. Läs artikel

Undeserved Peace Prize Paves the Path to War, theamericanconservative.com

av
Ted Snider, columnist on U.S. foreign policy and history at Antiwar.com

 President Donald Trump did not win the Nobel Peace Prize that he so publicly coveted. But he pocketed a big prize nonetheless. The prize is Venezuela.

On October 10, the Norwegian Nobel Committee announced that Venezuelan opposition leader María Corina Machado was the winner of the 2025 Nobel Peace Prize.

The committee praised her for “promoting democratic rights for the people of Venezuela and for her struggle to achieve a just and peaceful transition from dictatorship to democracy.” Declaring that “democracy is a precondition for lasting peace,” the committee judged that Machado “meets all three criteria stated in Alfred Nobel’s will for the selection of a Peace Prize laureate. […]

Machado did not bring Venezuela’s opposition together. The Nobel committee says that “Machado has been a key, unifying figure in a political opposition that was once deeply divided.” That, Yale University history professor Greg Grandin says, is not true: “Machado is not a unifier, as the committee said. She represents the most intransigent face of the opposition.” Grandin says that Machado has actually “constantly divided… and handicapped the opposition” by advancing a “more hardline” position “when the opposition was trying to come up with a more moderate position that could challenge the socialism of the 21st century that Chávez represented.”

As Tinker Salas told me, “she supported the 2002 coup against a democratically elected president.” Machado was a signatory to the Carmona Decree, which suspended democracy, revoked the constitution, and installed a coup president. Machado’s record shows that it is not democracy she has fought for, but regime change.

In 2015, Machado joined two other opposition leaders in signing a National Transition Agreement, a framework for a new government Venezuelan officials claim was part of a U.S.-backed coup attempt.

Not only has Machado not fought for democracy in Venezuela, she has neither fought for a “peaceful transition to democracy” nor used “the tools of peace.” […]

Tinker Salas also told me that Machado “has endorsed a foreign intervention of the country that would further destabilize not only Venezuela but the region.” Läs artikel

Ukraine Support Tracker: Military aid falls sharply despite new NATO initiative, kielinstitut.de

av

[…] After the US stopped announcing new aid packages at the beginning of 2025, European countries stepped in and significantly expanded their military support. As a result, the monthly average of military aid allocations in the first half of 2025 exceeded those of 2022–2024—despite the lack of US contributions. However, this momentum collapsed in the summer: military allocations from European countries fell by 57 percent compared to January–June 2025, even when their contributions to the NATO PURL initiative were included. The monthly average of all military aid during this period was thus 43 percent below the level of the first half of 2025.

“As military support for Ukraine increasingly depends on new weapons procurement—which often takes months or even years to implement—the NATO PURL initiative is an important vehicle to provide Ukraine with ready-to-use weapons from US stockpiles,” says Christoph Trebesch, head of the Ukraine Support Tracker and Research Director at the Kiel Institute. “At the same time, the decline in military aid in July and August is surprising. Despite the NATO PURL initiative, Europe is scaling back its overall military support. What will be crucial now is how the figures evolve in the autumn.” Läs artikel

Lapland Steel 2025, forsvarsmakten.se

av

Övningen Lapland Steel är en finsk nationell övning med deltagare från Finland, Storbritannien och Sverige. Övningen genomförs 26 november – 5 december på och i anslutning till Rovajärvi övnings- och skjutfält.

Sverige har, inom ramen för det finsk-svenska försvarssamarbetet FISE, bjudits in att delta i övningen med ett pansarskyttekompani från Norrbottens regemente, I 19.

Från Finland deltar beredskapsförband, värnpliktiga under utbildning, reservister samt gränsbevakningsförband, huvudsakligen ur Jägarbrigaden i Sodankylä. Storbritannien deltar med delar av ett av sina jägarförband. Totalt för hela övningen handlar det om cirka 1500 deltagare. Läs pressmeddelande

Svenska soldater i Somalia utan folkrättslig grund

av
Utgivarna
Expressen rapporterar 13/10 förtjänstfullt om ”Svenska soldaternas hemliga roll i USA:s terrorkrig”. Enligt tidningen handlar det om deltagande i en amerikansk antiterroroperation som kallas ”Operation Active Viper”.
I största hemlighet beslutade regeringen i början av året att skicka specialutbildade operatörer från en underrättelseenhet till Somalia. Det är enligt Expressen fråga om ett bilateralt samarbete med USA:s Afrika kommando, AFRICOM, som desutom krävde  en inbjudan från den somaliska regeringen. I ett avtal med Somalia regleras de svenska soldaternas legala status i landet.
Enligt Expressens källor är ”huvuduppgiften att bistå amerikanska styrkorna med att samla in biometriska spår och ta fram DNA-profiler på … misstänkta terrorister. Uppgifter som delas med USA men också med svenska Säpo.”
I uppdraget ingår enligt Expressen  att undersöka telefoner och annan teknisk utrustning som hittas på slagfältet eller hos misstänkta terrorister och som de svenska soldaterna tar sig in i och analyserar: ”Uppgifter som sedan används för att kartlägga misstänkta personer och tilltänkta mål.”
Tidningen framhåller att insatsen har ”ifrågasatts internt eftersom den i huvudsak tillgodoser ett amerikanskt behov.”
Enligt avtalet med Somalia har de svenska soldaterna rätt att vara beväpnade och vidta alla proportionella åtgärder för att skydda sig själva, och avtalet ger de svenska soldaterna immunitet för agerandet i tjänsten.
 Enligt Expressen har försvarsminister Pål Jonson och statsminister Ulf Kristersson förklarat att det inte rör sig om en ”väpnad styrka” som skickats till Somalia, varför riksdagens medgivande till insatsen inte skulle behövas:
”Det här är inte en väpnad styrka, det här är ett mandat som Försvarsmakten har fått från regeringen att i en internationell insats vara med, med en del speciella kompetenser vi har, sa Ulf Kristersson då.”
Amerikanska styrkor bombar regelbundet olika rebellfästen i Somalia, där det pågår ett inbördeskrig.
Försvarsministerns pressekreterare säger till Expressen: ”I det här fallet så arbetar personerna med teknisk exploatering och det i sig är inte en beväpnad uppgift där man använder vapen för att göra jobbet utan vapen har man för att försvara sig själv vid behov.”
Enligt regeringsformen (15 kap 16 §) krävs riksdagens medgivande för att sätta in väpnade styrkor i andra länder. Huruvida den nu aktuella insatsen ska kvalificeras som en sådan väpnad styrka bör klarläggas, något som försvars- och kostitutionsutskottet bör ta itu med.
Av Expressens rapportering torde framgår att Sverige – tydligen med den somaliska regeringens medgivande – medverkar till amerikanska bombningar i ett pågående inbördeskrig med inslag av ”targeted killings”. Det finns det ingen som helst anledning att göra. Insatsen bör avslutas och soldaterna hemkallas.