Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces Finland men har inte mycket till eget territorialförsvar

Utgivarna

En artikel i Officerstidningen belyser det svenska bidraget till FLF-Finland.

Sverige skall förutom ledningsfunktioner bidra med vad som kan bli nästan en brigad. Styrkan skall tas från Bodens regemente.

Med beslutet om FLF och det tidigare beslutet att förlägga svensk trupp till östra Finland kommer tyngdpunkten för markförsvaret att flyttas ut från Sverige. Tidigare har även en svensk bataljon förlagts i Lettland med ett möjligt operationsområde över hela Baltikum och Polen. Den ska rotera dit igen.

För det egna svenska territorialförsvaret saknas fortfarande beslut om uppbyggnad av markstyrkorna, och vi skall tydligen förlita oss på hemvärn och några andra mindre förband.

Läs artikeln här:

https://officerstidningen.se/flf-finland-blir-en-oerhort-potent-enhet/

 

 

 

 

 

Läs artikel

Citat

”För att då inte tala om de större frågorna, som att det vid det här laget torde stå klart för envar att fyra brigader (när och om vi väl når dit) inte på långt när räcker. Ukraina har över 100 brigader. Ryssarna ännu fler.”

David Carlqvist, säkerhetspolitisk analytiker, reservofficer (Officerstidningen 27 oktober)

Östersund som Natohub och mål för en aggressor

Utgivarna

Två framstående pensionerade officerare skriver realistiskt och informativt i ÖP den 23 oktober om Östersund som ett understödsområde för allierades militära operationer och insatser österut.

Bakgrunden som de tecknar är följande:

”Trondheimsfjorden planeras kunna ta emot tre divisioner, upp till 100 000 soldater och omkring 20 000 fordon, som sedan rullar österut via järnväg och vägar, rakt in i vårt län. Östersund är den första naturliga uppsamlings- och omlastningspunkten.”

Den roll de ser framför sig för Östersundsområdet är inte ofarlig:

”I ett skarpt läge sker inte transporterna ostört. Luftangrepp, robotar, drönare, cyberattacker och sabotage mot broar, knutpunkter med mera kan fördröja och slå ut förband redan innan de nått fram. Då måste stridsvärdet återtas här.”

Vad innebär då detta konkret för Östersundsområdet:

”Det räcker därför inte med ett “iordningställt område” för passerande förband. Vi behöver ett utbyggt understödsområde i fredstid – redo att snabbt växlas upp vid kris och krig. Det innebär ammunitions- och drivmedelslager, reservdels- och ersättningsförråd, verkstadskapacitet, skyddade ytor för lagring och omlastning samt sjukvårdsresurser som kan ta emot både militära och civila skadade. Realistiska beräkningar visar att omkring två procent av fordonen skadas under inledande förflyttning – vid tre divisioner motsvarar det runt 25 fordon per dygn i flera veckor som kräver verkstadsinsats. På personalsidan kan upp mot 20 operationer per dygn behöva genomföras. Den samlade vårdkapaciteten måste därför planeras som ett sammanhållet system. Behåll och stärk Sollefteå sjukhus som beredskapssjukhus.”

Läs mer

UN experts condemn coercive intervention in Venezuela by the United States, ohchr.org

Covert action and threats of using armed force against the Government of Venezuela by the United States violate Venezuela’s sovereignty and the UN Charter, UN experts* said today.

“These actions also violate the fundamental international obligations not to intervene in the domestic affairs or threaten to use armed force against another country,” the experts said. “These moves are an extremely dangerous escalation with grave implications for peace and security in the Caribbean region.” […]

“Even if such allegations were substantiated, the use of lethal force in international waters without proper legal basis violates the international law of the sea and amounts to extrajudicial executions,” the experts said.

“Preparations for covert or direct military action against another sovereign State constitute an even graver breach of the UN Charter.” Läs artikel

Locket av på ”capability targets”?

Utgivarna

Vid ett sammanträde i riksdagen den 10 oktober med EU-nämnden berördes de militära förmågemål som Nato tilldelat Sverige och som Sverige åtagit sig att leva upp till. Som nog var och en lätt inser torde det vara hart när omöjligt att föra en verklighhetsförankrad diskussion om det svenska försvarets utveckling utan att medborgarna informeras om vad dessa förmågemål innebär.

Försvarsminister Pål Jonson berörde under sammanträdet de militära förmågemål, som vi har fått oss tilldelade i Nato, och förklarade:

”De militära förmågemålen är hemliga när det gäller kvantitet. Det man   kan säga är att vi har ett behov av att stärka vårt luftförsvar genom
omfattande satsningar på luftvärn och antidrönarsystem i olika dimensioner. Vi har också ett behov av att fortsätta arbeta med att stärka
vår markstridsförmåga på ett antal områden, och vi har behov när det kommer till logistik, underhåll och reservdelar. Det är några av de saker
som har guidat våra preferenser.”

Vad innebär förmågemålet att ”stärka vår markstridsförmåga på ett antal områden”?

Hur hänger förmågemålen ihop med den utstakade inriktningen att göra Sverige till en logistikhub och ett baserings- och uppmarschområde för Nato, samtidigt som vår lilla armé ska koncentreras till insatser i utlandet?

Är förmågemålen hemliga även för riksdagens ledamöter, kan man inte låta bli att undra?

Om det bara är ”kvantiteten” som är hemlig så bör åtminstone full information om förmågemålen i övrigt omgående läggas på bordet. Så har inte skett vad vi kunnat se.

Vi skrev till regeringen den första oktober 2025 och begärde att få ta del av förmågemålen. På denna begäran som enligt lag ska behandlas skyndsamt har vi alltjämt inte fått något svar.

Vi återkommer så snart vi får ett svar.

En alltför långtgående sekretess beträffande Natosamarbetet och samarbetet med USA enligt DCA-avtalet är skadlig för en nödvändig debatt om det svenska försvarets inriktning och möjligheterna till folkliga förankring

https://data.riksdagen.se/fil/EDCEB3C3-96E3-4886-BAE1-60ECF5690592

NATO’s Military Leader: “The Arctic in 2025 Is at a Crossroads”, highnorthnews.com

Admiral Giuseppe Cavo Dragone took the stage for the first time at the Arctic Circle Assembly in Reykjavik, Iceland. The Italian Admiral, who has held the position since January, spoke with humor and openness but made sure to emphasize NATO’s mission in the Arctic.

“Our mission in the High North is to prevent others from militarizing, uphold stability, guarantee freedom of navigation, and ensure that the Arctic remains governed by international law, not by the law of the strongest.”

In other words, strength by peace, a phrase that seems to replace the old slogan “deterrence and reassurance”.   For NATO and its partners, the path is clear.

He says that the Arctic in 2025 finds itself at a crossroads.

“It can become a new scramble for Sahara, a zone of rivalry, exploitation and conflict. Or it can be a space where nations prove that cooperation is stronger than confrontation, that security can coexist with sustainability.” Läs artikel

Analys: Ukrainas ekonomiska situation blir allt svårare samtidigt som stödet från allierade sinar, yle.fi

Ukrainas ekonomi klarar sig inte utan utländskt stöd och finansiering.

Bara i år får landet runt 40 miljarder dollar av sina allierade för att klara av att betala försvarsutgifter, löner för statsanställda och pensioner.

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av landet har de årliga kostnaderna för kriget vuxit till en tredjedel av Ukrainas bnp.

Och de fortsätter växa. Enligt The Economist kostar kriget i dag 172 miljoner dollar om dagen, 32 miljoner mer än förra årets genomsnitt.

I september lade premiärminister Julia Svyrydenko fram ett budgetförslag för 2026 enligt vilket man behöver 50 miljarder dollar i utländsk finansiering för att klara årets utgifter.

Enligt Ukrainas finansministerium kommer man sammanlagt att behöva 130–150 miljoner dollar från utlandet under åren 2026–2029. Läs artikel

FN 80 år: 53 000 svenskar i fredens tjänst, forsvarsmakten,se

Den 24 oktober 1945 bildades Förenta nationerna (FN), en organisation av självständiga stater som valt att förena sig med syfte att skapa fred och sociala framsteg.
Idag fyller organisationen, där 53 000 svenskar tjänstgjort under 80 år. […]

Försvarsmakten har mellan åren 1948 och 2025 deltagit i 60 av FN:s internationella militära insatser fördelade över fyra världsdelar, i 50 olika länder. Totalt rör det sig om 53 000 personer (81 000 befattningar) varav nästan 38 000 personer är vid liv idag, enligt Skatteverket. I skrivande stund är den äldsta utlandsveteranen, som gjort FN-tjänst, 102 år och den yngsta 23 år.

Suez, Kongo, Libanon, Cypern, Bosnien och Mali är kända insatser där Sverige deltagit under FN-flagg med hela förband, men det finns många fler insatser i mindre format där svenskar tjänstgjort som exempelvis sjukvårdare i Somalia, minröjare i Kambodja eller katastrofhjälp i Peru. Läs pressmeddelande

Tre partier är emot förslaget att från riksdagen till regeringen föra över rätt att sätta in militär trupp utomlands

Utgivarna

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ställer sig bakom regeringens förslag om beslutsordning för deltagande i Natos verksamhet.

Regeringen ges mandat att i brådskande situationer sätta in väpnade styrkor utan riksdagsbeslut, något som vi kommenterat tidigare på den här sajten. V, C och MP reserverar sig mot förslaget på olika sätt.

Centerpartiet anser att propositionen ger upphov till en rad principiella frågeställningar som bör belysas ytterligare. Till dessa hör vad som avses med ”angelägna svenska intressen”; ett begrepp som är av betydelse när det gäller förslaget att regeringen på egen hand ska få besluta att sätta in väpnad trupp för att skydda sådana intressen. Enligt propositionen ska detta avgöras från fall till fall. C menar att det finns risk för betydande godtycklighet om regeringen ska kunna vidta så långtgående åtgärder för en viss tidsperiod (upp till 60 dagar) utan att vare sig informera riksdagen eller låta riksdagen fatta beslut genom en snabbprocess. C anser att förslaget bör ses över även i övrigt. Regeringen ska endast ha rätt att sätta in svenska styrkor när ett riksdagsbeslut genom snabbprocess inte är möjligt. Om en snabbprocess i riksdagen inte är möjlig, vill C att mandatet att sätta in styrkor skall begränsas till 60 dagar och då skall riksdagen senast efter 14 dagar godkänna regeringens beslut för att det skall gälla.

Vänsterpartiet menar att en sådan maktförskjutning från riksdag till regering varken är nödvändig eller lämplig. Beslut om svenska soldater utomlands i fredstid skall fattas av riksdagen och V föreslår därför avslag på propositionen.

V menar att den folkliga förankringen fortsatt måste ligga till grund för det svenska försvaret, även under ett svenskt Natomedlemskap: ”Riksdagen är Sveriges högsta beslutande och direkt folkvalda organ, därför är det i riksdagen de mest folkligt förankrade besluten med högst legitimitet fattas. Den föreslagna förändringen skulle minska både insyn och förankring av viktiga beslut på det försvars- och säkerhetspolitiska området.”

Läs mer

80 år senare – vilken roll har FN i dag? su.se

Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet och en av Sveriges mest framstående experter på folkrätt, har under flera år följt FN:s arbete på nära håll. I samband med FN-dagen reflekterar han över organisationens roll i dag och vilka utmaningar som präglar dess framtid.

– Även om FN under senare år inte har kunnat spela sin tilltänkta roll som skapare och garant för fred i världen, är det fortfarande den största globala organisationen med möjlighet att samordna relationerna mellan stater och bistå sina medlemmar i frågor som hälsa, miljö, kultur och utbildning, berättar han.

Den största utmaningen, menar Mahmoudi, ligger i att FN måste kunna fullgöra sitt främsta uppdrag: att skapa och bevara fred i världen. Samtidigt är det just den uppgiften som i dag ofta framstår som svårast att uppnå. Säkerhetsrådet, som bär huvudansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet, har under de senaste åren gång på gång förlamats av stormakternas motsättningar och vetorätt. Läs artikel

Trump trappar upp sina hot på USA:s bakgård, expressen.se

Mats Larsson, utrikeskommentator

[…] Den första var dock James Monroe som inte är ihågkommen för så mycket annat just sin doktrin. ”Monroe-doktrinen” från 1823 sa att alla europeiska makter skulle hålla sig borta från de bägge amerikanska kontinenterna och nationerna där.

Donald Trump verkar på väg att uppdatera just den, genom att utöka USA:s makt och inflytande över denna del av världen. Han straffar sina kritiker där, belönar sina vänner. Han har efter år då USA varit fokuserad på andra delar av världen – Mellanöstern inte minst, Europa och Kina – kraftigt ökat intresset för denna, närmare region. Både militärt och diplomatiskt. […]

– Vi återupprättar ett nödvändigt fokus på att besegra hoten på västra halvklotet, sa Trump nyligen i ett tal inför USA:s samlade generaler och amiraler.

USA:s militär har under hösten angripit och sänkt nio snabbgående båtar och dödat minst 37 som fanns ombord. USA:s militär säger att de alla tillhörde drogkarteller. Läs artikel

Kungen verkar bry sig mer om FN än vad regeringen gör, dn.se

Pierre Schori

[…] Sverige har traditionellt varit i topp vad gäller FN. Med Folke Bernadotte som den förste medlaren i Mellanöstern och Dag Hammarskjöld som generalsekreterare samt rekordmånga blå baskrar och betydande anslag.

I dag har Sverige noll blå baskrar. De har omvandlats till Natotrupp och regeringen håller inne anslag till FN:s i dag kanske viktigaste organ, Unwra, som räddar liv i Gaza. Detta sker i en tid då folkrätten undermineras i Ukraina och Palestina. […]

Ett tydligt exempel är statsministerns attityd till FN. Ulf Kristersson deltog inte heller i år i FN:s traditionella öppnande för att i stället bland annat spela pingis i Eskilstuna.

Det blev i stället utrikesministern som framförde regeringens budskap i ett märkligt tal. Det började med en lång utläggning om den för nästan alla i salen okända Pippi Långstrump, och i talet fanns inte ett ord om kärnvapen. Maria Malmer Stenergard framförde även en klar osanning: ”Sverige är också en stor tillskyndare av FN:s fredsbevarande och fredsbyggande insatser.”

Den som höll uppe Sveriges tradition som fredsvän och lojal FN-bidragare var i stället kungen, som besökte FN under fyra dagar. Kungen hedrade minnet av Dag Hammarskjöld och erinrade om hans insatser ”för rättvisa och solidaritet, fred, utveckling och mänskliga rättigheter”. Han påminde vid Folke Bernadottes byst i FN:s högkvarter att hans gudfader var FN:s förste medlare, som dödades i fredens tjänst av judiska extremister (mitt tillägg). Läs artikel