Månad: september 2025

Sverige har nu avslutat årets sista Nato-insats utomlands när sex Jas Gripen återvänt från Polen, där de skyddat vapentransporter till Ukraina.

De svenska stridsflygplanen har bland annat fått gå upp i luften för att vara beredda att skjuta ner ryska robotar om de skulle ta sig in över Polen.

Försvarsminister Pål Jonson är nöjd med årets insatser och menar att det varit viktigt att Sverige som ny medlem i alliansen, varit aktiva i luften så val som på land och till sjöss. Läs artikel

[…] Trots att USA införde en generell tull på 10 procent, 25  för bilar och 50 för stål och aluminium valde EU att avlysa redan beslutade mottullar. Att ”det var gravt felaktigt att vika ner sig ”var jag inte ensam om att inse (se artikel i Dagens Arena den 22 april). Trump ser eftergifter som den svaghet de är. […]

Den generella tullen täcker cirka 70 procent av handeln mellan EU och USA. Läkemedel och halvledare utsattes för en ”särskild analys” som slutat med att Trump stannade för 15 procent också för dessa produkter. Sefcovic annonserade detta som en stor framgång. […]

I det nu publicerade uttalandet upprepas att europeiska företag ”förväntas” investera 600 miljarder dollar under Trumps tid i Vita huset. Kommissionen har försiktigt påpekat att det är svårt att veta vad självständiga företag tar sig för men Trump har i amerikansk teve meddelat ”vi har fått 600 miljarder som vi kan investera var vi vill.”

Den Europeiska unionen ”avser” att köpa olja, gas och nukleära produkter till ett värde av 750 miljarder dollar. Detta ”löfte” blir relativt lätt att infria. I takt med att Europa vant sig av med ovanan att köpa gas och olja från Ryssland har importen från USA redan ökat till nästan 400 miljarder dollar. Och medlemsländerna har kommit överens om att importen från Ryssland, som fortfarande är omfattande, ska upphöra 2027. […]

De ”avtal” som Trump hittills slutit ger inte amerikanska exportföretag märkbart ökat marknadstillträde. Samtidigt ökar deras produktionskostnader eftersom de insatsvaror de importerar beläggs med tull. Både GM och Ford har redan rapporterat kostnadsökningar i miljardklassen. Resultatet av denna ekvation blir att USA:s export av färdigvaror minskar (och därmed ökar underskottet i handelsbalansen). Läs artikel

Riksdagens talman Jussi Halla-aho påminner om att även om Nato och Förenta staterna fortfarande är centrala element i Finlands säkerhet, bör vi även i fortsättningen stå på egna ben, som en del av Europa.

Halla-aho höll tal under riksdagsdelen av det pågående ambassadörsmötet i Helsingfors.

– När Finland anslöt sig till Nato efter en mångfasetterad och spännande men slutligen relativt snabb process i april 2023 och efter det ingick vi ännu ett DCA-avtal om försvarssamarbete med Förenta staterna, kände många att Finland äntligen är framme. För ett ögonblick gjorde vi oss eventuellt skyldiga till ett Fukuyamaaktigt tänkande likt det på slutet på 1990-talet om slutet på historien – att vår försvarsoro nu permanent och slutgiltigt har fått en lösning. Festen slutade dock i samband med säkerhetskonferensen i München i februari i år, konstaterade Halla-aho. Läs talet

Sverige och Polen har tecknat en ny avsiktsförklaring om militärtekniskt samarbete. Det framgår av pressmeddelanden från de båda ländernas försvarsdepartement efter försvarsminister Pål Jonsons (M) besök på försvarsmässan MSPO i Kielce, Polen.

Avtalet syftar till fördjupat samarbete inom försvarsmateriel, utveckling, innovation och försvarsindustri.

– Den nya avsiktsförklaringen om militärtekniskt samarbete tar vårt redan nära samarbete vidare, säger försvarsminister Pål Jonson i ett pressmeddelande från Regeringskansliet.

Även Polens vice premiärminister och försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz framhåller att avtalet innebär ett ökat samarbete mellan ländernas försvarsmakter och industrier. Läs artikel

The leaders of the member states of the Shanghai Cooperation Organization (hereinafter referred to as the ”SCO”) held a meeting of the Council of Heads of State in Tianjin, China on September 1, 2025, and issued the following Declaration: one The world’s political and economic landscape, as well as other areas of international relations, are undergoing profound historic changes. The international system is evolving toward a more just, equitable, and representative multipolar world, opening up new prospects for national development and mutually beneficial cooperation. At the same time, intensifying geopolitical confrontation poses threats and challenges to global and SCO regional security and stability. The global economy, particularly international trade and financial markets, has suffered severe shocks. 2025 marks the 80th anniversary of victory in World War II and the founding of the United Nations. The great victory of peace-loving nations united against Nazism, fascism, and militarism determined the course of world history and created conditions for a stable international relations system that safeguards the peaceful development of humanity. Member States call on us to remember the heroic deeds of the peoples of all countries and the historical lessons of World War II.

As a unique intergovernmental organization, the United Nations has carried out effective work to maintain peace and security, promote economic and social development, and safeguard human rights, and has promoted necessary cooperation. Member States reaffirmed their commitment to upholding the UN Charter and other universally recognized principles of international law, respecting the diversity of civilizations, and pursuing equal and mutually beneficial cooperation, giving full play to the central coordinating role of the United Nations to build a more representative, democratic and just multipolar world. Läs deklarationen

Mandag er en storstilet, international flådeøvelse i Østersøen begyndt.

Danmark er et af de 14 lande, der deltager i øvelsen, som afholdes i Nato-regi og går under navnet ”Northern Coasts”.

Den danske fregat Esbern Snare og Søværnets minerydningskapacitet deltager i øvelsen.

Øvelsen tager udgangspunkt i et realistisk krigsscenarie og har til formål at træne taktisk maritim krigsførelse. […]

Flådeøvelsen varer fra 1. september til 12. september.

Ud over Danmark deltager Tyskland, Canada, Estland, Letland, Litauen, Finland, USA, Polen, Holland, Belgien, Frankrig, Sverige og Storbritannien i øvelsen. Läs artikel

Ska Ukraina tvingas göra en liknande omsvängning som Finland 1944 och gå med på en lösning som tillgodoser Rysslands säkerhetsintressen?

Häromveckan höll vår del av världen andan när realityshowen med värden i Vita huset fortsatte. Den finländska nationalstoltheten visste inga gränser när vår egen president var en av de utvalda som fick sitta med ”de stora grabbarna” och diskutera en lösning på kriget i Ukraina. Eller kanske snarare försökte rädda Ukraina från att helt prisges åt Ryssland över huvudet på de berörda. Parallellerna med München 1938 var påtagliga.

Om mötet hade någon betydelse eller bara var spel för gallerierna återstår att se.

President Stubbgav ett exempel på historiebruk när han pratade om våra egna erfarenheter av konflikter med ryssarna. Han uttryckte sig som att ”vi fann en lösning 1944 och var säker på att vi kommer att finna en lösning 2025 för att få ett slut på kriget”.

Man hajar till. Ligger det mer bakom ordvalet än vi i vår nationella stolthetspös i hastigheten noterade?

Finlands lösning 1944 var att bryta sig ut ur kriget vid Tysklands sida, sluta ett tungt vapenstillestånd med Sovjet och därefter vända vapnen mot våra vapenbröder de tre föregående åren. Lapplandskriget hör inte till de stolta stunderna i vår historia. Till lösningen 1944 hörde en politisk omorientering som gav Sovjet stort inflytande också över vår inrikespolitik.

Då var det inte många som trodde på Finlands möjligheter att fortsätta som en till namnet självständig demokratisk mångpartistat. Några år senare lovade vi i VSB-pakten att trygga Sovjets nordvästra gräns, och i nästan ett halvsekel därefter tog Finland i sin politik grannens intressen i beaktande. Läs artikel

Chinese President Xi Jinping on Monday urged members of the Shanghai Cooperation Organization to strengthen artificial intelligence cooperation, while rejecting what he called a “Cold War mentality.”

Xi was speaking at the largest-ever summit of the SCO to date, with more than 20 foreign leaders gathered in Tianjin, including Russian President Vladimir Putin and Indian Prime Minister Narendra Modi.

Xi said China has invested $84 billion in other SCO countries and pledged support for 10,000 students to join Beijing’s “Luban” vocational education program. He added that the SCO gathering presents an opportunity to chart a new phase of high-quality development and cooperation.

Ahead of his remarks, Xi briefly gathered with Modi and Putin during a photo session with all SCO members. Läs artikel

– Type 26 er ikke det beste valget, slår Tor Ivar Strømmen, forsker og hovedlærer ved Sjøkrigsskolen, fast. – Det er et fartøy med én rolle. Det er spisset mot jakt på ubåter. Det er altså ikke multirollefregatter.[…]

Søndag offentliggjorde statsminister Jonas Gahr Støre (Ap), forsvarsminister Tore O. Sandvik (Ap) og forsvarssjef Eirik Kristoffersen fortalte at Norge skal kjøpe britiske Type 26-fregatter.

Støre understreket at det strategiske partnerskapet med Storbritannia var en viktig grunn til beslutningen.

– Det er litt av utfordringen. jeg skjønner argumentet, men det er forskjellige ting man kan utsette på den britiske fregatten, sier førsteammanuensis ved Stabsskolen Amund Nørstrud Lundesgaard til Forsvarets forum.

– De franske og tyske fregattene har bedre luftvern. Den britiske er laget for å delta i en større enhet. Da vil destroyere som seiler sammen med fregattene ha luftvern, sier Lundesgaard.

– Det kan skape problemer, spesielt med droner i luftdomenet. Det blir intressant å se hva regjeringen sier om det, fortsetter han.

I likhet med Lundesgaard mener Strømmen at luftvernet om bord ikke er tilstrekkelig.

– Type 26 har kun selvforsvarsluftvern, og har svært begrenset evne til å beskytte noe utenfor seg selv. Og det har ingen evne til å beskytte et større område og nær ingen evne til å integreres i moderne luftvernsamvirkesystemer. Og er det noe Norge ikke har nok av, så er det luftvern, sier Strømmen. Läs artikel

USA, Storbritannia, Frankrike og Tyskland har vore med i sluttrunden for å få kontrakten om kven Noreg skal kjøpe fregatt frå. I dag kom avgjersla: Noreg skal kjøpe fregattar frå Storbritannia.

De britiske Type 26 fregattane er spesialutvikla for å oppdage, spore og kjempe mot ubåtar. Dette var også eitt av hovudkriteria til regjeringa for kjøpet.

Støre konstaterer at valet handla om kven Noreg peikar på som strategisk partnar.

Vidare poengterer han to spørsmål som har vore sentrale før kjøpet:

1. Kven er den beste strategiske partnaren for Noreg ved kjøp av nye fregattar?
2. Kan det landet som er den beste partnaren for oss, levere ein konkurransedyktig fregatt?

– Svaret på det første spørsmålet er Storbritannia. Og svaret på det andre er ja. Samla sett er dette den beste fregatten for Noreg, seier Støre. […]

I dag skriv Keir Starmer X at prislappen for fregattkjøpet er sett til 10 milliardar pund – tilsvarande 136 milliardar norske kroner. Läs artikel