Månad: juni 2025

Sverige ej med när Nato beslutar om Sveriges försvarsinriktning, facebook.com/svenskafreds

av
Idag på Natos försvarsministermöte beslutade ministrarna om Natos nya Defence Planning Capability Review. I den rapporten bedöms och redovisas Natos försvarsplaner, ekonomiska planer och kapacitetsutveckling. Rapporten innehåller också en överblick för vad varje enskilt Natoland ska bidra med, så kallade kapacitetsmål.
Natobeslut tas oftast genom konsensus. Men besluten om enskilda medlemmars kapacitetsmål är den enda gången en medlemsstat inte deltar i beslut om vad medlemsstaten ska bidra med. I praktiken innebär detta att beslutet fattas genom så kallat ”veto minus en”, där ett enskilt medlemsland inte kan lägga veto mot det som annars är ett enhälligt beslut om vad inriktningen på bidraget ska innefatta.
Sverige får alltså inte vara med och besluta om vad Sveriges militära bidrag till Nato ska vara.
Medan rapporten i sin helhet är under strikt sekretess är inte de enskilda ländernas kapacitetsmål det. 2018 och 2020 publicerade den danska regeringen sina kapacitetsmål, dock med maskning, så att allmänheten kunde ta del av det. På samma sätt publicerade Nederländerna sitt kapacitetsmål 2020, men helt utan maskning.
Exemplen från Danmark och Nederländerna visar på att det finns flexibilitet i att ge ut information som gäller ens eget land inom ramen för Natos sekretess. Sverige bör följa dessa exempel och publicera Sveriges kapacitetsmål för att ge allmänheten insyn i Natomedlemskapet.
Sverige har hittills valt en mycket strikt tolkning av Natos sekretessregler. Vi anser att Sveriges utgångspunkt måste vara minsta möjliga sekretess i allt svenskt samarbete inom Nato. Att ha insyn i politiken är en fråga om demokratisk förankring och hög sekretess försvårar möjligheterna till granskning och ansvarsutkrävande. Läs artikel

USA utser ny befälhavare för Europas Natostyrkor, omni.se

av

USA har utsett den amerikanske flygvapengeneralen Alexus Grynkewich till ny överbefälhavare för Natos allierade styrkor i Europa, rapporterar AFP.

Grynkewich nominerades av Donald Trump och godkändes av alla Natos 32 medlemsländer. Nu krävs grönt ljus från senaten i USA innan han kan tillträda.

Innan dagens besked har det funnits farhågor bland allierade om att USA skulle överge denna nyckelroll i alliansen, som amerikanska militärer innehaft sedan 1951, enligt AFP. Läs artikel

NATO allies agree to boost weapon inventories ahead of Trump-pleasing summit, politico.com

av

NATO defense ministers agreed Thursday to significantly increase air defenses and land forces to fend off Russia — which means a dramatic boost in military spending in the coming years.

The ministers approved an overall increase of 30 percent in new requirements for military equipment — called capability targets — ahead of a summit of alliance leaders in The Hague later this month. […]

It’s the first time since the Cold War that capability targets have been linked to actual regional defense plans. The details are classified, but Rutte previously said that priorities include air and missile defense, large formations of land forces, long-range capabilities and logistics.  […]

To reach the capability targets approved on Thursday, NATO leaders are expected to agree to boost defense spending to 5 percent of GDP at The Hague — including 3.5 percent on purely military expenditures and 1.5 percent for defense-related items such as military mobility, Rutte told reporters. Läs artikel

USA lade in sitt veto mot vapenvila i Gaza, yle.fi

av

USA har använt sin vetorätt och stoppat ett resolutionsförslag om Gaza i FN:s säkerhetsråd. Förslaget innehöll ett krav på vapenvila och fritt tillträde till Gaza för humanitära hjälpinsatser.

USA motiverade sitt veto främst med att resolutionen inte fördömer Hamas, eller kräver att Hamas lägger ner sina vapen och lämnar Gaza. Enligt USA skulle resolutionen också ha försvagat pågående diplomatiska försök att lösa konflikten. […]

Andra medlemmar i säkerhetsrådet har riktat kraftig kritik mot USA:s agerande.

Kinas FN-ambassadör Fu Cong sa att omröstningsresultatet ”än en gång visar att orsaken till säkerhetsrådets oförmåga att göra något åt konflikten i Gaza” är att det hindras av USA.

– Rådet hindrades från att axla sitt ansvar, sa också Frankrikes FN-ambassadör Jerome Bonnafont efter omröstningen i natt finsk tid. Läs artikel

Försvarsministern åter i Shangri-La

av
Utgivarna

Försvarsminister Pål Jonson höll ett tal den 1 juni 2025 på säkerhetskonferensen The Shangri-La Dialogue i Singapore. Av någon anledning deltog han i sessionen om ENHANCING SECURITY COOPERATION FOR A STABLE ASIA-PACIFIC. Han hade inte så mycket att bidra med.  Det var tredje gången gillt för Jonson, som förbindligt nog underströk att han inte var där för att ”predika”.

I talet ställer Jonson själv frågan varför Sverige vill öka sitt engagemang i den Indo-pacifiska regionen när vi nu möter så allvarliga hot hemma? Svaret är enligt Jonson ”enkelt”: för att förbättra vår regionala säkerhet, behöver vi engagera oss i varandras säkerhet. När den regelbaserade ordningen utmanas i en del av världen, har det konsekvenser i andra delar av världen. Det är därför Sverige ”nu ökar sitt militära engagemang” i den Indo-pacifiska regionen Vad innebär då detta? Jo: “We are part of the British-led Operation Highmast. We exercise here, and later this year we are also seconding staffers and officers to INDOPACOM.”

Deltagandet I Operation Highmast innebär rent konkret att en fänrik som lärling följer med på en brittisk luftvärnsjagare. Den ingår i en brittisk hangarfartygsstyrka som i en långvarig utlandsoperation ska ta sig till den Indo-pacifiska regionen. En norsk fregatt deltar. Uppenbarligen är insatsen tänkt att demonstrera egen och allierad styrka riktad mot Kina. Det har spekulerats om vilken rutten kommer att bli, genom Sydkinesiska havet eller till och med genom Taiwansundet. Det återstår att se. INDOPACOM är ett amerikanskt försvarsgrensövergripande militärkommando med ansvar att upprätthålla USA:s säkerhetspolitiska intressen i och kring Stilla havet, Ostasien, Oceanien samt Antarktis. Tydligen avser försvarsministernatt skicka viss militära personal till INDOPACOM, ett kommando som är centralt för den amerikanska militära strategin gentemot Kina. Det handlar i båda fallen naturligtvis om symbolhandlingar, om att betyga lojalitet.

Läs mer

Tal av den som tog emot Försvarsmaktens fanfestparad den 4.6.2025, puolustusvoimat.fi/sv

av

Kommendören for Flygvapnet, generalmajor Timo Herranens tal vid Försvarsmaktens fanfestparad den 4 juni 2025.

[…] Till sist konstaterar jag att trots att vi är en del av Nato är det i sista hand vi själva som ansvarar för vårt eget försvar. Det är en lättnad att kunna konstatera att Finland varit vaket. Vårt förvar har utvecklats målmedvetet och långsiktigt – inte med trendenliga tvärsvängar utan förutseende och preciserande enligt läget.

Av också egen erfarenhet vet jag att försvarsviljan, beredskapen och samarbetet lever starka i hela samhället här på Saimens stränder. Jag tackar Kuopio som ska fira sin 250-årsdag och hela landskapet för ett orubbligt stöd till Karelens flygflottilj.

Paradtrupper: när jag ser på här er framför mig, kan jag med stolthet konstatera att luftförsvaret kommer att trygga Norden också de följande 100 åren.

Låt oss höja ett trefaldigt leve för vårt försvar. Läs talet

Brist på frivilliga i norr när Hemvärnet ska växa, dn.se

av

Antalet personer i Hemvärnet ska öka. Men skillnaderna i rekryteringsunderlaget är stora. I Stockholm är ansökningarna fler än bataljonens platser – i Västernorrland riskerar personalbrist att påverka Hemvärnets uppdrag i konfliktsituation.

Försvarsmakten arbetar intensivt med nyrekrytering till Hemvärnet. Målet är att de ska växa från dagens 22 000 personer till 26 000 år 2030. För att det ska uppnås behöver försvaret öka i mindre befolkningstäta delar av landet, menar Mattias Ardin, ställföreträdande riksvärnschef för Hemvärnet.

Hemvärnet bygger på frivillighet, därför är det Försvarsmaktens uppgift att få fler personer att vilja gå med. […]

…antalet värnpliktiga minskade under 2000-talet. Det innebär att det i dag finns färre med militär bakgrund som kan rekryteras. […]

I Stockholm har antalet ansökningar till Hemvärnet ökat enormt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, år 2022. I dagsläget är antalet ansökningar betydligt fler än vad det finns platser. Läs artikel

NATO to ask Berlin for seven more brigades under new targets, sources say, reuters.com

av
NATO will ask Germany to provide seven more brigades, or some 40,000 troops, for the alliance’s defence, three sources told Reuters, under new targets for weapons and troop numbers that its members’ defence ministers are set to agree on next week.
The alliance is dramatically increasing its military capability targets as it views Russia as a much greater threat since its 2022 full-scale invasion of Ukraine.
Exact figures for NATO’s targets – either overall or country by country – are hard to verify as the information is highly classified.
One senior military official who, like the other sources spoke on condition of anonymity, said the target for the total number of brigades that NATO allies would have to provide in future will be raised to between 120 and 130.
This would mean a hike of some 50% from the current target of around 80 brigades, the source said. A government source put the target at 130 brigades for all of NATO.
A spokesperson for the defence ministry in Berlin said he could not pre-empt decisions to be taken by NATO defence ministers next week and by NATO leaders at a summit at the end of June. Läs artikel

Hvordan sikres USA’s forbliven i Europa? Svaret er kollektiv finlandisering, diis.dk

av
Hans Mouritzen, seniorforsker

Stormagter har undertiden en tendens til at forstå hinanden hen over hovedet på mindre magter. USA’s nytiltrådte præsident, Trump, har tydeligvis forstået Ruslands sikkerhedspolitiske tankegang: Rusland vil som stormagt ikke tolerere en væbnet modstående alliance op ad sin grænse, dvs. i praksis ukrainsk NATO-medlemskab. Lige så lidt som USA vil tolerere, at andre stormagter opretter en magtbase i landets kæmpemæssige interessesfære: Sydamerika, Mellemamerika og Nordamerika inklusive Grønland – jf. Monroe-doktrinen fra 1823.

Herved bryder Trump med årtiers amerikansk dobbeltspil: At man via universelle værdier underminerer konkurrerende magters interessesfærer, samtidig med at man nøje vogter over sin egen. Dette dobbeltspil kunne praktiseres med basis i en overlegen magtstilling under unipolariteten i 1990’erne og start-2000’erne, men er i stigende grad blevet vanskeligt at opretholde.

Med Trump er den udenrigs- og sikkerhedspolitiske tankegang således blevet ’konsistent’: rendyrket interessesfære-tænkning. Dominansen i egen sfære er endda blevet mere nidkær: Trusselsdiplomatiet udfoldes rask væk over for Canada, rigsfællesskabet/Grønland, Panama, Mexico og Colombia. Og der kommer sikkert flere. […]

…at forsøge at redde stumperne af atlantismen gennem simuleret venskab, samtidig med at der lægges bånd på en dybtfølt kritik af Trump. De var det, man under Den Kolde Krig kaldte ’finlandisering’ – mere herunder. Läs artikel

Flygvapnets övning i Luleå ställs in – USA hoppar av, svt.se

av
Fredric Westerdahl, doktorand och lärare vid FHS

Flygövningen ACE, som skulle ha hållits i veckan ställs in. De amerikanska deltagarna kommer inte.

– De meddelade att de har andra uppgifter, säger Peter Greberg, flottiljchef på F21 i Luleå.

Egentligen var det planerat att ACE 2025 skulle innefatta ett tiotal nationer men tidigare i våras bantades övningen ner. Till slut handlade det om Danmark och USA men danskarna drog sig ur och nu står det klart att inte heller United States Air Force kommer. Den amerikanska medverkan skulle ha innefattat 12 stridsflygplan och 250 personer.

– Det är tråkigt. Vad som ligger bakom beslutet vet bara U.S. Air Force Europe, säger Peter Greberg.

Flottiljchefen säger att USA, ur ett försvarsmaktsperspektiv, fortsatt är Sveriges närmast allierade.

– Vi vet vad som händer på den stora världspolitiska arenan. Vi vill samöva med USA som vi alltid har gjort, men vi får vara beredda på förändringar med tanke på det som händer runt omkring oss, säger han. Läs artikel

UK’s defence overhaul puts focus on a ‘more lethal’ Nato, highlights China, Russia threats, scmp.com

av

UK Prime Minister Keir Starmer’s government outlined a new defence strategy on Monday that aims to put a “stronger, more lethal” Nato at the forefront of British defence plans as the country boosts its nuclear deterrent, rebuilds munitions and weapons stockpiles and invests billions of pounds into technologically advanced warfare methods.

The new defence strategy warns that the threats the UK faces “are more serious and less predictable than at any time since the Cold War”. Here’s how the UK plans to shift from a long period of underinvestment and a peacetime mentality to become ready for war, as detailed in Monday’s 140-page document.
The report recommends that Britain should begin discussions with the US and Nato on the “potential benefits and feasibility of enhanced UK participation in Nato’s nuclear mission”. The government wants to achieve this by renewing its existing nuclear deterrent, investing £15 billion (US$20 billion) in its warhead programme, and exploring other means of deterring enemy use of nuclear weapons – which could include buying fighter jets capable of firing nuclear bombs. […]

The review recommended that the army should have as a minimum 73,000 regular soldiers, rising to 100,000 including reservists. When funding allows, it said there should be a “small uplift” in the size of the regular army – already at its smallest size since the Napoleonic era – as well as a 20 per cent boost to active reserves.

Defence Secretary John Healey told the House of Commons on Monday that he aimed to increase the army to 76,000 in the next the next parliament, which is set to end in 2034. That is nevertheless likely to attract criticism that it is not happening soon enough. Läs artikel

Om militära styrkor i polisiära insatser med rätt att använda våld mot befolkningen

av
Rolf Andersson

Det nyligen framlagda betänkandet Polisiär beredskap i fred, kris och krig (SOU 2025:57) aktualiserar på nytt frågan om att använda militär personal i polisiära insatser med användning av våld mot befolkningen.

I Sverige har det sedan de militära dödsskjutningarna vid demonstrationen i Ådalen 1931 gällt en restriktiv syn på militär medverkan i polisiär verksamhet. En avvikelse från denna hållning återfinns emellertid i lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. Den lagen innebär att militära styrkor kan användas för insatser, som kan innefatta användning av våld mot enskilda, om det behövs för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot en handling som ”kan utgöra” terroristbrott enligt terroristbrottslagen eller försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott. Denna lagstiftning som riksdagen antog 2006 kritiserades bland annat för att terroristbrottet som sådant var oprecist definierat med vida tolknings- och tillämpningsramar, att militärt stöd skulle kunna lämnas även om det var oklart om det verkligen rörde sig om ett terroristbrott, vilket framhävs genom formuleringen ”kan utgöra” terroristbrott, samt att lagstiftningen bröt mot principen att hålla skarpa skiljelinjer mellan polis och militär.

Den utredning som låg till grund för regeringens proposition, vilken riksdagen alltså biföll 2006, hade föreslagit att den nya regleringen – utöver terroristbrott – skulle vara tillämplig även på andra omfattande ”brottsliga angrepp” på samhället. Regeringen godtog inte denna del av förslaget. Från regeringens sida framhölls det att det inte kunde komma i fråga att Försvarsmakten lämnar stöd till polisen som kan innebära användning av våld eller tvång i samband med sådan brottslighet som polisen återkommande har att hantera, till exempel ordningsstörningar vid demonstrationer, gängbrottslighet, fotbollshuliganism, händelser liknande de som uppstod i anslutning till Europeiska rådets möte i Göteborg år 2001,  MC-brottslighet eller andra former av så kallad systemhotande brottslighet utan kopplingar till terrorism. Regeringen tillade att det i dagsläget inte fanns något som pekade på att polisen saknar resurser för att hantera denna typ av brottslighet och att flera remissinstanser påpekat att utredningsförslaget dessutom gav upphov till svåra gränsdragningsproblem när det gäller att bedöma vilken typ av brottslighet som kunde utgöra grund för våldsanvändning från Försvarsmaktens sida. Slutsatsen blev att den nya regleringen borde begränsas till sådana brott som ”kan utgöra” brott enligt lagen om straff för terroristbrott. Så blev det också.

Läs mer