Månad: juni 2022

Det kommer oroväckande signaler om att Sverige är på väg att återuppta vapenexporten till Turkiet. Sverige har sedan 2019 och Turkiets invasion av kurdiska områden i Syrien sagt nej till en sådan vapenförsäljning. Men nu säger chefen för Krigsmaterielgruppen på den tillståndsbeviljande myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) Karl Evertsson (Expressen 29/5) att Sveriges ansökan om Nato-medlemskap kan påverka frågan och innebära att Sverige börjas sälja vapen till Turkiet igen. […]

Processen kring inlämnandet av den svenska medlemskapsansökan till Nato forcerades fram och präglades i väsentliga delar av aningslöshet. I debatten framställdes Sveriges ansökan ofta som en ren formalitet. I början av mars påstod till exempel Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att har var säker på att ”Sverige och Finland är de två länder i världen som snabbast kan bli medlemmar i Nato”. Läs artikel

Ju2022/01872 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen

[…] Amid the gloom, it would be easy to forget the real progress that negotiators have already made. In late March, Ukrainian diplomats introduced an innovative framework for a deal that could provide a pathway out of the war. And crucially, the proposal, which was leaked to the press following talks in Istanbul on March 29, has already received at least preliminary support from both sides. At the center of the proposed deal is a trade: Kyiv would renounce its ambitions to join NATO and embrace permanent neutrality in return for receiving security guarantees from both its Western partners and from Russia.

Perhaps because of its novelty, the significance of the Istanbul proposal has yet to be appreciated in many Western capitals, where security guarantees have become synonymous with treaties of alliance. Unlike an alliance, which unites close partners in common defense, usually against a potential enemy, the proposed deal calls for geopolitical rivals to guarantee Ukraine’s long-term security jointly, outside of an alliance structure—and to do so despite one of the rivals’ ongoing war of aggression against Ukraine. If the proposal were to become the basis of an eventual settlement, the result would be a mechanism, however counterintuitive, that would make Russia itself a stakeholder in Ukraine’s security. Läs artikel

Sådan lyder det fra EU’s udenrigschef, Josep Borrell, da han tirsdag ankom til det ekstraordinære EU-topmøde i Bruxelles.

Her skal EU-landenes stats- og regeringschefer blandt andet diskutere forsvar. Det sker med afsæt i en rapport om manglerne i EU-landenes forsvar, som Josep Borrell og EU-Kommissær Margrethe Vestager præsenterede i maj. Läs artikel

Leader of Turkey’s far-right political group the Nationalist Movement Party (NHP) claimed on Tuesday that U.S. military bases located on Greece pose a direct ”threat” to Turkish security.

”Greece is playing with fire,” NHP leader Devlet Bahceli said in an address to Turkey’s parliament, according to a local news outlet.  Bahceli claimed US bases pose ”a threat to our security” and said ”America is using the Greek side as a pawn.”

The U.S. and Greece signed a five-year bilateral military agreement earlier this month in a move to shore up its defenses as Europe faces its greatest security threat since World War II following Russia’s invasion into Ukraine. The agreement will grant the U.S. access to three bases on mainland Greece along with its long-standing naval presence on the island of Crete.

While Washington and Athens have championed the move, the Turkish political leader accused the U.S. of using already rocky Greek-Turkish relations to try and ”push [Ankara] into a hot conflict environment.” Läs artikel

Krigen i Ukraina har frembragt en internasjonal situasjon som minner om Europas tilstand før utbruddet av første verdenskrig, mener tidligere spesialrådgiver for Frankrikes forhenværende president Nicolas Sarkozy.

«Vi går mot krig som søvngjengere. Jeg låner dette bildet fra tittelen på den australske historikeren Christopher Clarks bok om årsakene til første verdenskrig: Søvngjengerne, sommer 1914: hvordan Europa gikk mot krig.»

Slik åpner Henri Guaino, tidligere spesialrådgiver og taleskriver for Nicolas Sarkozy, et innlegg i Le Figaro, Frankrikes svar på Aftenposten. Han fortsetter:

«I 1914 var ingen europeisk leder gal, ingen ønsket en verdenskrig med tyve millioner døde, men sammen utløste de den. Og da Versaillestraktaten ble signert, ønsket ingen en krig til med seksti millioner døde, men sammen utrustet de likevel helvetesmaskinen som skulle lede dit.» […]

«[Det begynner med at] hvert folk tillegger den andre sine egne baktanker, sine egne skjulte hensikter, følelsene de selv har overfor den andre. Det er dette Vesten gjør i dag overfor Russland, og det er dette Russland gjør overfor Vesten. Vesten har overbevist seg selv om at hvis Russland vinner i Ukraina, vil det ikke lenger være noen grense for Russlands vilje til dominans. På motsatt side har Russland overbevist seg selv om at hvis Vesten vipper Ukraina over i deres leir, blir det Vesten som ikke lenger vil begrense sin hegemoniske ambisjon.» Läs artikel

Ukraina-krigen gjør at Danmark må inn i EUs forsvarssamarbeid, sier regjeringen. – De bruker krigen skamløst, mener Enhedslistens Pelle Dragsted.

De danska styrkorna som deltog i ”Operation Green desert” i södra Irak har varken deltagit i eller varit medvetna om övergreppen, enligt danska HD som nu fällt sitt avgörande i fallet.

Danmark är inte heller skyldigt att betala ersättning till de 23 män som stämt danska försvarsdepartementet, fortsätter HD. 18 av männen har tidigare i lägre instans fått skadestånd för det våld de utsattes för sedan danskarna lämnade över dem till irakiska styrkor.

Enligt HD har danska försvaret inte heller kränkt artikel 3 i Europakonventionen, eftersom ”de danska myndigheterna inte vid någon tidpunkt hade jurisdiktion” över Iraks del i operationen. Enligt artikel 3 får ingen utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

På Amnesty i Danmark känner man djup besvikelse och oro över domen i Højesteret.

– Vi är mycket besvikna över rättens dom. Familjerna har exponerats och kämpat i 18 år, säger Martin Lemberg-Pedersen, chef för politik och samhälle.

– Den största risken vi ser är för pågående och framtida dansk medverkan i militära operationer. Vi är mycket oroliga för att danska politiker och militär engagerar sig i samverkan med partners som begår allvarliga brott mot mänskliga rättigheter, fortsätter han. […]

Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att domstolen mycket väl kunnat nå fram till en annan slutsats. Han jämför med andra mål under liknande omständigheter i Europadomstolen, där olika styrkor anklagats för kränkningar utanför sina territorier.

– Då militären har kontroll över ett område eller över personer, då anses man ha ett ansvar. Så om till exempel svenska styrkor torterat någon i Mali, då är man ansvarig, säger han och fortsätter:

– Danskarna befinner sig i Irak. De har överlämnat personer till någon som torterar. Man kan tycka att Danmark varit ansvarigt då de haft personerna i sitt våld, det vill säga haft samma ansvar som om de befunnit sig i Danmark. Och då borde man inte lämna över personer till någon som man kan misstänka torterar dem. Läs artikel

Säkerhetspolitik handlar ihög grad om bedömningar. Ingen har hela sanningen om vad som är bäst nu och för framtiden. Målet för försvars- och utrikespolitik bör vara avspänning men innehåller även avskräckning.

Svensk och finsk Natoanslutning leder knappast till avspänning i Östersjöregionen – snarare tvärtom. Vi kan tycka att Putin inte vill förstå realiteter när Ryssland hävdar att Nato är fienden. Nato är ju bara en försvarsallians, förkunnar Natochefen Jens Stoltenberg.

Men så ser inte Rysslands verklighetsuppfattning ut. För Putin och hans generaler har Nato näst intill omringat landet.

Ett svensk-finskt medlemskap riskerar att låsa oss i Natos säkerhetspolitiska doktriner, dess kärnvapenavskräckning och drar oss in i USA:s syn på hur världens konflikter ska lösas. […]

De militära fronterna och Östersjön blir hetare än under alliansfriheten. Ryssland förblir inte passivt när Nato flyttar sina styrkor närmare Ryssland. Redan har Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu meddelat att “12 nya militära enheter ska före årets slut placeras vid Rysslands västra gräns”, det vill säga närmare Finland.

Ansökningsländer kan säga nej till känsliga Natoinstallationer i fredstid, som till exempel Norge och Danmark har gjort, men om det blir en djup kris med Ryssland kommer Nato sannolikt att behöva de nya territorierna för viktiga utplaceringar.

Min slutsats äratt vi med en Natoanslutning med allvar behöver vara medvetna om dess konsekvenser och risker. Den nödvändiga analysen slarvas bort i de finska och svenska säkerhetsrapporterna och folket fick inte nödvändig tid för debatt och prövning. Läs artikel

Even as the bloody war between Russia and Ukraine rages, preparations seem to be on for another one — this time between two members of the closely-knit NATO grouping – Turkey and Greece.

The Special Forces of Turkey and Azerbaijan recently simulated a landing on Greek Islands as part of the ongoing joint military exercise ‘EFES-2022’. The two forces are expected to act together in case of a Greek-Turkish crisis, Greek City Times reported.

The scenario includes training “in penetrating behind enemy lines through the sea,  clearing coastlines and attacking coastal enemy military installations as well as neutralizing targets,” according to a report by Pronews. Läs artikel

Stödet för Finlands och Sveriges Natomedlemskap är brett i USA. Nu senast förklarar James Stavridis, amiral i amerikanska flottan och före detta högsta militär i Nato, varför ländernas ansökningar bör godkännas.

– Jag säger det här med blodigt allvar: vi vill ha och behöver ha Finland och Sverige i den här alliansen.

Det säger James Stavridis , före detta amiral i USA:s flotta och befälhavare för Nato, i tv-programmet Late Show , där han intervjuas av Stephen Colbert .

Avsnittet sändes den 26 maj, bara två dagar efter den omtalade skolskjutningen i Texas, och Stavridis intervjuas i huvudsak angående USA:s vapenlagar.

Men han ger också sin syn på varför Sverige och Finland är välkomna tillskott i Nato.

– Låt mig berätta. De är nationer som gång på gång ställde upp vid Natos sida. De skickade trupper till Afghanistan, till Balkanhalvön, till Libyen. Jag hade befäl över dessa trupper, och de är professionella, de är modiga, de är högteknologiska – och de är väldigt långa! säger Stavridis, varpå publiken skrattar.

Colbert skjuter in att långa soldater har en fördel i att de kan se över häckar på slagfält.

– Precis så. Jag är runt 165 centimeter lång, så svenskarna skickade – sannolikt för att förödmjuka mig – en 193 centimeter lång vikingalik säkerhetsvakt som skulle följa mig på Balkanhalvön, säger Stavridis och ler.

– Det är den sortens människor du vill ha omkring dig. Långa människor. Läs intervjun