Månad: april 2022

Sverige och Nato

av
Mats Björkenfeldt

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson säger att om han får bilda regering efter valet i höst lämnar han in en Natoansökan vid en riksdagsmajoritet

Vice ordföranden i KU, socialdemokraten Hans Engström, sade för någon dag sedan att det krävs 3/4:s majoritet för ett sådant beslut.

Vad gäller?

I 10 kap Regeringsformen (RF) anges:

”7 §. I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol. […]

Läs mer

”De ska få svara för sina krigsbrott”,

av

Rysslands militära angrepp mot Ukraina fick stort utrymme i Anderssons tal på Socialdemokraternas distriktsårskongress i Göteborg.

– En politisk ledning i Moskva riktar allt mer vidrigt och hänsynslöst sina angrepp mot civila i ett försök att tvinga fram lydnad från Ukrainas folk, sade hon. […]

– En dag ska de få svara för sina krigsbrott. En dag ska de tvingas ta sitt ansvar, för det ska vi i det internationella samfundet se till, sade Andersson.

Statsministern kom även in på det nya säkerhetspolitiska läget som kriget innebär för Sverige.

– Även om kriget skulle sluta i morgon så har vi ett totalt förändrat säkerhetsläge i Europa, sade Andersson. […]

TT: Håller synen inom Socialdemokraterna på ett svenskt Natomedlemskap att bli mer positiv?

– Naturligtvis så sker det en diskussion i partierna, så även i mitt parti utifrån det nya säkerhetspolitiska läget, säger Andersson.

– I vårt parti har det alltid funnits personer som är mer skeptiska och de som är mindre skeptiska till Nato.

Hon betonar att frågan om Natomedlemskap har många dimensioner och att det är viktigt att se att alla olika vägval har både möjligheter och risker.

– Jag är lite bekymrad över att de som är väldigt ideologiska Natoförespråkare inte ser att det naturligtvis finns risker också med ett sådant alternativ. Det är viktigt att man tar bort de ideologiska skygglapparna, så vi kan ha en riktigt diskussion, säger Andersson till TT. Läs artikel

Svensk försvarstaktik kan tvingas att ändras, svd.se

av

Flera experter menar att svenska hemvärns- och värnpliktsförband skulle kunna dra lärdom av den ukrainska militärens typ av strid.

En del handlar om att drönare och pansarvärnsvapen varit mer effektiva än man tidigare trott. Även små ukrainska grupper till fots – inte helt olika svenska hemvärnsförband – har visat sig kunna slå ut pansar och andra fordon. […]

När det gäller den svenska försvarsförmågan är också värnplikten en faktor som Ilmari Käihkö gärna belyser. I kombination med totalförsvaret, som även inkluderar det civila samhället.

– Här kan man se hur Ukraina hela tiden bevisat att hela samhället står bakom försvaret. Människor utan militär bakgrund har varit med från start för att försvara sitt land.

Det som den svenska försvarsmakten har brist på, enligt Stefan Ring, är uthållighet samt att organisationen är för liten. Det finns inga resurser att anställa fler soldater och därför behövs värnplikten göras mer attraktiv.

Något som i sin tur skulle kunna öka civilsamhällets engagemang i totalförsvaret.

– Jag tror att värnplikten har en positiv effekt på försvarsviljan men också attityden till Försvarsmakten. Förhoppningsvis vill fler och fler vara med och göra värnplikt och sedan sprida erfarenheten vidare, vilket skulle leda till en mer positiv syn på Försvarsmakten. Läs artikel

Löfven tror inte på Natogräns tätt intill Ryssland – men vill att partierna gör en grundlig analys, svenska.yle.fi

av

[…] Den tidigare svenska statministern Stefan Löfven är fortfarande kritisk till ett svenskt medlemskap i Nato. Han hänvisar till besked från svenska försvaret om att hotet mot Sverige inte har ökat. Men nu ska hela frågan utredas noga. […]

Det är viktigt att göra något nu gällande Ukraina, säger Stefan Löfven. Några militära medel kan man egentligen inte ta till, för då har vi snabbt ett världskrig och det vill vi inte.

Om man inte heller kan ta till ekonomiska sanktioner, så säger man att här är fältet öppet, det är bara att ta vilket land man vill. Det är inte acceptabelt.

Regeringarna måste sedan göra vad de kan för att lindra sanktionernas ekonomiska kostnader för medborgarna i hemlandet. Det vore naivt att tro att vi kan gå igenom en sådan process helt opåverkade, säger Stefan Löfven. […]

– För egen del har jag inte blivit överbevisad om att vi plötsligt skulle få en säkrare situation om vi lägger Natogränsen alldeles intill Ryssland i hela Europa, säger Löfven.

Han ser en situation som liknar det kalla kriget, med två block mot varandra. Nu är det inte Sovjetunionen eller Warszawapakten. Det är Ryssland som vill ha en skarp gräns, bakom vilken de ska känna sig trygga.

Löfven tror inte på att ha Nato och Ryssland precis intill varandra. Det ökar inte säkerheten säger han, som ändå hänvisar till analysen. Läs intervjun

En skakad finsk president bör begränsa sig till finska affärer

av
Utgivarna

För Finlands president Sauli Niinistö var Rysslands militära inmarsch i Ukraina ett hårt slag mot den säkerhetspolitik som han hittills stått för. Den ryska aggressionen kom att rubba hans trovärdighet som den ytterst ansvarige ledaren för landets utrikespolitik. Hans många telefonsamtal genom åren med president Putin visade sig ha varit till föga nytta.

Det förfaller som om han ville göra något för att återställa förtroendet för sitt presidentskap. Niinistö började ta inledande steg mot en omorientering. Hans tanke tycks ha varit att Finland behövde ha något mer att luta sig emot än tilliten till det egna landets traditionella alliansfria linje, starka försvarsvilja och betydande försvarsförmåga. Presidenten inledde överläggningar med Stockholm (vilka löpande fortsatt), han reste till Washington för ett möte med president Biden, han träffade president Macron och han överlade och talade med många andra. Niinistö lät sig intervjuas och gjorde uttalanden, vilka i ett par fall föranledde nervösa korrigeringar och ”rättelser”. Hans tidigare entydiga besked att frågan om ett eventuellt finskt medlemskap i Nato kunde avgöras först efter folkomröstning blåste bort över en natt. Plötsligt hävdade han att opinionsundersökningar gav erforderlig ”legitimitet”.

Vad som behövs i det här läget är kyla, eftertanke, grundlig analys och strategiskt ledarskap.  Det är svårt att underlåta reflektionen att det är något stressat över Niinistös agerande. Huruvida Niinistö är en statsman av Paasikivis, Kekkonens eller Koivistos kaliber är emellertid en fråga för det finska folket att värdera.

Men när Niinistö börjar blanda ihop Finlands affärer med Sveriges måste man bara avvisa framstötarna. När det gäller svenska angelägenheter ska ingen finsk president lägga sig i.

Läs mer

Skapa buffert mellan Nato och Ryssland, hbl.fi

av
Stefan Torssell, svensk samhällsdebattör och författare, Gamleby, Sverige

Ukrainas president har nu efter stor vånda förklarat att Ukraina inte tänker begära medlemskap i Nato. Samtidigt pågår en debatt i Finland och Sverige att vi ska överge vår tidigare alliansfrihet och ansöka om medlemskap i Nato.

Är en ansökan det klokaste vi kan göra? Nej.

I stället borde Sverige i solidaritet med Ukraina också stå kvar utanför Nato. Finland, Sverige och Ukraina skulle kunna bilda en trestats buffertzon mellan Nato och Ryssland. Ryssland skulle på så vis inte gränsa till något Natoland förutom Baltikum. En trestats buffertzon, eller fredszon, skulle förstås av en hel värld. Finland och Sverige tillsammans med Ukraina har nu ett gyllene tillfälle att bilda en utrikesdoktrin för alliansfrihet. Läs artikel

NATO Green Lights Historic Deployment of Troops to ‘Deter’ Putin,

av

The North Atlantic Treaty Organization has decided to deploy elements of the NATO Response Force in an effort to thwart Russia’s onslaught in Ukraine.

”What we see now is a full fledged invasion of Ukraine,” NATO Secretary General Jens Soltenberg said in a press conference Friday, warning that Russian forces are moving towards Kyiv. ”We are deploying elements of the NATO Response Force…to further strengthen our posture and to respond quickly to any contingency.”

It is the first time that the NATO Response Force (NRF) is activated for collective defense, Stoltenberg said.

The personnel will be deployed to the eastern flank of the alliance, according to Stoltenberg. France currently leads NATO’s spearhead of the force, the Very High Readiness Joint Task Force (VJTF). Läs artikel

Anm: Sverige har fått klartecken att gå med i insatsstyrkan Nato Response Force (NRF) – en allsidigt sammansatt enhet som ska kunna sättas in med kort varsel över hela världen. Försvarsmakten har till Försvarsdepartementet redovisat vilka förband myndigheten anser är lämpliga att anmäla till Natos Response Forces Pool (RFP). Deltagande i insatser kräver i varje enskilt fall beslut av regering och riksdag. Försvarsmakten 2013, läs pressmeddelande

Støre snakket med Putin: – Klare meldinger begge veier, forsvaretsforum.no

av

I dag ble det kjent at statsminister Jonas Gahr Støre snakket en time med president Vladimir Putin over telefon.

Ifølge Støre formidlet han et tydelig budskap om at Russland bærer ansvaret for å få slutt på krigen, som så langt har krevd tusenvis av menneskeliv og blant annet etterlatt den ukrainske byen Mariupol i ruiner.

– Det er et grovt brudd på folkeretten, enorme sivile lidelser og en pågående krig som ikke hører hjemme i det 21. århundre, sa Støre under en pressekonferanse torsdag 31. mars.

Støre fortalte at han hadde bedt om en samtale med den russiske presidenten forrige uke for å formidle Norges syn på den russiske krigføringen i Ukraina. […]

Likevel kom Putin med «klare meldinger» og Norges syn på krigen ble «lyttet til», ifølge Støre.

– Hva var beskjeden fra Putin til deg og Norge?

– Det er jo hans synspunkter rundt disse utbryterrepublikkenes (Luhansk og Donetsk) rett til å bryte ut, og det han opplever som urimeligheter begått mot befolkningen der fra Ukrainas side. Det er jo den historien han har fortalt i mange sammenhenger.

– Det kan man mene mye om, men det kan jo på ingen måte legitimere det fullskala militære angrepet, med de enorme konsekvensene det har ført til, sier Støre. Läs artikel

Ett alltjämt trovärdigt och klassiskt linjetal om neutralitetspolitikens kärna och premisser

av
Rolf Andersson

När veckotidningen Hvar 8 dag rapporterade från riksdagsdebatten den 20 maj 1912 noterade skribenten att landets utrikesminister, greve Albert Ehrensvärd (1867–1940) utvecklade sin ”strängt fredsvänliga ståndpunkt” i ett storstilat tal, som vid flera tillfällen avbröts av livliga bifallsrop och vann anslutning av andra kammarens samtliga partier. Det är onekligen ett klassiskt linjetal, som klargör neutralitetspolitikens kärna och premisser. Att Ehrensvärd lyckades vinna detta breda stöd för budskapet, ja, formulera denna överväldigande svenska enighet i en avgörande fråga, var av omistligt värde med tanke på det blodbad som annars hade väntat runt hörnet, då det första världskriget fasor tog sin början.

Att alla ledamöter av kammaren egentligen inte instämde, kan vi utgå från. Det fanns krigsaktivister i riksdagsbänkarna, som verkade för ett svenskt inträde på den tyska sidan i det storkrig man väntade på skulle komma.

Läs mer