För frihet, säkerhet och den demokratiska livsstilen

Utgivarna

Malis valde president Ibrahim Boubacar Keïta störtades genom en militärkupp den 18 augusti förra året.

Utrikesminister Ann Linde skrev på twitter dagen efter kuppen att hon ”följer utvecklingen med oro”.

För Försvarsmakten var det dock business as usual:

”Vi följer utvecklingen noga på plats och som det ser ut nu kan vi fortsätta lösa våra uppgifter som vanligt. Det är inga svenska soldater som har påverkats av händelserna.” (Dagens Nyheter 19/8 2020))

Försvarsminister Peter Hultqvist sade ingenting. (Kuppen kommenterades på den här sajten.)

För mindre än en vecka sedan kom kupp nummer två.

Den 24 maj  avsatte militären landets president Ba N’Daou, premiärminister Moctar Ouane och försvarsminister Souleymane Doucourelandets och förde dem till en militärbas utanför huvudstaden Bamako.

När detta skrivs har inga kommentarer influtit från svenska regeringen om den nya kuppen. Försvarsmakten har kort meddelat: ”Vi håller oss informerade om vad som händer och är i kontakt med FN, EU och Frankrike om den senaste utvecklingen” (Dagens ETC 27/5)

Läs mer

Veckans citat

”Det maliske militær har lige kidnappet landets præsident, premierminister og forsvarsminister. Og dagen efter stemmer flertallet af Folketingets partier så for at sende danske soldater ned og træne selvsamme maliske militær. Vi har også dokumentation på, at man tidligere har trænet kupmagere fra militæret i Mali, og vi ved, at de maliske sikkerhedsstyrker gang på gang er kædet sammen med drab og overgreb på civile. Det burde åbenlyst give anledning til, at man i det mindste lige så situationen an. Jeg gik tirsdag på talerstolen i Folketinget og advarede om udviklingen. Men både forsvarsministeren, udenrigsministeren og de øvrige partier fra SF til DF, men med undtagelse af Kristeligt Folkeparti, var tavse som graven og trykkede bare på knappen.”

Eva Flyvhholm , Enhedslisten

Värna Sveriges oberoende, sydostran.se

Stig-Björn Ljunggren, politisk redaktör

Det var inte så länge sedan som exempelvis liberalerna tyckte att Sverige borde delta i USA:s anfallskrig mot Irak (som ju, vilket vi alla minns, var på väg att skaffa sig kärnvapen … ).

Denna sk. ”bombhöger” har fortfarande en marginell betydelse, men vi bör hålla den stången, eftersom vi lever i vad som allt mer liknar en förkrigstid. Nu gäller att se om sitt hus. Inte bara militärt, utan också genom att ha en säkerhetspolitisk linje som upprätthåller respekt i omvärlden, inte minst hos antagonisten österut. […]

Men låt oss påpeka att utrikespolitik inte är den rätta platsen för den som vill ha raka rör, utan den präglas av ett tjyv- och rackarspel som inte lämpar sig för att ha finkostymen på. Det handlar inte om att vara beredd att offra allt för att kunna sjunga med änglarna, utan om att försvara rikets självständighet och oberoende. Läs ledaren

 

Erna Solberg før NATO-toppmøtet: Vil «ta ned» Stoltenbergs 2030-plan, vg.no

– Jeg vil være veldig tilbakeholden med hvor vi skal bruke NATO og hvor det kan være nyttig, sier Solberg til VG.

Dette er første gang Erna Solberg snakker offentlig om hva Norge ønsker å få ut av NATO-toppmøtet 14. juni, hvor USAs nye president Joe Biden også er til stede.

– Det er ikke et poeng at NATO skal være alle mulige steder. NATO skal først og fremst være en forvarsallianse for de landene som er medlemmer, legger hun til.

Hovedsaken på toppmøtet blir å legge NATOs strategi fram mot 2030, som alliansens norske generalsekretær, Jens Stoltenberg, har jobbet med siden det forrige toppmøtet i desember 2019.

Stoltenberg har sagt at NATO må ha mye større oppmerksomhet mot Kina. Han har foreslått at NATO-landene må bli mer opptatt av klimautfordringene. Läs artikel

Hvad skal vi i Mali? sorenskafte.com

Søren Skafte, tidigare statsekreterare

Fra Malis hovedstad oplyses det, at kupsoldater mandag den 24. maj 2021 arresterede Mali’s overgangspræsident Bah N’Daw og premierminister Ouane. Arrestationerne skete kort tid efter at en regeringsændring betød, at 2 stærke støtter for den militærjunta, der i august 2020 tog magten i Mali, blev udelukket fra regeringen. Det drejer sig om indenrigsminister Modibo Kone og forsvarsminister Sadio Camara. Der blev ikke givet nogen grund for deres udelukkelse, men dispositionen vider tydeligt, at der er intern splittelse inden for overgangsregeringen. […]

Selvom det nu ser ud til, at Frankrig har fået overtalt den danske regering til endnu et håbløst eventyr i Afrika, er der intet som helst, der tyder på at det vil afhjælpe moradset og forbedre forholdene for den hårdt prøvede befolkning i Mali.

Den eneste fordel, der kan øjnes er, at indsatsen af danske jægersoldater i Mali for en stund vil aflede den hjemlige politiske pres på forsvarsminister Bramsen. Läs artikel

Militärt kuppförsök i Mali, riksdagen.se

Fråga från Björn Söder (SD) till försvarsminister Peter Hultqvist.

I augusti i fjol avsattes Malis president Ibrahim Boubacar Keïta i en militärkupp. Därefter styrdes landet under en kortare period av en militärjunta, som lämnade över makten till en civil interimsregering. Men militären har fortsatt att ha stort inflytande över både regeringen och den lagstiftande församlingen.
Under måndagens regeringsomvandling avsattes två högt uppsatta kuppledare från augusti, vilket gjorde att militären bara några timmar efteråt grep landets president Ba N’Daou, premiärminister Moctar Ouane och försvarsminister Souleymane Doucoure och förde dem till en militärbas utanför huvudstaden Bamako.
Enligt källor till nyhetsbyrån Reuters anser militären att Ba N’Daou och premiärminister Moctar Ouane överträtt sina befogenheter. Militärens agerande har av omvärlden kallats både kuppförsök och kidnappning.

Jag vill fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vilka konsekvenser får militärens agerande för de svenska militära insatserna inom Minusma och Takuba? Läs dokument

Viktig signal om FRA, smp.se

Martin Tunström

Den svenska signalspaningslagen fick på det hela taget godkänt i Europadomstolens avgörande. Processen har stärkt FRA:s legitimitet samtidigt som den kan leda till att andra stater anmodas tillämpa motsvarande svenska tydligare integritetsskyddsregler. […]

Men så har det också länge stått klart att Domstolen anser att en stat har rätt att bedriva underrättelsetjänst och signalspaning för att skydda sin egen befolkning. Detta slås nu fast. Och många av de invändningar som restes under FRA-debatten mot den svenska ”massövervakningen” avfärdas nu av juristerna.

Medan den Försvarsunderrättelsedomstol som förhandsprövar signalspaningen underkänts som instans av svenska kritiker anser domstolen att både den och efterhandskontrollen, Siun, utför en effektiv övervakning av arbetet. […]

Det slås också fast att en stat har ”obestridd” rätt att överföra uppgifter som är inhämtade via signalspaning till annan stat för att exempelvis upplysa om hot. Internationellt samarbete ses som ”avgörande”. Det är dock på denna punkt som den svenska signalspaningen får den tyngsta kritiken. Domstolen anser att Sverige inte har tillräckliga garantier över hur andra stater förhåller sig till den personliga integriteten när den får förfoga över det svenska materialet.

Där och på några andra punkter väntar nu svenskt lagstiftningsarbete. Med tanke på att regeringen vill att andra stater – läs inom Nato och EU – möjlighet att få understöd av FRA blir den frågan extra betydelsefull.

Det kan tyckas något paradoxalt att det var den svenska signalspaningen som kom att prövas i Strasbourg. Denna del av den svenska underrättelsetjänsten är helt civil i jämförelse med flera andra stater där den står under militären. Läs ledaren

Regjeringen går lenger i å avskrekke Russland enn den norske befolkningen ønsker, forsvaretsforum.no

Øyvind Svendsen, seniorforskare vid NUPI

Kjernen i debatten som pågår er den etablerte tosporstilnærmingen til Russland. På den ene siden står avskrekking og den sikkerhetspolitiske forankringen i Nato-samarbeidet, og på den andre behovet for et konstruktivt forhold til Russland som nabo i øst.

Norge er åpne om alliert øvingsaktivitet her til lands og særlig i nordområdene, noe som fra offisielt hold brukes til å forsvare politikken – og til å avvise kritikken fra Russland og påstander om økt fare for konfrontasjoner. Sikkerhets- og forsvarspolitikken skal bygge på tre gjensidige elementer: den nasjonale evnen, den kollektive evnen innenfor rammen av Nato-samarbeidet og gjennom bilateral støtte og forsterkningsplaner. […]

At det blir debatt om politikkutformingen relatert til denne balansen, er ikke overraskende. Basert på funnene fra en meningsmåling vi gjennomførte på NUPI i februar 2020 om nordmenns holdninger til utenriks- og sikkerhetspolitikk, fremstår det som at regjeringen nå går lenger i retning av å prioritere avskrekking av Russland i tospann med USA enn det den norske befolkningen ønsker.

Vi spurte blant annet om Norge burde prioritere en tøff holdning overfor Russland i utenrikspolitiske spørsmål eller om en heller burde prioritere gode økonomiske relasjoner. Det mest aktuelle svaret ville nok – helt i tråd med den offisielle politiske linjen – vært at begge deler må tilstrebes. Da vi likevel ba folk om å velge én av de to, ønsket omtrent 42 prosent en tøff utenrikspolitisk holdning mens omtrent 58 prosent gikk for gode økonomiske relasjoner. Läs artikel

Militärövning i jätteformat hålls 2023, sydostran.se

Pandemin satte stopp för den stora internationella militärövningen Aurora 2020 förra våren. Redan då sade Försvarsmakten att den skulle genomföras senare och nu står det klart att det blir 2023, rapporterar Sydöstran.

– Aurora 2023 kommer att genomföras ungefär samma period som Aurora 20 var tänkt, det vill säga i april-maj, med fokus på södra Sverige och Gotland. Men hela landet kommer i olika omfattning att beröras, säger Jonas Svensson, kommunikationschef för Aurora 23, till TT. Läs artikel

ÖB hyllar bönderna – och försvarar åkermarkens betydelse, lrf.se

Det är viktigt att svensk åkermark bibehålls för att kunna producera mat. Det fastslog ÖB Micael Bydén på LRFs riksförbundsstämma. ”Det handlar om hjälp till självhjälp att öka vår egen livsmedelsproduktion. Förbättrad försörjningssäkerhet i en kris handlar mycket om en ökad inhemsk livsmedelssäkerhet”. […]

– Den samlade försvarsmakten styrka har åter ökat, men från mycket låga nivåer. Glädjande är nu att vi återinför plikten och en strategisk fråga har varit att den nu även gäller kvinnor, en jämställd försvarsmakt blir en starkare försvarsmakt, säger Micael Bydén. Läs artikel

En trøblete avtale

Tormod Heier, oberstløytnant i Hæren og professor ved Forsvarets høyskole.

Vi publicerar här med författarens tillstånd en text som varit publicerad i Klassekampen den 25 maj. (Utgivarna)

Selv verdens største militærmakt kan ikke være over alt alltid. USA står riktignok for mer enn 40 prosent av verdens militære utgifter. Men amerikanske styrker kan ikke lenger føre to kriger samtidig, mot Kina i sør og Russland i nord. Til det har de to rivalene blitt for sterke, etter flere års opprustning på 2000-tallet.

Kanskje er det slik vi må forstå den militære tilleggsavtalen fra april i år, mellom USA og Norge (Supplementary Defence Cooperation Agreement)? For siden 2018 har Pentagon fremforhandlet eksklusive rettigheter for bruk av NATOs territorium. Ikke med stormaktene Tyskland, Frankrike og Storbritannia. Men med de russiske randstatene, fra Norge i nord til Romania i sør. Med amerikanske flåtestyrker i Nord-Atlanteren og i Svartehavet (Andre og Sjettflåte) er dermed USA godt rustet til å demme opp for russiske fremstøt. Ikke ved å utplassere hundretusenvis av soldater, tanks og artillerienheter, som under den kalde krigen. Men ved å tilrettelegge for hurtige overføringer av styrker, som på kort varsel kan skyte ned russiske missiler, lamme strømnettet i Moskva, og slå ut kommandosystemene. For det er dette, ifølge den amerikanske forsvarsstrategien fra 2018, som skal avskrekke Russland: et uforutsigbart mønster av amerikansk synlighet og tilstedeværelse langs grensene.

Läs mer

Veckans citat

”Og der geografien gjør at Norge er i skuddlinja mellom de gamle kald-krigs-rivalene USA og Russland når det gjelder Arktis, så innretter regjeringen Solberg seg sånn at vi er midt i skuddlinja, vi er et eksplisitt militært mål. Med for alle praktiske formål å gjøre Norge til en base for USAs økende militære aktivitet i Arktis, så bidrar regjeringen til å skru konfliktnivået mellom USA og Russland opp. Tromsø som havn for amerikanske ubåter som etter alt å dømme er væpnet med kjernefysiske langdistanseraketter, og flybaser i Norge med amerikansk jurisdiksjon, er i strid med basepolitikken. Og det er i strid med Einar Gerhardsens perspektiv for Nato-medlemskap, nemlig at Norge skulle velge side for sikkerhet og demokrati, og mot sovjetisk diktatur. Men samtidig som vi valgte side, skulle vi også være en aktiv brubygger. Med endring av basepolitikken er vi dårligere brubyggere.”

Morten Strand, utenriksjournalist og -kommentator , Dagbladet den 24 maj